• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1632
  • 57
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 1692
  • 787
  • 510
  • 483
  • 372
  • 349
  • 257
  • 251
  • 226
  • 197
  • 189
  • 186
  • 139
  • 115
  • 103
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

Uppfattningar om jämställdhet på en gymnasieskola

Skålén, Sofia January 2006 (has links)
<p>Inom gymnasieskolan läggs allt större vikt vid jämställdhet. Uppsatsens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om jämställdhetsarbete inom gymnasieskolan. För att besvara syftet gjordes kvalitativa intervjuer med 14 elever (sju pojkar och sju flickor) vid en stor gymnasie-skola i Sverige. Därutöver intervjuades ordföranden för elevernas jämställdhetsgrupp samt en av skolans två s.k. jämställdhetspedagoger. Resultatet av intervjuerna visade att den ojäm-ställdhet, som präglar dagens samhälle, i viss mån återfinns inom gymnasieskolan men att eleverna är relativt omedvetna om detta. Analysen visar att könsmaktsordningen som genom-syrar samhället återfinns i skolan. Könsmaktsordningen reproduceras både av lärare och ele-ver men de flesta är inte medvetna om dess existens och att de bidrar till dess reproduktion. Analysen visar dock även på tendenser att vissa flickor utmanar ordningen genom att ta för sig mer och kräva mer uppmärksamhet än tidigare.</p>
152

Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?

Nyström, Jonas, Hansson, Malin January 2007 (has links)
<p>Jämställdhet är ett mål vårt samhälle strävar efter. Gamla könsroller och förlegad syn på maskulinitet och femininitet förhindrar grundläggande rättigheter på arbetsmarknaden. I debatten rörande jämställdhet, lika betalt för lika jobb, hamnar männen på kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan.</p><p>Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad är en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan från både anställda och ledning finns att öka andelen män inom vård och omsorg. Fördelarna med en jämställd organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnå denna önskan råder det större oklarhet om.</p><p>Syftet med uppsatsen är att utifrån vår frågeställning ”Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?” sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jämställdhetsarbete.</p><p>Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jämställdhetsfrågor ingick. Som en fördjupning av denna har vi använt oss av en kvalitativ studie för att undersöka fenomenet. Genom vårt val av undersökningsmetod vill vi uppnå en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang för att därmed få en bättre insikt i människors livssituation och de val de gör. Generaliseringar rörande utfallet av vår undersökning som inkluderat tio medarbetare av olika kön, ålder, och utbildning blir svåra att göra i och med den kvalitativa ansats vi valt.</p><p>Arbetet tar upp negativa och positiva sidor medarbetare möter i sin vardag och hur dessa påverkar individen. Omgivningens fördomar kan påverka mäns eventuella normbrytande yrkesval. Den negativa effekt detta får i samband med vård- och omsorgsförvaltningens bristfälliga jämställdhetsarbete, överskuggar de positiva aspekter jobbet har och reducerar därmed antalet tänkbara manliga arbetare.</p><p>I vårt arbete kom vi fram till att, ja, män både får och vill jobba inom vårdsektorn men bara om man har karaktären att stå emot fördomarna och viljan att överkomma de hinder som står i vägen.</p>
153

Anställdas attityder till jämställdhet och jämställdhetsarbete : - En studie gjord på en mansdominerad arbetsplats

Carlsson, Eleonore, Lindmark, Maria January 2007 (has links)
<p>Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt. Det begränsar både män och kvinnors val och villkor och de får även konsekvenser på arbetsmarknaden i form av bland annat segregering. Arbetsmarknaden präglas av både en horisontell och en vertikal segregering. Det innebär att män och kvinnor befinner sig på olika yrkesområden, avdelningar och branscher samt att de intar olika hierarkiska positioner. Arbetsvillkoren ser därmed olika ut för män och kvinnor och det är framförallt kvinnors villkor och förutsättningar som är begränsade.</p><p>Jämställdhetslagen syftar till att främja män och kvinnors lika rätt när det gäller arbete anställnings- och arbetsvillkor samt möjligheter till utveckling i arbetet. Enligt lagen är arbetsgivare skyldiga att bedriva ett aktivt arbete för att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Trots aktivt jämställdhetsarbete får det inte alltid det genomslag det önskar. Studier visar att det kan finnas ett motstånd mot ökad jämställdhet. Många av dessa studier är gjorda på personer i arbetsledande befattning.</p><p>Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning där vi har studerat attityder till jämställdhet och jämställdhetsarbete hos de anställda på ett mansdominerat industriföretag. Vi har dessutom försökt urskilja ett eventuellt motstånd i de anställdas attityder. Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att respondenterna har en positiv inställning till både jämställdhet och jämställdhetsarbete. De värderar jämställdhet högt och anser att det är självklart att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på arbetsplatsen samt att de ska ha lika lön för lika arbete. Intressant är att de inte värderar jämställdhetsarbete lika högt och viktigt som jämställdhet. De anser därför inte att det är lika viktigt att arbeta för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.</p><p>Framträdande i studien är att män och kvinnors attityder skiljer sig mycket åt. I vissa påståenden och frågor är det mer tydligt än i andra. Överlag tenderar kvinnorna att vara mycket mer positiva till såväl jämställdhet som jämställdhetsarbete än män. Det är en liten andel respondenter som har ett mindre positivt förhållningssätt till jämställdhet och jämställdhetsarbete, de skulle möjligtvis kunna utgör ett motstånd. Om de inte betraktar arbetet som särskilt viktigt kan de eventuellt utgöra ett hinder mot det arbete som bedrivs för att främja jämställdheten på arbetsplatsen.</p>
154

Sexistiska attityder mot kvinnor och systemrättfärdigande i Sverige

Karlsson, Kristin January 2006 (has links)
<p>Sverige kan ses som ett av världens mest jämställda länder. Människor kan dock inneha ambivalenta stereotyper om kvinnor, vilka kan vara sexistiska i sin karaktär. Syftet med föreliggande studie är att validera Glick och Fiskes (1996) Ambivalent Sexism skala översatt till svenska samt undersöka eventuella kopplingar mellan sexism, politisk inställning och system justification. Undersökningsdeltagarna tog i stor utsträckning avstånd från sexistiska attityder. Hostile sexism skattades högre än benevolent sexism, vilket skulle kunna kopplas till landets strävan efter jämställdhet. Männen skattade dock högre än kvinnorna på samtliga sexismskalor. Sambandet mellan system justification och politisk inställning var svagt. Det fanns dock en mindre skillnad mellan könen gällande uppfattningen om det svenska samhället, där män fann samhället aningen mer legitimt än kvinnorna, något som kan vara en antydan till en rådande samhällssituation där män fortfarande har högre social och ekonomisk status än kvinnor.</p>
155

Avgörande faktorer för att öka andelen kvinnliga chfer

Brenander, Andrea January 2006 (has links)
<p>I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet. De faktorer som uppgavs ha betydelse är att kvinnan måste vilja själv och om hon har barn, en man som tar lika stort ansvar för barn och hem. Arbetsgivaren kan bistå med flexibla villkor och förstående chefer samt att se till att få en så könsneutral rekryteringsprocess som möjligt. Ledningens roll är viktig, först ta beslut och sen göra som man sagt och visa med goda exempel.</p>
156

Kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap : En intervjustudie om hur sex kvinnliga mellanchefer inom kommunal verksamhet upplever ledarskap

Frykholm, Sarka, Stenberg, Matilda January 2017 (has links)
Denna studie syftar till att öka kunskapen om kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap. Hur kvinnorna beskriver sig själva som ledare, vad de upplever att drivkraften i deras arbete som ledare är och vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt ledarskap. Studien vilar på en hermeneutisk grund då vi tolkar och förstår, vilket är överensstämmande med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har intervjuer används för att samla in empiriskt material. Intervjuerna har varit semistrukturerade och följt en intervjuguide med teman och förslag på frågor. Sex kvinnliga mellanchefer i kommunal verksamhet har intervjuats individuellt, samtliga vid ett enda tillfälle. Empirin har transkriberats och analyserats och utifrån detta har kategorier skapats. Dessa är: demokratiskt ledarskap, omhändertagande ledarskap, samhällsnyttan som drivkraft, utveckling av verksamheten som drivkraft samt balansering av maktstrukturer. Det resultat vi kom fram till är att de kvinnliga cheferna upplever sig som demokratiska och omhändertagande ledare. Deras drivkraft är att göra samhällsnytta och utveckla verksamheten. Som hinder i ledarskapet upplever de att en makt utspelar sig gentemot chefen själv eller mellan medarbetare. Som möjliggörande faktorer i ledarskapet ser de intervjuade mellancheferna sin relation till sina överordnade chefer, vilka bygger på ömsesidig tillit och acceptans. Det som skiljer vår studie från tidigare forskning är att vi enbart intervjuat kvinnliga chefer samt att vi inte har gjort jämförelser mellan kvinnliga och manliga chefers ledarskap. Att lyfta fram enbart de kvinnliga chefers upplevelser bidrar till ökad kunskap om kvinnor som ledare och kan i förlängningen betyda att den rådande genusordningen kan komma att förändras. Detta skulle kunna innebära en mer jämställd fördelning även av de högsta chefspositionerna mellan könen, i vårt land.
157

Hur kan skönlitteratur användas i skolan med genus som utgångspunkt? : En systematisk litteraturstudie

Daniels, Helena January 2017 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie har varit att ge en fördjupad förståelse för hur lärare kan använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor rörande genus i årskurs F-3. Metoden som tillämpats har varit en systematisk litteraturstudie i vilken svensk forskning använts för att kunna uppnå syftet med studien. De vetenskapliga artiklar och avhandlingar som använts i studien har tagits fram genom sökning i dels olika databaser och dels genom manuella sökningar. Det framgick att ämnet för denna studie var tämligen outforskat och därför blev antalet användbara artiklar och avhandlingar få. Av den forskning som använts för att besvara frågeställningen har det framgått att den vanligaste metoden att använda skönlitteratur i syfte att arbeta med frågor om genus lämpligast utgörs av högläsning som sedan efterföljs av ett gemensamt samtal i klassrummet. Läraren kan bidra till konversationen genom att ställa ledande frågor. Fördelen med ett sådant arbetssätt är att elevernas tidigare syn på de båda könen kan komma att förändras och leda till en mer neutraliserad inställning till de könsnormer som finns för pojkar och flickor i samhället i stort. I ett arbete som berör genus utgör läraren en betydande roll då mycket avgörs av dennes kompetens och inställning till genus.
158

Män är toppen? : En kvalitativ studie om gymnasielevers syn på chefskap,jämställdhet &amp; genus

Häggström, Josefine, Naartijärvi, Maria January 2016 (has links)
Dagens unga har vuxit upp i ett samhälle som på den senaste tiden strävat efter att kvinnor och män skall ha samma möjligheter i arbetslivet. Utvecklingen av jämställdhetsarbetet har gett effekt och allt fler kvinnor når chefspositioner. Studiens syfte är att undersöka manliga och kvinnliga gymnasieelevers syn på chefskap och genus. Gamla normer och traditioner finns fortfarande kvar, men nya normer har sakta börjat formas, där kvinnor och män skall ha samma förutsättningar på arbetsmarknaden.Studien vill belysa om ungdomar idag har en könsneutral inställning till vem som anses vara en chef.Resultatet visar på att dagens unga inte tycker att könet skall avgöra om du skall nå en cheftjänst. De anser att gamla normer och traditioner fortfarande finns kvar, vilket enligt ungdomarna, kan bidra till att det är svårare för kvinnor att nå chefspositioner samt kombinera familj och arbete. De gymnasieeleversom deltog i undersökningen har en positiv syn på framtiden och tror att deras generation har mer kunskap om ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att arbetet med jämställdhet genererar en jämnare fördelning mellan könen inom chefspositioner i framtiden.
159

Pedagogers bemötande : Med fokus på genus i ett kvinnodominerat yrke. / The attitude of pedagogues : With focus on gender in a female-dominated profession.

Andersson, Linnéa, Byhlin, Felicia, Haglund, Karin January 2017 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att få reda på om det är någon skillnad i hur manliga respektive kvinnliga pedagoger bemöter flickor och pojkar i verksamheten. Metod: Den här studien baseras på två kvantitativa verktyg, enkät och observationsschema. Enkäten har skickats ut till samtliga förskolor i två medelstora kommuner, där 56 pedagoger har valt att delta, och observationsschemat grundas på 10 pedagoger. Pedagogerna är fördelade manliga/kvinnliga och på småbarnsavdelning respektive syskonavdelning. Resultat: I vårt resultat har vi, genom enkäterna, kommit fram till att manliga och kvinnliga pedagoger tror att de har olika förväntningar på barn beroende på kön. Observationerna visar dock att de tänker lika i många frågor och där inte alls skiljer sig från varandra. Vi har även kommit fram till att kvinnor riktar mer av sin uppmärksamhet till pojkarna i förskolan, både genom tilltal och tillsägelser, medan männen riktar lika stor uppmärksamhet till pojkar respektive flickor i både tilltal och tillsägelser.
160

En lekmiljö för alla? : – en kvalitativ studie om dockvråns roll i jämställdhetsarbetet / A play area for every child? : - A qualitative study of how to promote gender equality

Johansson, Anneli, Johansson, Marie January 2014 (has links)
Den här studien vill sätta två begrepp och fenomen i relation till varandra: dockvrån och jämställdhet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken roll dockvrån (eller vad nu avdelningen har valt att benämna den lekmiljön) har och kan tänkas ha i jämnställdhetsarbetet på förskolan. Våra frågeställningar är: ·         Hur har dockvrån utformats och förändrats? Vilka barn leker där, vad leker de med och hur leker de? ·         Hur upplever och uppfattar pedagogerna jämställdhet och de konsekvenser som har blivit av att förändra dockvrån och det material som erbjuds där? Examensarbetet är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk forskningsansats vilket innebär att fokus ligger på deltagarnas upplevelser och uppfattningar om ett visst fenomen. Metoderna vi valt att använda oss av i vår studie är intervju och videoobservation. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats. Resultatet redovisas sedan utifrån de mönster som uppkommit under analysen. Resultatet visar att den valda lekmiljön nu är en jämställd miljö där både pojkar och flickor vistas. Hur dockvrån användes förut, innan förändringarna, kan vi inte veta men får lyssna till vad pedagogernas erfarenheter säger oss och resultatet visar då att dockvrån nu, på bägge avdelningarna, tilltalar både pojkar och flickor. Efter att vi har analyserat datan från de genomförda intervjuerna och videoobservationerna är vår slutsats att dockvrån har blivit en könsöverskridande lekmiljö och att pedagogernas uppfattningar om leken där stämmer överens med deras verklighet.

Page generated in 0.0449 seconds