Spelling suggestions: "subject:"jämställdhet."" "subject:"ojämställdhet.""
131 |
Att göra jämställdhet i klassrummet – om lågstadielärares tolkning och förståelse av skolans jämställdhetsuppdrag / Making gender equality in the classroom - primary school teachers' interpretation and understanding of the school's gender equality missionLindén, Ida, Holmquist, Nathalie January 2022 (has links)
Vi lever i ett av de mest jämställda länder i världen, trots detta har Sverige inte nått ända fram (Agenda 2030, 2019; Cushman, 2010; SCB, 2020). Med denna studie undersöker vi hur det ser ut på lågstadieskolor, och hur lärare gör för att med sitt inflytande påverka och förändra de normer och fördomar som finns i samhället. Hur tolkar lärare jämställdhetsuppdraget när det är ett sådant komplext begrepp, och hur ser arbetet ut kring ämnet i skolan där de är verksamma? Den teoretiska referensram som genomsyrar vårt arbete utgår från det fenomenologiska perspektivet. Det har varit till stöd för oss att få kunskap om hur subjektets kärna, det vill säga hur läraren upplever och tolkar begreppet jämställdhet men även uppdraget och hur det kommer till uttryck i praktiken. Med stöd i valda teoretiska perspektiv och metoder vill vi i detta examensarbete skapa en förståelse som utgår från lärarens intersubjektiva tolkning utifrån deras upplevda och utnyttjade handlingsutrymme. Med stöd i metoden semi-strukturerad intervju skapas möjlighet till ett mångsidigt samtal mellan intervjuaren och informanten. I vårt fall med våra fem verksamma lågstadielärare och en specialpedagog har vi undersökt deras intersubjektiva upplevelse och tolkning av jämställdhetsuppdraget. Vi anser att det behövs fler bidragande forskningsstudier som specifikt lyfter lågstadie-lärarens perspektiv eftersom det inte finns samma mängd studier sett till lågstadiet som det gör i förskola eller högre stadier. Med de verksamma lärarnas berättelser kommer vi pre-sentera vilka olika tolkningar det kan finnas kring fenomenet, och att läroplanens tvetydiga be-skrivning gör att lärare snarare lägger ner arbete på det kvantitativa än det kvalitativa jämställdhetsarbetet.
|
132 |
”Vi glömde ju bort barna” : Ett arbete om relationen mellan pedagogers syn på könsroller och barns lekmiljöer inomhus på förskolorSvedberg, Josefin, Åkerlund, Frida January 2016 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>
|
133 |
Historieämnets förändring : En dokumentanalys av skolans läroplaner från år 1994 och 2011 med fokus på historiemedvetande, genus och jämställdhet / Changes in the History subject : A document analysis of the school curricula from 1994 and 2011 with a focus on historical consciousness, gender and equalityDjakovic, Branko, Andersson, Viktor January 2016 (has links)
We can conclude that there are differences between the curriculum of primary and secondary school from year 1994 and 2011, current concepts of historical consciousness, gender and equality between men and women. Our paper describes the differences among the four curriculums focusing on the subject history. In our paper we have used an document analysis and our theory is based on curriculum theory. The result that we have presented demonstrate the development of the historical consciousness, it is more developed and divided which makes it more simplified to understand. The gender and equality perspective have various differences, but for the most part the equality perspective are well presented in the curriculum, and more developed in the 2011 curriculum. The curriculum from 1994 have similarities with the curriculum from year 2011 but the word gender is only presented once in the new curriculum for the secondary school from 2011. The result of this paper is that we found the gender concept relatively new, but the perspective is produced in the curriculums through other words like sexuality, female and male.
|
134 |
Jämställdhet – vad är det? : En genusanalys av beviljade ansökningar i Länsstyrelsen Västerbottens integrationsprojektWallgren, Jessica January 2016 (has links)
Uppsatsens teman är integration och jämställdhet där materialet består av ansökningar till integrationsprojekt § 37 a med särskilt jämställdhetsfokus, utlysta och beviljade av Länsstyrelsen Västerbotten under 2015. Syftet är att genom What´s the problem approach (WPR) analysera projektens ansökningar (Bacchi 2009). Teoretiska verktyg som använts är poststrukturalism, diskursanalys, etnicitet, kön och makt. Uppsatsens syfte är att att analysera hur jämställdhet och (icke)svenskhet formuleras samt vilka tänkbara effekter formuleringarna kan ge.De tre teman som var mest återkommande (som även är uppsatsens kapitel) är: 1) Den svenska jämställdheten 2) Den kvantitativa jämställdheten och 3) Jämställdhet – bara för kvinnor?Resultatet visar att de kvinnor och män som förväntas delta i projekten skapas i motsats till varandra och förstås som motpoler med olika behov som projekten ämnar att tillgodose. Det förutsätts även kulturella skillnader där kvinnorna förstås som offer för patriarkal kultur, medan männen i sin tur förstås som de som upprätthåller den. Deltagarna sätts i relation till det ”svenska” – det de förväntas integrereras in i. Deltagarna homogeniseras och förstås som ojämställda, något som den svenska jämställdhetsdiskursen ses som motpol till. Den svenska jämställdheten kan även förstås som kvantitativ, då jämställt deltagande förstås som centralt i ansökningarna.
|
135 |
Hur jämställd är matteboken? : En studie av jämställdheten i sex matematikläroböcker för gymnasietSvensson, Ann January 2005 (has links)
Detta är en studie av sex läroböcker i matematik för gymnasiet ur ett jämnställhetsperspektiv. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och vänder sig till olika elevgrupper. Studien tar sin utgångspunkt i läroplanens mål om jämställdhet. Böckerna är studerade i tre olika nivåer. Första nivån är en mer ytlig betraktelse av själva layouten och bilder, i andra nivån har kringtexter studerats och den tredje nivån själva problemuppgifterna. Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ. I den kvantitativa delen är antalet män och kvinnor räknade i de olika nivåerna. Andelen män var större i samtliga böcker på den första och andra nivån. I den tredje nivån varierade det mellan olika läroböcker. I den kvalitativa studien är materialet analyserat med avseende på stereotypa mans och kvinnoroller. Detta genom att studera vad män och kvinnor gör i olika situationer i text och bild i böckerna. Bilderna är tolkade med Gert Z Nordströms analysmetod där han delar bildanalysen i tre steg, denotation, konnotation och privat association. Texternas känslighet med avseende på genus är testade med Moira von Wrights frågeställningar. Slutsatsen av studien är att det i samtliga läroböcker finns exempel på stereotypa man och kvinnoroller och då speciellt i bilder och kringtexter medan fördelningen mellan kvinnor och män i problemtalen är jämnare.
|
136 |
Jämställdhet, demokrati och metoder för jämställdhet i arbetslivetThomasson Lübeck, Therese January 2010 (has links)
No description available.
|
137 |
Social trygghet i gränsöverskridande situationer : En studie av hur EU-domstolens rättspraxis påverkat migrerande arbetstagares tillgång till familjeförmånerDunér, Siri January 2016 (has links)
No description available.
|
138 |
Får jämställdheten plats? En studie av översiktsplaneringens behandling av sociala kategorierJohansson, Malin January 2016 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur jämställdhet har behandlats i förhållande till övriga sociala kategorier i översiktsplaneringen. Vidare är syftet att undersöka om detta skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och över tid. Studien bygger på en intersektionell ansats och urvalet bygger på tidigare teorier kring genuskontrakt där fem kommuner i varje genuskontraktstyp inkluderas. Kommunernas översiktsplaner, både aktuella och äldre, studeras genom att genomföra en kvantitativ textanalys där sociala kategoriers utrymme undersöks och en diskursanalys där beskrivningen av sociala kategorier studeras. Resultatet visar att tio sociala kategorier inkluderas i översiktsplaneringen. Jämställdhet har gått från att få näst minst utrymme i de äldre översiktsplanerna till att idag få näst mest utrymme jämfört med övriga sociala kategorier. Jämställdhet beskrivs på liknande sätt som barn, funktionshindrade och äldre att gynnas av en nära, funktionsblandad stad med fungerande kollektivtrafik. Vilket genuskontrakt en kommun har påverkar främst hur kommunerna beskriver jämställdhet, mångfald och äldre.
|
139 |
”En rosa fluffig bok till en ung stöddig grabb” : En studie av bibliotek, ungdomar och genus / "A fluffy pink book to a young cocky lad" : A study of libraries, adolescents and genderFrisk, Malin January 2015 (has links)
This thesis aims to examine how youth librarians work and relate to gender and equality issues. The goal is to identify needs and analyse how these issues can be developed in the future. The method involved interviewing six youth librarians. The responses have been analysed based on a gender studies theory, which is combined with concepts and perspectives such as intersectionality, diversity and inclusion. The interviews showed that lack of time, resources and knowledge of the subject make it difficult to focus on gender and equality issues. However, there is great awareness and interest in the subject, and the librarians are in favour of training to better meet the needs and develop their workplace.
|
140 |
Könsmönster i förskolan. : Hur påverkas förutsättningar för barns jämställdhet av lekmaterial och den fysiska lekmiljön? / Gender patterns in preschool. : How are the conditions for childrens´ equality affected of play materials and the physical play environment?Fredin, Monica, Spitza, Beata January 2016 (has links)
InledningSom en del av samhället har förskolan och pedagoger ett tydligt ansvar att medvetet arbeta för att främja jämställdhetsarbetet. Studien handlar om pedagogers arbete med det jämställdhetsuppdrag som framkommer i förskolans läroplan. Fokus i undersökningen är vilket lekmaterial pedagoger väljer att erbjuda barnen, vilka miljöer som skapas och vilka lekar som uppstår i miljöerna. Studien undersöker också om alla barn, oavsett kön, har samma tillgång till alla utrymmen på förskolan.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur könsmönster i förskolan visar sig i förskolans verksamhet och dess påverkan för barns fostran till jämställdhet.MetodStudien är en kvalitativ undersökning där observationer valts som metod för insamling av data.ResultatResultatet har visat att pedagogers val av lekmaterial kan vara avgörande för jämställdheten i barngruppen när det gäller barnens tillgång till alla utrymmen i förskolan. Dessutom visade observationerna att lekmaterialet som erbjuds påverkar barns förutsättningar för lek och även deras möjligheter till lika utvecklingspotential. I de rum där pedagoger valde att erbjuda traditionella pojk- och flickleksaker lekte barnen könstereotypa lekar där könsmönster och könsroller kunde observeras. I de andra rummen där majoriteten av lekmaterial var könsneutralt valde barnen könstereotypa lekar i mycket mindre grad eller inte alls. Gränsöverskridande lekar var representerade på båda förskolorna även om de inte var många. Alla barn, oavsett kön sökte sig till alla rum vilket kan innebära att lekmaterialet var attraktivt för alla barn och att rummen inte var könsmärkta.
|
Page generated in 0.0405 seconds