<p>Att känna igen och komma ihåg andras ansikten är en viktig förmåga hos människan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihåg fler ansikten än män och särskilt bra är kvinnor på att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den här studien var att undersöka om priming av kön skulle påverka mäns och kvinnors ansiktsigenkänningsförmåga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 män) mellan 18 och 19 år och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bättre när det gällde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd åt tidigare forskning samt upphov till nya frågeställningar, som till exempel om skillnaderna är åldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad för inställning till läsning och vilka läsvanor på fritiden som ett antal elever i årskurs 4 och 5 har samt om och på vilket sätt de skiljer sig åt mellan könen. Studien baseras på 116 stycken enkäter som delats ut i årskurs 4 och 5. I studien framkommer det att tidigare forskning visar att pojkar har en mer negativ inställning till läsning än flickor samt att pojkarna är mer välrepresenterade än flickorna i gruppen som läser lite. Författaren av denna studie har även kommit fram till ett sådant resultat. Den här undersökningen visade också att eleverna får ta del av väldigt lite högläsning på sin fritid. Det var vanligare att flickorna fick höra någon vuxen läsa för dem än det var för pojkarna. Enkätundersökningen visade även att mysterieböcker var den populäraste genren hos de tillfrågade eleverna och även det populäraste valet hos pojkarna som enskild grupp. Den populäraste genren hos flickorna visade sig vara kärleksböcker. Studien visade även att det populäraste sättet för eleverna totalt sett att få tag i de böcker de läser på sin fritid är att låna i skolans bibliotek, detta var även det vanligaste sättet för flickorna. Pojkarna däremot fördrog att läsa böcker som på ett eller annat sätt redan finns i hemmet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersoka skillnader mellan kvinnors</p><p>och mans attityder gentemot pedofiler och deras handlingar. Kanske</p><p>kan ocksa media spela en roll i detta samanhang. Vi vantade oss att</p><p>kvinnor skulle vara mildare i synen mot pedofiler eftersom kvinnor</p><p>overlag ar mer forstaende an man. Undersokningen undersokte ocksa</p><p>om det fanns nagon skillnad i attityder som ar relaterad till alder. Tre</p><p>olika alderskategorier anvandes, 18-25, 26-34 och 35+. Antalet</p><p>forsoksdeltagare var 142 personer varav 80 kvinnor och 62 man.</p><p>Forsoksledarna anvande sig av en enkat for att undersoka synen pa 4</p><p>olika kategorier som var foljande: straff, garningsman, media och</p><p>rattsvasende. Resultatet visade att kvinnor inte hade mildare syn pa</p><p>denna typ av brottslingar an man. Man fann dock en skillnad mellan</p><p>aldersgrupperna nar det gallde den kvinnliga delen av</p><p>forsoksdeltagarna, den aldsta aldersgruppen hade en mer fordomande</p><p>syn an de andra grupperna. Detta kan hora ihop men motsatta</p><p>tendenser hos konen pa sa satt att man blir mer toleranta och kvinnor</p><p>striktare angaende denna fraga. Forslag till vidare forskning inom</p><p>omradet diskuteras.</p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien. Resultatet visade ett positivt samband mellan resultatorienterad motivation, identifierad reglering och med positiv syn på förmågan. Vidare uppvisades ett positivt samband mellan positiv syn på förmågan, inre motivation och uppgiftsorienterad motivation. Yttre motivation var negativt relaterat med negativ syn på förmågan och positivt relaterat med amotivation. Resultatet visade även att pojkar var mer inre motiverade än flickor. Elever i årskurs 7 var mer inre motiverade och mer amotiverade än elever i årskurs 9. Vidare diskuteras det hur idrottsundervisning bäst skall vara upplagd för att få eleverna bäst motiverade framförallt jämställt mellan könen.</p>

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad på motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i årskurs 7 och årskurs 9. Instrumenten som användes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes på två olika högstadieskolor på elever i årskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien. Resultatet visade ett positivt samband mellan resultatorienterad motivation, identifierad reglering och med positiv syn på förmågan. Vidare uppvisades ett positivt samband mellan positiv syn på förmågan, inre motivation och uppgiftsorienterad motivation. Yttre motivation var negativt relaterat med negativ syn på förmågan och positivt relaterat med amotivation. Resultatet visade även att pojkar var mer inre motiverade än flickor. Elever i årskurs 7 var mer inre motiverade och mer amotiverade än elever i årskurs 9. Vidare diskuteras det hur idrottsundervisning bäst skall vara upplagd för att få eleverna bäst motiverade framförallt jämställt mellan könen.

Att känna igen och komma ihåg andras ansikten är en viktig förmåga hos människan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihåg fler ansikten än män och särskilt bra är kvinnor på att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den här studien var att undersöka om priming av kön skulle påverka mäns och kvinnors ansiktsigenkänningsförmåga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 män) mellan 18 och 19 år och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bättre när det gällde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd åt tidigare forskning samt upphov till nya frågeställningar, som till exempel om skillnaderna är åldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier.