Syftet med min studie är att se vad pedagoger anser att de kan gör för att identifiera och ändra de mönster som finns i samhället, vad gäller föreställningar kring kvinnligt och manligt för att få det mer jämställt mellan pojkar och flickor i skolan. Tidigare forskning visar tydligt på att det finns många kvinnliga och manliga mönster i hemmet, samhället och skolan. Det vill säga att det finns mycket saker som specifikt kopplas till kvinnor och saker som specifikt kopplas till män. Men även i skolan och med våra egna barn klär vi och pratar vi med dem på olika sätt beroende på kön. Insamlandet av information har skett genom ostrukturerade intervjuer av fyra pedagoger på en grundskola och dessa intervjuer spelade jag in och transkriberade. Analysen leder till fyra kategorier som är ”att beskriva genus”, ”pedagoger som yrkesutövare kontra föräldrar”, ”att arbeta med genus” och ”möjlighet till förändring”. Studiens resultat visar att viljan att arbeta med genus finns men att det oftast inte arbetas mycket med det på grund av att tiden inte räcker till. Men även att en förändring har skett, dock är den inte stor och kräver mycket mer tid. Jag har också kommit fram till att det finns mycket pedagogerna kan tänka sig att göra och vill göra, för alla pedagoger vill att varje elev ska få möjligheten att få vara sin egen individ inte det kön de är. Nyckelord: grundskola, genus, jämställdhet, jämlikhet, kön

Riksidrottsförbundets, (RF), dokument Idrotten vill är ett idédokument om hur idrotten ska bedrivas. Den innehåller bland annat ett avsnitt om idrottens värdegrund, där de fyra olika områdena glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med, samt rent spel behandlas. Dessa fyra områden har varit en plattform och grunden för vårt examensarbete.    Syftet är att undersöka fotbollsungdomarnas, i åldrarna 12-14 år, och deras föräldrars åsikter kring områden toppning, mobbning, jämställdhet/jämlikhet och idrottsfusk inom fotbollsverksamheten i Kronoberg. Undersökningen är av deskriptiv och komparativ art.    En enkätundersökning genomfördes med fotbollungdomar och dess föräldrar i föreningar från Växjö. I undersökningen deltog 192 respondenter, 68 pojkar, 26 flickor, 41 män och 56 kvinnor, som bland annat svarade på frågor gällande mobbning, toppning, idrottsfusk och jämställdhet/jämlikhet. Enkäten fick sin utformning mestadels utifrån våra egna erfarenheter, men även från forskning kring det omtalade ämnet.   Resultatet visade bland annat att mer än hälften uppfattade att toppning förekom, där föräldrar uppfattade att det var vanligare än vad ungdomarna gjorde. Resultatet har även visat att former av social och verbal mobbning är förekommande och att en fjärdedel av respondenterna ansåg att det var okej att fuska om det innebar att laget vann matchen. Studien visade att det fanns en markant skillnad på antalet kvinnliga och manliga ledare bland lagen. För att analysera har vi använt tidigare forskning och de teoretiska perspektiven till denna studie har varit genusperspektiv och attitydförändring.   Nyckelord: Mobbning, toppning, jämställdhet/jämlikhet, idrottsfusk.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om flickor har bättre betyg i skolämnet idrott och hälsa nu jämfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit någon förändring i flickors betyg samt vad som har påverkat detta. För att se ifall det blivit någon förändring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslärare från olika skolor för att få en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det såg ut tidigare i ämnet idrott  och hälsa samt vad som varit problematiskt vad gäller jämställdhet och genus. I undersökningen åkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer på varje skola. På så sätt fick vi fram viktig information till resultatet som vi sedan analyserat genom begreppet genus.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier. Detta har givit resultat, flickor har hela tiden blivit bättre och bättre i skolan medan pojkar där emot har stannat kvar i sin utveckling. Den uppmärksamhet som många pojkar får i skolan är oftast negativ. De har inte blivit hjälpta på samma sätt för att kunna klara av sina studier. Pojkar har fallit under radarn, de har blivit ursäktade för att de är pojkar. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger som nyligen börjat arbeta med genuspedagogik anser att de vet vad det innebär. Om pedagogerna vet hur de ska arbeta för att ge eleverna samma förutsättningar i skolan, samt ta reda på om de anser att det är skillnad på genuspedagogik och jämställdhet. Studien är gjord på en centalt belägen skola i en liten svensk stad. Som metod för att få fram resultatet har pedagogerna intervjuats och observerats. Resultatet visar att pedagogerna vet vad genuspedagogik är och hur de vill arbeta med detta. De anser att jämställdhet är samma sak som genus och menar på att de går hand i hand. Pedagogerna anser att de behöver ändra på hur de bemöter flickor och pojkar. De vill se varje individ. Studien är gjord efter att pedagogerna precis har börjat arbeta med genuspedagogik, vilket gör att något resultat hos eleverna ej har kunnat registrerats ännu.

Detta är en uppsats kring bildinnehållet i tre läromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framställs i religionsböcker och därmed kan forma våra uppfattningar kring skolämnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det är främst vår uppgift som lärare att granska dessa läromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, där genus kan vara en viktig faktor som påverkar våra perspektiv i både skola och samhälle. Resultatet redovisas sedan i två olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen räknas antalet män/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I den kvalitativa undersökningen tillämpas en djupare semiotisk bildanalytisk metod där resultatet återknyts till ett genusperspektiv. Resultatet visar att män är överrepresenterade i bildinnehållet i de utvalda läroböckerna. Det är relevant att diskutera valet av läromedel, då den statliga läromedelsgranskningen minskat betydligt.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer. Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet. Pedagogerna menade också att en annan könsfördelning i personalgruppen hade inneburit olika förändringar i arbetet med genusuppdraget och att det hade gynnat pojkarnas utveckling och att pojkarnas intressen skulle lättare kunna tas tillvara på. Att männen är normen för samhället tar flera forskare upp och att förskollärare anses som ett kvinnoyrke syns tydligt i samhällets förskolar. Om yrket hade varit mansdominerat hade det varit lika viktigt att få in fler kvinnor i verksamheten?

I denna uppsats undersöks huruvida en reform med ekonomiska incitament påverkar hur stor andel dagar med föräldrapenning som tas ut av män. Med hjälp av paneldata för svenska kommuner görs en regressionsmodell som skattar mäns andel av föräldrapenninguttaget. Enligt resultatet av undersökningen har ekonomiska incitament betydelse för fördelningen av uttaget men hypotesen om att reformen skulle leda till ett ökat uttag får inget stöd. Även om resultatet kan ifrågasättas då data på kommunnivå används ges en indikation på att ekonomisk ersättning inte är den avgörande faktorn när det gäller den ojämna fördelningen av föräldrapenningdagar mellan män och kvinnor.

Tysta flickor och stökiga pojkar –en studie om lärarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys –a study of the teacher’s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren påverkar konstruktionen av genus i klassrummet. Syftet är även attta reda på lärarnas uppfattning om jämställdhet och genusarbete i skolan.Frågeställningarna handlar om hur läraren fördelar uppmärksamheten i klassrummet mellan flickor och pojkar och om hur läraren själv ser på jämställdhet och jämställdsarbete i skolan. För att besvara frågeställningarna i studien användsbådeen kvalitativ och kvantitativ metod i form av observation och en mindre intervju.Observationerna och intervjuerna utförsi fyra olika klasser i åk 2 och 5.Resultatet visar att lärarna totalt sett ger pojkar och flickor lika mycket beröm. Även fördelningen av ordet är nästan på procenten lika. Det som skiljer sig är fördelningen av tillsägelser,där pojkar får fler tillsägelser än flickor. Pojkarna får även mer hjälp än flickorna efter handuppräckning. Pojkarna tar i betydligt större utsträckning ordet utan att räcka upphanden. Lärarna beskriver pojkar och flickor på olika sätt. Gemensamt för två av läraranas beskrivningar är att flickor ses som ordningsamma och pojkar som rörliga. Tre av fyra lärare tycker inte att skolan är jämställd. Alla lärare jobbar aktivt med jämställdhet och genusrelaterade frågor.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad. Den övriga analysen visar att politiken har en förändringspotential på ett övergripande plan som dock går förlorad när den konkretiseras samt att männens generella frånvaro (re)producerar en manlig norm. Vidare visar analysen att ojämställdheten tydligast artikuleras genom en andrafiering av problematiska män (våldsverkande och sexköpande män) men främst i termer av att det kopplas samman med en ”icke-svensk” etnicitet. Jämställdhet blir en etnisk markör som hör svenskheten till.

En studie om förskolans arbetssätt med genus och jämställdhet / A study of preschool approach to gender and equality