Spelling suggestions: "subject:"jourkvinnor"" "subject:"jourkvinnors""
1 |
Sökväg för systrars befrielse. Informationsbehov och informationsanvändning på kvinnojouren Terrafem. / Searching for the liberation of sisters. Information needs and use in the womens organisation Terrafem.Johansson, Maria January 2009 (has links)
This thesis focuses on information seeking and use by volunteers and employees in women’s organisations helping women who have been subject to violence. These organisations for example provide help and support, legal assistance and temporary shelter. Semi-structured interviews were carried out with five women working in Terrafem, which is a women’s organisation directed towards women with a non-Swedish background. The aim of the study is to create an understanding for the specific information needs that the women working in Terrafem experience and the situations in which these needs are created. The focus has been on needs created in the contact with women seeking support in Terrafem, but also the general need for of keeping up with for example new research in the area of violence against women. My conclusions were that the informants found it important to keep up with areas like new research, feminism and conflicts in the world. They need information mostly in contact with the authorities and regarding questions about asylum seeking and other law related questions. They use mostly oral sources and Internet, but also newspapers, magazines, databases, libraries and their own collections of facts in folders. Lots of information pass between the women orally, between those who have been a long time in the organisation to those who are new, and also between women with special skills.
|
2 |
Känslor på kvinnojouren : Jourkvinnors upplevda känslor i möten med våldsutsatta kvinnor / Emotions at women’s shelters : Social workers experienced feelings in the encounters with battered womenLarsson, Johanna, Mujic, Seila January 2014 (has links)
The aim of this study was through theories of emotional labor; understand how staff and volunteers within women’s shelter handled their emotions in the encounters with battered women. To examine this we used a qualitative method and interviewed four staff members and three volunteers spread across four different women’s shelters. The data collected was analyzed using Hochschilds’ theory of emotional labor. The results show that the most common feelings within the women’s shelters were feelings of friendship, happiness, sadness and frustration. The results also show that the staff and volunteers needed to manage their emotion due to the inappropriateness of some feelings. The feelings that needed managing were primarily feelings of sadness, frustration and shock. To manage their emotion the staff and volunteers of the women’s shelters used both surface acting and deep acting. The surface acting used was that staff and volunteers hid the feelings that were considered inappropriate. The deep acting used was method acting, working experience, life experience and the staff and volunteers also managed their emotions by talking to fellow staff and their loved ones.
|
3 |
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer : Jourkvinnors erfarenheter kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocessTesfaye, Selam January 2018 (has links)
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt hälsoproblem och bryter mot kvinnors mänskliga rättigheter. Syftet med denna studie är att undersöka jourkvinnors erfarenheter kring förhindrande respektive underlättande faktorer som våldsutsatta kvinnor upplever i uppbrottsprocessen samt hur samhället kan motverka våldets uppkomst. Uppsatsen är en kvalitativ studie och utgår från semistrukturerade intervjuer med tre jourkvinnor från olika kvinnojourer. Undersökningens resultat visar på att jourkvinnorna lättare identifierar förhindrande faktorer än underlättande samt att vissa faktorer kan både agera förhindrande eller underlättande, beroende på kontext. Utsatta kvinnor normaliserar våldet via en normaliseringsprocess, vilket innebär en anpassning till mannens våldsutövande. Informanter betonar att våldsutsatta kvinnor är rädda för ett ökat våldsutövande vid uppbrottet. Vidare är husdjur, känslan av hopplöshet, skam inför omgivningen och tidigare erfarenheter av våld förhindrande faktorer i uppbrottsprocessen. Individuella variabler hos de utsatta kvinnorna som ömma affekter till mannen, språksvårigheter och hedersförtryck är viktiga att beakta, då de enskilt kan agera som förhindrande faktorer. Underlättande faktorer erfars komma från jourkvinnors praktiska och psykiska stöd. Ekonomi, bostad, barn och kvinnans sociala nätverk är faktorer som kan verka positivt eller negativt i kvinnors uppbrottsprocess beroende på kontext. Samtliga informanter resonerar att mäns våld mot kvinnor i nära relationer grundar sig i de patriarkala strukturer som råder. Problematiken bör uppmärksammas på individuell, grupp och strukturell nivå i samhället, vilket innefattar skola, media och olika samhällsinstanser. / <p>2018-01-19</p>
|
4 |
Medsystrarnas kamp mot ekonomiskt våld : En intervjustudie om jourkvinnors förståelser för ekonomiskt våld och hur det guidar deras arbetssätt / Fellow sisters' fight against economic violence : An interview study with women who work in women's shelters and their understanding of economic violence and how it guides their way of workErnelind Håkansson, Linn, Bergman, Emma January 2023 (has links)
Ekonomiskt våld är enligt verksamma på kvinnojourer ett omfattande våld som ofta drabbarkvinnor. I deras verksamhet möter de ofta kvinnor som blivit utsatt för ekonomiskt våld.Ekonomiskt våld som begrepp är relativt nytt och det behöver undersökas ytterligare. Det ärförekommande att ekonomiskt våld sker i kombination med andra våldstyper och det finns flerasätt för en våldsutövare att utöva ekonomiskt våld på. Syftet med studien är att undersöka omverksamma inom kvinnojourer har förståelser om ekonomiskt våld och om dessa förståelservägleder deras arbete. Studiens analys har genomförts utifrån den hermeneutiska tolkningsläransom ser människan i en social kontext och att deras syn på verkligheten präglas av tidigareerfarenheter. För att utföra studien har semistrukturerad intervjuform används som har gettutrymme för en öppenhet kring ställda frågor vid intervjuerna. Vid analys av materialet har enkvalitativ innehållsanalys implementerats som sedan resulterat i en presentation i studiensresultat och analysavsnitt. Utifrån materialet visar det sig att de intervjuade jourkvinnorna harcentrala förståelser om ekonomiskt våld som guidar dem i deras arbetssätt. Centrala förståelserom ekonomiskt våld hos jourkvinnorna var bland annat att det är en vanlig våldstyp och att detav samhället är ett ouppmärksammat våld samt att det sker på grund av patriarkatet. De centralaförståelserna kan kopplas till de huvudsakliga arbetssätten som berörde att jourkvinnornaarbetar mer som medsystrar och inte som maktutövare där de lägger stor vikt vid ett gottbemötande av de stödsökande. Kunskapsspridning om ekonomiskt våld blir en del i deras kampmot patriarkatet och samtidigt bildar kvinnojourerna tillsammans med sina stödsökande enkamp mot ekonomiskt våld genom systerskap. Genom kvinnojourens unika sätt att arbeta medekonomiskt våld skiljer de sig från de offentliga verksamheterna där jourernas arbete präglasav en feministisk värdegrund. Relationen till de stödsökande blir central och ett gott bemötandeblir deras ledande arbetssätt. Enligt de intervjuade jourkvinnorna är detta ett framgångsrikt sättatt arbeta med kvinnor som blivit utsatt för ekonomiskt våld som de önskar att fler verksamheterkunde ta efter.
|
5 |
ATT ARBETA PÅ EN KVINNOJOUR UNDERCORONAPANDEMIN -En kvalitativ studie om jourkvinnors upplevelser av arbetet med våldsutsatta kvinnorBjörk, Freja, Lindström, Jonna January 2021 (has links)
The Covid-19 pandemic has put Sweden in a new and challenging situation. Several of thewomen's shelters in Sweden have reported an alarming pressure as a result of increased casesof women and children in vulnerable situations. Based on a qualitative research strategy, thisstudy examines how women's shelter workers experience and handles the practical andemotional work due to the Covid-19 pandemic. To examine this study's purpose and researchquestions, five semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers fromvarious women's shelters in Sweden. During each interview, the study subjects were given theopportunity to share their own experiences regarding the work situation due to the Covid-19pandemic. The gathered empirical material was analyzed using Arlie Hochschild's theoryregarding emotional work. The results of the study show that the majority of the study subjectsexperience changes in the number of abused women in need of help and support and that thepractical work has been limited and challenged. Furthermore, the study subjects experiencetheir jobs as even more emotionally demanding during the Covid-19 pandemic, but this had noeffect on the way of dealing with the emotional work. Several different coping strategies couldbe identified in the way of handling the emotional work, including recovery, previousprofessional experience, surface or deep emotional acting and the support from colleagues.With the help of different approaches, the study subjects distinguish themselves from theirprofessional role in order to not identify themselves too strongly with the emotional work. Theresults of the study proved that different coping strategies are of importance to be able to handleand complete emotional work. / Coronapandemin har resulterat i en ny och utmanande situation för Sverige. Många av landetskvinnojourer har rapporterat om ett alarmerande tryck på sina verksamheter till följd av ökadefall av kvinnor och barn i utsatta situationer. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi undersökerdenna studie hur jourkvinnors praktiska respektive emotionella arbete upplevs och hanteras tillföljd av coronapandemin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes femsemistrukturerade intervjuer med jourkvinnor från olika kvinnojourer i Sverige. Underrespektive intervjutillfälle fick jourkvinnorna möjlighet att dela med sig av sina egnaupplevelser gällande arbetssituationen under coronapandemin. Det empiriska materialetanalyserades med hjälp av emotionssociologiska begrepp från Arlie Hochschilds teori somberör emotionellt arbete. Resultaten visar att majoriteten av jourkvinnorna uppleverförändringar i antalet stödsökande och att det praktiska arbetet kommit att resultera ibegränsningar och utmaningar. Vidare visade det sig att jourkvinnorna utför ett än meremotionellt krävande arbete under coronapandemin, detta hade däremot ingen påverkan påjourkvinnornas sätt att hantera de emotionella påfrestningar som uppstår i arbetet medvåldsutsatta kvinnor. Arbetet som jourkvinnorna utför kunde även liknas med etthärbergeringsarbete i takt med att de bär på både sina egna och andras känslor. Flera olikahanteringsstrategier kunde identifieras i jourkvinnornas sätt att hantera det emotionella arbetet,däribland återhämtning, tidigare yrkeserfarenhet, ytligt respektive djup emotionellt agerandesamt stödet som återfinns hos jourkvinnornas kollegor. Det framgick att jourkvinnorna medhjälp av olika förhållningssätt kan skilja på sig själva och sin yrkesroll för att inte identifierasig för starkt med det emotionella arbetet. Olika hanteringsstrategier visade sig således vara avstor vikt för att jourkvinnorna ska kunna hantera och fullfölja det emotionella arbetet.
|
Page generated in 0.0257 seconds