Vården går idag mot att mer och mer bedrivas i patientens hem. Detta innebär att högre krav kommer ställas på legitimerad personal i kommunens hemsjukvård. Insatserna i kommunens hemsjukvård blir också mer avancerad och att vårda patienter i hemmet är väldigt komplext. Det kommer innebära att det kommer krävas högre kompetens för sjuksköterskor, men också erfarenhet och trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad utförd av patientansvarig sjuksköterska i kommunens hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie användes med en induktiv ansats. Totalt intervjuades 13 patienter. Resultatet visar att patienternas upplevelse av kompetens hos patientansvarig sjuksköterska grundade sig i kontinuitet samt att veta vem de kunde kontakta vid behov, vilket skapade en trygghetskänsla hos patienten. Sjuksköterskans bemötande var också av stor betydelse. Sjuksköterskans tekniska kompetens ansåg patienterna vara en självklarhet, i och med utbildning och legitimation. Många av patienterna hade ingen upplevelse av interprofessionellt vårdande, förutom när det gällde samarbetet med läkaren. Det fanns heller ingen direkt uppfattning hos patienterna om patientansvarig sjuksköterska arbetade förebyggande eller patientsäkert. Ett bättre förebyggande arbete skulle, ur ett samhällsperspektiv, kunna leda till ett ökat välbefinnande hos patienter i kommunens hemsjukvård och också minskade vårdtillfällen inom slutenvården.

Bakgrund: Vid årsskiftet 2015 – 2016 gick 3903 personer i Sverige i dialysbehandling. Flera av dessa är i en ålder där familj, barn och arbete är en del av vardagen. Behandlingen kräver att patienten tar sig till sjukhus ett antal gånger i veckan eller att den görs i hemmet. Oavsett metod blir behandlingen en stor del av patientens liv. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av att leva med dialysbehandling. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes där 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Vid analysen framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten visar på att patienter upplevde att dialysbehandlingen både har förändrat och begränsat deras liv. Det framkom att de planerade sina liv runt dialysbehandlingen, de kände sig bundna och att friheten de en gång haft kraftigt begränsats. Positivt tänkande och acceptans av livssituationen gjorde att upplevelsen av att leva med dialysbehandlingen inte enbart blev negativ. Slutsats: Resultatet kan leda till ökad förståelse både inom vården och i samhället, för hur det är att leva med dialysbehandling. Resultatet kan även ge en djupare förståelse hos sjuksköterskan för hur dessa patienter upplever behandlingen och bemötandet i vården och vara till hjälp i den personcentrerade omvårdnaden.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och den bör kunna bedrivas på alla vårdinrättningar. En personcentrerad vård bygger på en helhetssyn och utgår från patienternas berättelser om sjukdomen. Detta leder till att patienternas lidande lindras och att de blir delaktiga i vårdandet. Patienterna upplever dock inte alltid att vårdpersonalen uppfyller eller har rätt förutsättningar för att ge personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge personcentrerad vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Ur resultatet framkom två teman med fyra subteman. Temat Arbetsmiljöns betydelse innefattade två subteman vilka var Upplevelse av tidsbrist samt Upplevelse av hierarkier och teamarbete. Det andra temat som framkom var Vårdrelationens betydelse och under detta tema framkom två subteman vilka var Att känna empati samt Att ha en helhetssyn. Slutsats: Att ge personcentrerad vård upplevdes både underlättande och påfrestande. För att den personcentrerade vården ska upplevas som endast underlättande krävs mer kunskap och tid. En personcentrerad vård ökade förståelsen för och delaktigheten med patienterna.

<p>Outsourcing has grown more so than any other sector of IT services. According to a research by the analytic company Gartner soon four of ten jobs in the IT sector will be outsourced. For a nation like Sweden that means about 40,000 jobs going abroad. Business managers look to outsourcing as a means of reducing their operating cost and their need for capital spending. Companies turn to outsourcing to save money and seek expertise outside. As the competition is tough these days especially for small-to-medium sized enterprises, paying someone else to do work inexpensively is one way to get around.</p><p>Small-to-medium sized enterprises (SMEs) have become a sector buried in all the media "hype". This essay is written in an effort to help SMEs uncover the relevant strategic offshoring issues. Many managers fail to figure out India after their first visit, other get confused by the culture differences. The purpose of this essay is to map out the different ways to outsource to India and to assist managers with all necessary information that is needed. Which ownership models there are and how to choose the one that fits you. How the different ways and methods lack and what is their limitation. Not to mention how to avoid hindrance during the process. The essay will also map the Indian outsourcing industry, the major industry players and the major outsourcing locations.</p> / <p>Outsourcing är ett av de störst växande områdena i dagens IT-industri. Enligt analysföretaget Gartner kommer så småningom vart fjärde IT-jobb i den industrialiserade delen av världen att ha flyttat till låglöneländer som Indien. I siffror handlar det om 40 000 jobb bara i Sverige. IT-företagen söker efter billigare, snabbare, flexiblare och modernare lösningar. Samtidigt som man förväntar sig att kvalitén är bibehållen.</p><p>IT-sektorn för små och medelstora företag är konkurrens kraftigare än någonsin. Att använda sig av utomstående expertis i form av offshore outsourcing är ett gensvar. De större företagen är dem som nämns i tidningar när det pratas om outsourcing, små och medelstora företag har hamnat i skymundan i samband med outsourcing av IT-verksamhet. Denna uppsats är skriven för att belysa de mindre företagen om de unika möjligheter offshore outsourcing till Indien erbjuder. Många företagsledare misslyckas att komma underfund med Indien efter första besöket, andra blir förvirrade i form av kulturkrockar. Syftet med denna kandidat uppsats är att kartlägga de olika sätten att outsourca till Indien och bistå företagsledare med information om hur processer inom fenomenet outsourcing går till. Vilka ägarskapsmodeller det finns att välja ibland samt visa vilka eventuella brister och/eller begränsningar metoderna har. Samt hur man hanterar risker. Uppsatsen kommer även att ge en inblick på den Indiska outsourcing industrin, de stora nyckel företagen och perspektiv utifrån geografiskt läge.</p>

Syftet med arbetet är att ge industriellt producerande företag som står inför ett köpa eller tillverka beslut en fördjupad kunskap om möjligheter och problematik rörande denna typ av frågor. Frågan som ska besvaras är vilka aspekter och parametrar som bör beaktas och övervägas vid köpa/tillverka beslut inom små och medelstora industriellt producerande företag. Målet är att leverera ett ekonomiskt underlag för ett köpa/tillverka beslut på ett fallföretag och använda det empiriska underlaget för att ta fram aspekter och parametrar. Resultat och analys redovisas genom en uppdelning av legotillverkning, egentillverkning samt en ekonomisk jämförelse mellan dem. Utifrån resultatet så har ett antal faktorer som påverkar ett köpa/tillverka beslut tagits fram.

<p>Resultat: Vi framhåller att den teoretiska spänningen mellan reaktionssnabbhet och synergi som uppstår när decentraliserade organisationer fokuserar på kärnkompetensbaserad strategi till viss del kan hanteras av ledningen genom ett adekvat agerande. </p><p>För att skapa synergier krävs centralisering. Då strategisk beslutsrätt är en nyckelfaktor för reaktionssnabbhet kan och bör den inte fråntas SBU:s. Vår slutsats är att om en decentraliserad organisation centraliserar den operativa beslutsrätten istället för den strategiska, bör den kunna öka både reaktionssnabbheten och synergierna i företaget som helhet. Centralisering av företagets operativa delar minimerar den initialt negativa effekten på reaktionssnabbhet som centraliseringen medför. Vi har funnit att den bästa ledningsroll som kan antas i utvecklings- och spridningsprocessen av kärnkompetens är att påtvinga ett bästa utförande. Med detta menas att utvecklingen av kompetenser bör hanteras inom SBU:s, medan spridningen och institutionaliseringen sköts centralt. Detta underlättar synergiskapandet genom att använda de historiskt starka vertikala kommunikationskanalerna, vilket kortar återhämtningstiden av den ovan nämnda initiala minskningen i reaktionssnabbhet. </p><p>Med en väl balanserad kombination av dessa förslag för hantering av spänningen mellan kärnkompetensbaserad strategi och decentraliserade organisationer torde företag kunna öka sin långsiktiga konkurrenskraft samt skapa en förbättrad metod för hantering av spänningen.</p>

<p>Bakgrund: Under 1990-talet har företag outsourcat allt fler funktioner för att kunna koncentrera sig på sin kärnkompetens och därigenom öka sin konkurrenskraft. Även om nackdelarna med detta diskuteras, har dock argumenten för outsourcing tydligt dominerat debatten kring huruvida företag bör lägga ut aktiviteter på en tredje part eller inte. Det är först under senare år som röster har höjts för att outsourcing inte alltid är att likställa med vägen till framgång. Att debatten kring kärnkompetens och outsourcing så starkt fokuserat på fördelarna med att lägga ut aktiviteter på en tredje part innebär dock att denna debatt har varit och fortfarande är relativt ensidig. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt från ett fysiskt distributionsperspektiv, utveckla en mer nyanserad bild av debatten kring kärnkompetens och outsourcing med avseende på skapandet av konkurrensfördelar. </p><p>Genomförande: Studien baseras på kvalitativ information inhämtad genom åtta intervjuer på fyra olika företag. Gemensam nämnare för dessa företag är att de har valt att inte outsourca hela eller delar av sin fysiska distribution även om denna inte är en del av deras egentliga kärnkompetens. </p><p>Resultat: De mest framträdande argumenten hos de studerade företagen mot att outsourca hela eller delar av den fysiska distributionen är negativ påverkan på kundrelationen och servicen. Vidare kan valet att inte outsourca skapa konkurrensfördelar ur såväl ett service- som kostnadsperspektiv. Den fysiska distributionen betraktas således som en källa till konkurrensfördelar trots att den inte är en del av den egentliga kärnkompetensen. Då vår studie även visar att kärnkompetensen inte räcker för att skapa värde för kunden anser vi att man vid ett outsourcingbeslut bör koncentrera sig på vad som skapar konkurrensfördelar, oavsett om detta är en del av den egentliga kärnkompetensen eller inte.</p>

<p>Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. </p><p>Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. </p><p>Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter. De fallföretag vi studerat är IFS, Intentia, Holmen Paper samt SCA. </p><p>Resultat: Vi har kunnat konstatera att co-opetition som fenomen inte existerar i den unga affärssystembranschen, där istället vertikala samarbeten är mer brukligt. Inom den traditionella pappersindustrin förekommer co-opetitiva förhållanden i stor utsträckning. Här har företagen valt att samarbeta inom aktiviteter som ligger långt ifrån kärnverksamheten i företagets värdekedja.</p>

Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter. De fallföretag vi studerat är IFS, Intentia, Holmen Paper samt SCA. Resultat: Vi har kunnat konstatera att co-opetition som fenomen inte existerar i den unga affärssystembranschen, där istället vertikala samarbeten är mer brukligt. Inom den traditionella pappersindustrin förekommer co-opetitiva förhållanden i stor utsträckning. Här har företagen valt att samarbeta inom aktiviteter som ligger långt ifrån kärnverksamheten i företagets värdekedja.

Resultat: Vi framhåller att den teoretiska spänningen mellan reaktionssnabbhet och synergi som uppstår när decentraliserade organisationer fokuserar på kärnkompetensbaserad strategi till viss del kan hanteras av ledningen genom ett adekvat agerande. För att skapa synergier krävs centralisering. Då strategisk beslutsrätt är en nyckelfaktor för reaktionssnabbhet kan och bör den inte fråntas SBU:s. Vår slutsats är att om en decentraliserad organisation centraliserar den operativa beslutsrätten istället för den strategiska, bör den kunna öka både reaktionssnabbheten och synergierna i företaget som helhet. Centralisering av företagets operativa delar minimerar den initialt negativa effekten på reaktionssnabbhet som centraliseringen medför. Vi har funnit att den bästa ledningsroll som kan antas i utvecklings- och spridningsprocessen av kärnkompetens är att påtvinga ett bästa utförande. Med detta menas att utvecklingen av kompetenser bör hanteras inom SBU:s, medan spridningen och institutionaliseringen sköts centralt. Detta underlättar synergiskapandet genom att använda de historiskt starka vertikala kommunikationskanalerna, vilket kortar återhämtningstiden av den ovan nämnda initiala minskningen i reaktionssnabbhet. Med en väl balanserad kombination av dessa förslag för hantering av spänningen mellan kärnkompetensbaserad strategi och decentraliserade organisationer torde företag kunna öka sin långsiktiga konkurrenskraft samt skapa en förbättrad metod för hantering av spänningen.