No description available.

Skönhetsingrepp har blivit allt vanligare i det moderna samhället, vilket har genererat fler diskussioner och åsikter kring fenomenet. En plattform där diskussionen har fått uppsving är på det digitala radioforumet podcast. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns könsskillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig verbalt och känslomässigt när de talar om skönhetsingrepp i svenska podcasts. I syftet ingick även att ta reda på vad som kan ligga till grund för dessa eventuella skillnader. För att undersöka detta har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats på 20 podcastavsnitt publicerade på plattformen Podcaster som behandlade ämnet skönhetsingrepp. Det insamlade materialet analyserades sedan i enlighet med tidigare forskning samt studiens teoretiska ramverk. Diskussionen byggde på Giddens teori om moderniteten och kroppen som ett reflexivt projekt, West & Zimmermans teori om “doing gender’’ samt Ahmeds teori om känslor. Resultatet visade både likheter och skillnader i hur män och kvinnor talade om skönhetsingrepp i svenska podcasts. Majoriteten av männen och kvinnorna i materialet var ambivalenta i sin attityd till skönhetsingrepp, då de genomgående övervägde för- och nackdelar med fenomenet. Utöver det återfanns även positiva attityder till skönhetsingrepp, samt några som hade en mer negativ attityd. Dessutom var den gemensamma uppfattningen att skönhet betraktades som kvinnligt samt att samhällets skönhetsideal har betydelse för varför individer vill göra utseendeförändringar. Den mest iögonfallande skillnaden var vilka känslor som individerna uppvisade i samband med samtalet. Männen uppvisade i högre grad en ironisk och lättsam jargong medan kvinnornas samtal snarare genomsyrades av allvarsamhet, upprördhet och empati.

Precis som personligheten skiljer sig från person till person, skiljer sig upplevelsen av stress mellan olika personer. Hur mycket personligheten påverkar upplevelsen av stress varierar. Forskning visar på att det finns kopplingar mellan personligheten och höga stressnivåer. Syftet med denna studie var att undersöka femfaktormodellens grundläggande personlighetsdimensioner (neuroticism, extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet) och dess relation till upplevd stress. Totalt deltog 105 universitetsstudenter i undersökningen genom att besvara en webbenkät som bestod av Big Five Inventory (BFI) samt Perceived Stress Scale-14 (PSS-14). Resultatet visade att personlighet har betydelse för upplevd stress. En korrelationsanalys visade att neuroticism korrelerade positivt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt neurotiska personer upplever högre stress. Dimensionen extraversion korrelerade negativt med upplevd stress, ett resultat som tyder på att högt extroverta personer upplever mindre stress. Studien visade en könsskillnad gällande upplevelsen av stress. Kvinnor upplevde stress i högre utsträckning än män.

Syfte & Hypoteser: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan motivationstyp och betygsambitioner hos gymnasieelever i ämnet idrott och hälsa. Samt att analysera eventuella skillnader mellan könen avseende både motivationstyp och betygsambitionsnivå. Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan autonom motivation och höga betygsambitioner. Hypotes 2: Det finns skillnader mellan könen där killar svarar i högre grad av autonom motivation och tjejer i högre grad av kontrollerad- och amotivation. Teori & metod: Studien utgick från motivationsteorin Self-determination theory. En kvantitativ ansats valdes där datainsamlingen bestod av en webenkät som var uppdelad i två delar. Den ena delen behandlade bakgrundsfrågor och betyg, och den andra delen mätte motivation. Studiens deltagare bestod av 191 gymnasieelever i Stockholms län som gick kursen idrott och hälsa 1 vid deltagandet (58 killar, 121 tjejer och tolv annat). Analysering av data gjordes genom korrelationstesten Pearsons ́r, Spearmans ́rho och multipel linjär regression. Skillnaderna mellan kön analyserades genom independent t-test och Mann- Whitney U test. Resultat: Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan autonom motivation och betygsambitioner. Det visade även att det fanns ett negativt signifikant samband mellan amotivation och betygsambitioner. Det fanns även signifikanta skillnader mellan könen där killar svarade i högre grad av autonom motivation och tjejer i högre grad av kontrollerad- och amotivation, samt att killar visade högre betygsambitioner. Slutsatser: Studiens slutsatser är att det är viktigt med en hög grad av autonom motivation för att ha höga betygsambitioner i idrott och hälsa. En hög grad av amotivation har istället visat sig ha ett negativt samband med betygsambitioner i ämnet. Det fanns skillnader mellan könen avseende både motivationstyp och betygsambitionsnivå, dock verkar dessa skillnader inte driva sambandet mellan autonom motivation och betygsambitioner. Framtida forskning skulle kunna utforska metoder och strategier för att skapa autonom motivation hos eleverna. / Aim & hypothesis: The purpose of this study was to investigate the correlation between motivation type and grade ambitions in high school students in the subject of physical education. As well as analyzing any differences between genders regarding both motivation type and level of grade ambition. - Hypothesis 1: There is a positive correlation between autonomous motivation and high grade ambitions - Hypothesis 2: There is a difference between genders where boys respond with a higher degree of autonomous motivation and girls with a higher degree of controlled andamotivation. Theory & method: The study was based on the motivation theory Self-determination theory.A quantitative approach was chosen where the data collection consisted of a web survey thatwas divided into two parts. One part dealt with background questions and grades, and theother part measured motivation. The study's participants consisted of 191 high schoolstudents in Stockholm County who were taking the course “idrott och hälsa 1” at the time of participation (58 boys, 121 girls and twelve others). Analysis of the data was done throughthe correlation tests Pearsons´r, Spearmans´rho and multiple linear regression. Thedifferences between genders were analyzed by independent t-test and Mann-Whitney U test. Results: The results showed that there was a positive significant correlation between autonomous motivation and grade ambitions. It also showed that there was a negative significant correlation between amotivation and grade ambitions. There were also significantdifferences between genders, where boys answered with a higher degree of autonomous motivation and girls with a higher degree of controlled and a motivation, and that boys showed higher grade ambitions. Conclusions: The conclusions are that it is important to have a high degree of autonomousmotivation to have high grade ambitions in physical education. A high degree of amotivationhas instead been shown to have a negative relationship with grade ambitions in the subject. There are differences between genders regarding both motivation type and level of grade ambition, however, these differences do not seem to drive the relationship between autonomous motivation and grade ambition. Future research could explore methods and strategies to create autonomous motivation in students.

Syftet med denna studie är undersöka hur flickor och pojkar upplever att det är att ha diagnosen ADHD. Studien är en kvalitativ studie som genomförde med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 12 ungdomar, 6 pojkar och 6 flickor medverkade. Intervjumaterialet är en del i Noam Ringers (2020) avhandling. Det finns en del forskning på ADHD men väldigt liten andel tar upp skillnader mellan kön. Därför kom studiens syfte att rikta in sig på detta perspektiv. Eftersom studiens syfte var att titta på ungdomarnas upplevelser genomfördes en induktiv ansats. I analysen av intervjuerna fanns inga färdiga teser utan gick förbehållningslöst in i vad just dessa ungdomar hade för upplevelse av sin ADHD. Resultat ställdes sedan mot en socialkonstruktivistisk teori. I materialet kunde vi se flera likheter. Respondenterna beskrev upplevelsen av ett utanförskap och starkare negativa känslor på grund av sin diagnos och att de, oavsett kön, hade strateger för att minska denna upplevelse. En intressant skillnad är att flickorna i undersökningen hade som strategi att vara mer öppen med sin diagnos medan pojkarna mer försökte dölja den. I undersökningen visade det sig att utanförskapet hos både pojkar och flickor upplevdes som störst i skolan eftersom det var i skolmiljön som ADHD symptomen syntes som mest. De krav som skolmiljön ställde på dessa ungdomar påverkade deras självsyn.

Drygt fem gånger så många pojkar som flickor diagnostiseras inom paraplybegreppet högfungerade autismspektrumtillstånd (AST). En konsekvens av det är att forskning kring tillståndet främst utgår från pojkar. Baserat på journaler och register mellan år 2011-2014, syftade denna studie till att undersöka insatser för och möjligheter att uppnå individuella mål vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten hos pojkar (n=23) och flickor (n=23) mellan 7 och 18 år. Resultaten visade att pojkar och flickor generellt fick lika insatser med avseende på antal, typ och tid. Fler pojkar än flickor uppnådde dock sina mål med uteslutande goda resultat, medan en större andel av flickornas mål var långt ifrån uppfyllda. Skillnaderna i måluppfyllelse mellan flickor och pojkar med högfungerande AST diskuteras i relation till ett förhöjt antal behov och mål samt en möjlig ökad förekomst av internaliserade psykiska problem hos flickorna. Fynden styrker tidigare forskning om att symtombilden mellan pojkar och flickor med högfungerande AST skiljer sig åt. Slutligen betonas vikten av att vidare undersöka eventuella skillnader i symtombild, och huruvida könsspecifika insatser kan öka möjligheten till jämlik vård i kliniska verksamheter. / More than five times as many boys as girls are diagnosed within the umbrella concept high-functioning autism spectrum disorder (AST). Consequently, research regarding the condition is mainly based on boys. Based on medical records and register between 2011-2014, this study aimed to examine interventions and opportunities to achieve individual goals within the Child Habilitation services in Västerbotten, Sweden, for boys (n = 23) and girls (n = 23) between 7 and 18 years old. The results showed that boys and girls generally received equal interventions with regard to quantity, type of intervention and duration. More boys than girls met all their goals with principally good results, as opposed to a greater proportion of the girls' goals being far from satisfied. The differences in achievement between girls and boys with high functioning AST are discussed in relation to a greater quantity of needs and goals and a possible increased incidence of internalizing mental health problems in girls. The findings confirm previous study implications regarding differential expressions of symptoms between boys and girls with high-functioning AST. Finally, the importance of further examining possible differences between boys and girls with AST in expressions of symptoms and whether gender-specific interventions can increase the possibility of equal treatment in clinical settings is emphasized.

Ledarskapsstilar och dess relation till kön har varit ett forskningsfält i många decennier. Oftast har det ansetts att män intar en auktoritär ledarroll medan kvinnor intar en demokratisk. På senare tid har dock följaren blivit mer uppmärksammad och i föreliggande studie kommer följarens relation till ledarroller och kön studeras. Framförallt är detta intressant i skolans värld, där läraren innehar en maktposition som ledare i klassrummet. Syftet är således att studera elevers attityd till lärare i relation till läraren och elevens kön. Genom ett skattningsformulär har 82 elever bedömt fiktiva scenarier för att bedöma vad de ansåg om lärarens ledarskapsstil. Resultatet visade på att elever generellt sett skattade demokratiskt ledarskap högre än auktoritärt. Dock visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om läraren var en man eller kvinna. Likaså visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om eleven var en man eller kvinna. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning, både inom Sverige och i övriga världen.

Intelligens handlar om förmågan att förstå, lösa problem, planera, tänka abstrakt, bearbeta information, tillgodogöra sig ny kunskap, samt förmågan att anpassa sig till sin miljö. Tidigare studier visar att kvällsmänniskor har högre IQ än morgonmänniskor. En orsak är att intelligenta personer är mer progressiva. Studier visar också att det inte finns könsskillnader i IQ. I denna studie undersöks om det finns ett samband mellan intelligens och dygnsrytm, samt mellan intelligens och faktiska sovtider. Ett annat syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns skillnader i intelligens mellan män och kvinnor. Experimentet bistod av 250 deltagare, varav 151 kvinnor och 99 män i åldrarna 15-60. Ravens Standard Progressive Matrices användes för att mäta deltagarnas IQ. Morningness-Eveningness Questionnaire (MEQ) användes för att ta reda på deltagarnas dygnsrytm, och deltagarnas faktiska sovtider skrevs i timme och minut. Resultaten visade att kvällsmänniskor har i genomsnitt högre IQ än morgonmänniskor. Ett samband mellan deltagarnas faktiska sovtider och IQ fanns inte. Vidare visade resultaten att det inte finns någon skillnad i IQ mellan män och kvinnor.

Denna uppsats är en induktiv kvalitativ studie som avser att undersöka och belysa eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga chefers uppfattningar om karriärmöjligheter ur ett genusperspektiv. Metoden är semi-strukturerade intervjuer med sex chefer på två olika nivåer från tre olika avdelningar på ett statligt ägt företag. Datamaterialet behandlas med en kvalitativ innehållsanalys och tre olika teman lyfts fram som fokusområden, där materialet återkopplas till tidigare forskning, begrepp och teori: uppfattningar om attityder och stöd från företaget, uppfattningar om strukturella faktorer, samt uppfattningar om kombinationen av familj och karriär. Resultatet tyder på att individuella skillnader är mer framträdande än könsskillnader, men det går att se tendenser till könsskillnader inom våra fokusområden: (1) att de kvinnliga cheferna tenderar att vara mindre nöjda med sina karriärmöjligheter samt verkar uppleva ett lägre stöd från företaget än de manliga cheferna, (2) att varken de kvinnliga eller manliga cheferna anser att det finns negativa attityder eller könsstrukturer på arbetsplatsen mot ett specifikt kön, men att det dock finns en indikation på att de manliga cheferna kan gynnas av att vara i minoritetsposition, och (3) att de kvinnliga cheferna verkar ha en större ansvarskänsla för och påverkas mer av familjen i sina karriärer än de manliga cheferna. Det diskuteras dock att det är svårt att avgöra om skillnaderna beror på faktiskt upplevda skillnader eller om de har sin grund i genusskillnader i form av beteenden, uppfattningar och värderingar.

<p>Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut.</p> / HOUPE-projektet