Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor iprojektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier detillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförtsför att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningenframkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariatanalyssom blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsanalys avmaterialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg siguppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckninganvände sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuseradehanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män användehanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett sambandmellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapareinte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten avtechnostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet avhanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilkettyp av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket. / The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and womenin the project manager role in the media industry experience techno-stress and whatmanagement strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey wasconducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The surveyrevealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysiswhich was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material wasperformed. The collected material showed that men to a greater extent than women consideredthemselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and toa greater extent used emotional management strategy. The problem-focused managementstrategy was also more prevalent among men than women. Although men used managementstrategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connectionbetween men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is thattechnostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry,but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and workexperience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender theindividual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and whattype of management strategy is suitable for that profession.

Syftet är att undersöka upplevelsen av stress i relation till föräldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleåldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig åt mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrån genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattning om sin omvärld fångades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhämtades via semistrukturerade intervjuer, där fyra respondenter valdes ut, två kvinnor respektive två män. Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var något som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolväsendet eller hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn på många sjukdomar som drabbar personer oavsett ålder och kön. Personer som får cancerdiagnos genomgår en lång process, med symtom, behandlingar och biverkningar som skapar lidande för personen. Att leva med en obotlig cancersjukdom medför förändringar i personens liv både fysiskt, psykiskt och socialt samt förändringar i vardag. Syfte: var att belysa personers upplevelser av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa vetenskapliga originalartiklar användes för att uppnå syftets mål med denna litteraturöversikt, med användning av databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades, samtliga kategorier beskrev patienternas upplevelse av att leva med cancersjukdom. Patienterna hade olika upplevelse av diagnosen. Huvudfynd var att patienterna upplevde maktlöshet som påverkade deras vardagliga liv, förändrad sociala roller och förändrad aktiviteter. Diskussion: Anledningen till att patienterna upplevde psykiska påfrestningar var på grund av den korta övergången från att känna sig frisk till att ha en livshotande sjukdom. Slutsats: Personer som har en cancersjukdom lever med både fysiska och psykiska påfrestningar, vilket påverkade personens sociala nätverk och fritidsaktiviteter. Dessa patienter hanterar sin sjukdom på olika sätt för att klara av vardag. Med stöd av teorin KASAM kan en individen finna lämpliga resurser samt behålla psykiskt välmående trots negativa erfarenheter. / <p>Examinationsdatum: 2021-05-10</p>

Studiens syfte är att undersöka vad forskningen säger om äldre individers reaktioner och behov av stöd vid förlust av livskamrat. Som metod används en allmän litteraturöversikt. Som teori används Aaron Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang.  Individer som är 65 år och äldre tillhör en växande grupp i samhället och enligt beräkningar kommer 25 procent av den svenska befolkningen inom kort att vara över 65 år. 20 procent av alla äldre individer lever med någon form av psykisk ohälsa och reducerad livskvalité som följd av exempelvis närståendes död, oönskad ensamhet och/eller problem med den fysiska hälsan. Med denna allmänna litteraturöversikt tar jag ett samlat grepp av området genom att undersöka, analysera och redogöra för vad forskningen säger om äldre individers reaktioner och behov av stöd vid förlust av livskamrat. Ålderdomen är den tid i livet då individen upplever flest förluster. Trots detta faktum är det andra åldersgrupper än äldre som prioriteras inom sorgestöd. En livskamrats död anses vara en av de mest stressfulla livsövergångarna i en människas liv.Hur den äldre individen reagerar och hanterar förlusten är avhängigt av många faktorer, exempelvis ekonomiska och sociala. Vissa äldre tar sig igenom sorgeprocessen andra ”fastnar” i sin sorg så pass allvarligt att de behöver hjälp att ta sig vidare. Några går till och med stärkta ur detta. Antonovsky (2005) menar att huruvida denna stressor blir sjukdom, hälsa eller något däremellan beror på hur pass framgångsrik hanteringenav denna spänning är. Just detta är självakärnan i studiens resultat gällande äldre individers reaktioner vid förlust av livskamrat.I de fall då dödsfallet föregåtts av en sjukdomsperiod kan den efterlevande även uppleva en känsla av lättnad,minskad stressoch färredepressiva symtomdå hen inte behöver se sin partner lida längre. Denna aspekt visar en del av den komplexiteten som all sorg består av. Kontakten med familj, vänner och andra närstående har en mycket positiv inverkan på den nyblivna änklingen/änkan då den mildrar de negativa reaktioner som följer med en förlust samt stödjer den äldre individen på dennes väg genom sorg, bearbetning och nyorientering. De positiva följderna av att i ett tryggt sammanhang få möjlighet att dela sina upplevelser med andra, bli mött och bekräftad i sin sorg, såväl av närstående som personer som den sörjande möter i stödinsatser inom ramen för socialt arbete är själva essenseni studiens resultat gällande äldre individers behov av stöd vid förlust av livskamrat. / The purpose of this study is to examine what research says about the reactions and the needs of the elderly for support when losing their life companion. The method used is a general literary overview and the theory is Aaron Antonovsky´s term sense of coherence, SOC. Individuals of 65 years and older are an increasing part of the population. According to calculations, the group of people over the age of 65 will soon be 25 per cent of the Swedish population. 20 per cent of the elderly suffer from some kind of mental health issue and decreased quality of life, due to the death of a close relative, unwanted loneliness and/or physical health issues. With this general literary overview I am giving an overall picture of the topic through examining, analysing and explaining the research results on the reactions and needs of the elderly for support when losing their life companion. When people are of old age, that is the time of life when they suffer from most losses. Despite this fact, other age groups are prioritized to receive grief support. The death of a life companion is considered one of the most stressful life transitions. How an elderly person reacts and copes with the loss, depends on several factors, including economic and social.Some of the elderly manage to go through the process of grieving, whilst others get stuck in their grief so severely that they need help to be able to move forward in life. Some even grow stronger from the experience. Antonovsky (2005) claims that whether this stress factor transforms into illness, health or something in between, depends on how successful the person is in coping with this tension. Exactly this is the very essence of the result of this study regarding the elderly´s reactions when losing a life companion. In those cases when death has been preceded by a period of illness, the life partner can even experience relief, decreased stress levels and less symptoms of depression, as they no longer need to witness their partner´s suffering.This aspect makes part of the complexity of all grief visible. Being in contact with family, friends and others who are close has a very positive influence on the widower/widow, as it mitigates the negative reactions associated with bereavement and supports the elderly on their path through grief, processing and reorientation. The positive effects of being able to share their experiences with others in a safe context, being met in their grief, both by family and others within social work support groups, this is the very essence of the result of this study regarding the elderly´s need for support when losing a life companion.

The Covid-19 pandemic has put Sweden in a new and challenging situation. Several of thewomen's shelters in Sweden have reported an alarming pressure as a result of increased casesof women and children in vulnerable situations. Based on a qualitative research strategy, thisstudy examines how women's shelter workers experience and handles the practical andemotional work due to the Covid-19 pandemic. To examine this study's purpose and researchquestions, five semi-structured interviews were conducted with women’s shelter workers fromvarious women's shelters in Sweden. During each interview, the study subjects were given theopportunity to share their own experiences regarding the work situation due to the Covid-19pandemic. The gathered empirical material was analyzed using Arlie Hochschild's theoryregarding emotional work. The results of the study show that the majority of the study subjectsexperience changes in the number of abused women in need of help and support and that thepractical work has been limited and challenged. Furthermore, the study subjects experiencetheir jobs as even more emotionally demanding during the Covid-19 pandemic, but this had noeffect on the way of dealing with the emotional work. Several different coping strategies couldbe identified in the way of handling the emotional work, including recovery, previousprofessional experience, surface or deep emotional acting and the support from colleagues.With the help of different approaches, the study subjects distinguish themselves from theirprofessional role in order to not identify themselves too strongly with the emotional work. Theresults of the study proved that different coping strategies are of importance to be able to handleand complete emotional work. / Coronapandemin har resulterat i en ny och utmanande situation för Sverige. Många av landetskvinnojourer har rapporterat om ett alarmerande tryck på sina verksamheter till följd av ökadefall av kvinnor och barn i utsatta situationer. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi undersökerdenna studie hur jourkvinnors praktiska respektive emotionella arbete upplevs och hanteras tillföljd av coronapandemin. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes femsemistrukturerade intervjuer med jourkvinnor från olika kvinnojourer i Sverige. Underrespektive intervjutillfälle fick jourkvinnorna möjlighet att dela med sig av sina egnaupplevelser gällande arbetssituationen under coronapandemin. Det empiriska materialetanalyserades med hjälp av emotionssociologiska begrepp från Arlie Hochschilds teori somberör emotionellt arbete. Resultaten visar att majoriteten av jourkvinnorna uppleverförändringar i antalet stödsökande och att det praktiska arbetet kommit att resultera ibegränsningar och utmaningar. Vidare visade det sig att jourkvinnorna utför ett än meremotionellt krävande arbete under coronapandemin, detta hade däremot ingen påverkan påjourkvinnornas sätt att hantera de emotionella påfrestningar som uppstår i arbetet medvåldsutsatta kvinnor. Arbetet som jourkvinnorna utför kunde även liknas med etthärbergeringsarbete i takt med att de bär på både sina egna och andras känslor. Flera olikahanteringsstrategier kunde identifieras i jourkvinnornas sätt att hantera det emotionella arbetet,däribland återhämtning, tidigare yrkeserfarenhet, ytligt respektive djup emotionellt agerandesamt stödet som återfinns hos jourkvinnornas kollegor. Det framgick att jourkvinnorna medhjälp av olika förhållningssätt kan skilja på sig själva och sin yrkesroll för att inte identifierasig för starkt med det emotionella arbetet. Olika hanteringsstrategier visade sig således vara avstor vikt för att jourkvinnorna ska kunna hantera och fullfölja det emotionella arbetet.