Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter. Vidare visade resultatet att respondenter med lägre utbildning hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter med högre utbildning.

Background The Sami are the indigenous people in Scandinavia. They have a long history of discrimination, racism and conflict which has had a significant impact on Sami self-esteem and possibly also on their health, especially mental health. There are some recent studies on the mental health of reindeer herding Sami in Sweden showing a high prevalence of self reported depression and anxiety compared to other Swedes in the area. Also a moderately elevated risk of suicide amongst reindeer herding male Sami exists. Several studies on the health of young Norwegian Sami have not found any major differences between the young Sami and young Norwegians in the majority population. This is the first study on the health and living conditions of young Sami in Sweden with a special reference to mental health. Subjects and methods Two groups of young Sami have been approached; schoolchildren aged 13-18 years participating in special school programs for Sami children (N=121) and a national sample of young adult Sami aged 18-28 years (N=516) with an explicit Sami identity. The schoolchildren responded to questions about wellbeing and functioning measured by a self report version of Kidscreen-52 and some questions about enculturation and experience of being badly treated because of ethnic background. The young adults responded to a questionnaire about living conditions, Sami identity, health and suicidal expressions, and about experiences of bad treatment because of ethnic background. Data were compared with data from other Swedish youngsters. Main findings Being a young Sami in Sweden – Living condition, identity and life satisfaction (Paper I) A majority of the young adult Sami were proud of being Sami, they had a positive self perception and expressed a wish to preserve their culture. Bad treatment because of Sami background was frequent, about half of all respondents reported this experience and among reindeer herders seventy percent. The Sami experienced that they had to explain and defend the Sami culture and Sami way of living to a high degree, it become obvious that there is lack of knowledge about Sami and Sami culture among Swedes. The health of young Swedish Sami with special reference to mental health (Paper II) A majority of the young adults reported feeling healthy but close to half of the group often had worries, often forget things and often experienced lack of time for doing needed things. Women and those living alone reported more negative health. Sami with experience of bad treatment due to Sami background also reported a worse health i.e. more worries, more lack of time to do needed things and not feeling calm and relaxed. Healthrelated quality of life in Sami schoolchildren in Sweden (Paper III) The Sami children reported lower health-related quality of life (HRQL) compared to Swedish children in general. Girls had lower physical and psychological wellbeing than boys. Sami school children with experience of ethnicity related bad treatment reported a lower HRQL compared to those without this experience. Suicidal expressions in young Swedish Sami (Paper IV) Both young adult Sami and a reference group of young Swedes from the same geographical area (N=218) reported suicidal ideation, life weariness and death wishes to a high degree (30-50 %) but this was more common among Sami. The prevalence of suicide attempts did not, differ between Sami and other young Swedes, but subgroups of the Sami (reindeer herders and those being badly treated due to ethnicity) reported a higher degree of suicide attempts and having had plans to take own life compared to Sami without this experience. Conclusion The less favourable wellbeing (HRQL) of the Sami children in this study compared to Swedish children in general is worrisome and might partly be explained by experiences of ethnic related bad treatment, which can be especially troublesome in the turbulent adolescent years. The young adult Sami however seem to have a rather good or even better health compared to other young Swedes. They are proud of being Sami, have a close connection to the Sami community and strong connections to family and relatives. These are possible protective factors partly explaining the wellbeing of this group in spite of the high degree of ethnic related bad treatment reported. / <p>Funded by Country Council of Norrbotten reseach fund</p>

Följande uppsats presenteras som en litteraturstudie och baseras på redan befintlig forskning inom ämnet återhämtning från alkoholmissbruk. Utöver det ämnar denna uppsats studera likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns återhämtning från alkoholmissbruk. Detta genomförs med hjälp av Cloud och Granfields teori om återhämtning (recovery capital). Bakgrund: Inom forskning kring missbruk går det att urskilja två ledande teorier gällande återhämtning från missbruk. Den ena sidan menar att missbruk är diagnostiserade sjukdomstillstånd som kräver behandling. Den andra sidan av forskningen menar att majoriteten av de individer som tidigare haft ett aktivt missbruk återhämtat sig utan professionella behandlingsinsatser. Syfte: Litteraturstudien avser att studera likheter och skillnader i kvinnors och mäns återhämtningsprocesser vid initieringsfasen och vidare genom återhämtningsprocessen. Metod: En sammanställning och analys av fjorton vetenskapliga artiklar baserat på kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik presenteras i en litteraturöversikt. Det analysverktyg som använts i studien utgår ifrån Cloud och Granfields teori om återhämtning. Resultat: De likheter och skillnader mellan könen som blev synliga i analysen presenteras under två huvudteman: initiering och återhämtningsprocessen. Dessa teman är i sin tur indelade i de fyra typer av kapital som ingår i teorin om återhämtningskapital; socialt, fysiskt, humant och kulturellt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i kvinnor och mäns återhämtning, både vad gäller initiering av återhämtningsprocess samt vidmakthållande av densamma. Resultatet visar även på att det finns andra viktiga faktorer som även påverkar såsom klass och etnicitet. Slutsats: Det finns både likheter och skillnader mellan män och kvinnor vad gäller anledning till initiering samt motivation till en fortsatt återhämtningsprocess. Det finns även stora skillnader vad gäller klass och etnicitet.

Inledning I skolans styrdokument lyfts muntlig framställning fram i svenskämnets centrala innehåll och utgör en väsentlig del av svenskundervisningen. Elever ska genomföra en betydande del av sin kunskapsredovisning genom olika former av muntliga presentationer i skolan. Det är därför av intresse att ta reda om det finns skillnader mellan pojkar och flickors attityder till muntlig framställning. Syfte Denna studie syftar till att fördjupa kunskaperna om elevers attityder till att genomföra muntlig framställning i svenskundervisningen ur ett könsperspektiv. Metod och urval För studiens syfte användes kvantitativ metod och enkät har använts som instrument för datainsamling. Respondenterna är elever i årskurs 8 från tre grundskolor i Västra Götaland. Resultat Resultatet visar att det finns könsskillnader mellan elevers attityder till muntlig framställning. Flickor föredrar skriftliga uppgifter framför muntliga uppgifter i högre utsträckning än pojkar. Studiens resultat visar att flickor är mer nervösa och osäkra till muntlig framställning. Pojkar däremot innehar en mer positiv attityd till muntlig framställning.

Då psykisk ohälsa är något som är väldigt omtalat och debatterat i samhället, främst då det framställs som att det skett en ökning av psykisk ohälsa, är det särskilt intressant att undersöka vidare om detta forskningsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom internationell forskning mellan år 2004 och 2019. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Medline, SocINDEX för att hitta relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut efter att hänsyn tagits till studiens inklusions och exklusionskriterier. Studiens datamaterial har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som genererade fyra kategorier, vilka även ligger till grund för rubrikerna i resultatdelen. Ett individualistiskt perspektiv användes för att analysera datamaterialet från de vetenskapliga artiklarna. Resultatet visar att barndomen och ungdomstiden har en central betydelse i utvecklingen av psykisk ohälsa. Sociala normer och värderingar har stor betydelse på individens välbefinnande och på synen på psykisk ohälsa. Det är även viktigt med förebyggande insatser för att den psykiska ohälsan inte ska följa med till vuxen ålder. Slutligen visar studierna på ett varierande resultat angående förekomsten av psykisk ohälsa, det visar både på en ökning men också på en stabilisering samt en viss minskning.

No description available.

SammanfattningDenna studie har haft till uppgift att studera narcissism och aggression. Tidigareforskning har visat att låg självkänsla korrelerar med aggression. Senare forskning visarpå motsatsen att en hög instabil uppblåst självkänsla (narcissistisk) har ett samband medaggression. Detta eftersom personer med en narcissistisk personlighet är lätta attförolämpa och att de när de upplever att deras ego hotat, svarar med ett aggressivtbeteende. I studien undersöktes också om människor med höga narcissistiska värdenockså är orealistiskt optimistiska och har en orealistisk syn på sig själv och sin kontrollöver världen. Även skillnader mellan kön och narcissims undersöktes.Studien innehöll 26 kvinnor och 25 män. De fick fylla i formulär med påståenden sommätte narcissism och optimism. De fick skriva ett stycke om ett starkt ämne. Dessaessäer bedömdes senare av som de leddes att tro en person i ett annat rum. Här skeddemanipulationen av egot genom att undersökningsledaren fyllde i positiv kritik tillhälften av respondenterna och negativ till andra hälften. Efter att fått tillbaka det som deskrivit med antingen positiv eller negativ feedback fick de rätta ett glosprov som detrodde var gjort av den person som gett dem feedback. Detta glosprov innehöll felaktigaord, felstavade och helt rätta ord.Det som studien ville undersöka var om personer med höga narcissistiska värden skullerätta stängare och ge fel även åt ord som var felstavade. Denna studie är en replikationav ett experiment gjort av Baumeister och Bushman (1998). Deras experiment hadeinget glosprov utan innehöll en datorsekvens där respondenten kunde bestraffa denandre (som inte heller här existerade) med att bestämma hur länge den andre skulle höraett starkt ljud när denne svarat fel.Denna studie uppvisade inte ett likadant resultat som tidigare studier. Inget sambandåterfanns mellan ett hotat ego och aggression. Inga skillnader mellan kön ochnarcissism uppvisades. Studien visade inte heller på ett samband mellan optimism ochnarcissism.

Den här uppsatsen undersöker könsskillnader på de beroende variablerna livskvalitet, stress och self-efficacy. Den undersöker också om de oberoende variablerna fritidsintressen, ålder och socialt stöd påverkar. Frågeställningen är om det finns en negativ korrelation mellan stress och livskvalitet samt en negativ korrelation mellan stress och self-efficacy och slutligen om det finnas en positiv korrelation mellan livskvalitet och self-efficacy. I studien användes kvantitativ metod och stress mäts med PSS-10, self-efficacy med GSE och livskvalitet med BBQ. Pearsons korrelationstest visade på negativa korrelationer mellan livskvalitet och stress samt mellan stress och self-efficacy. Det fanns även en positiv korrelation mellan livskvalitet och self-efficacy. Multipel regression visade att socialt stöd predicerar livskvalitet och self-efficacy signifikant positivt och socialt stöd predicerar stress signifikant negativt.  Kön predicerar self-efficacy signifikant positiv och stress signifikant negativt. Oberoende t-test visade att det fanns signifikanta skillnader mellan könen på både self-efficacy och stress. Livskvalitet hade ingen korrelation med kön och oberoende t-test visade att det inte fanns någon signifikant könsskillnad på livskvalitet.

Studien handlar om likheter och skillnader mellan pojkar och flickor i olika uppgiftsformat och förmågor som testas i nationella proven i geografi, och till viss del även om slutbetygen, där flickorna under många år presterat bättre. Materialet är stort och består av tio procent av alla deltagare mellan åren 2013-2017 som skrivit nationella proven i geografi, och ger information på individnivå om kön och betyg på varje uppgift. Flickor tenderar att prestera bättre i öppna uppgifter, och pojkar relativt bättre i stängda uppgifter. Flickor tenderar även att prestera bättre i förmågorna 1, 2, och 4, och pojkarna i förmåga 3. Det är dock svårt att säga att det är förmågorna i sig som har en påverkan, utan det verkar främst bero på uppgiftsformatet, och eftersom de stängda-förmåga 3 uppgifterna är mycket mer förkommande på proven än vad förmåga 2 och 4 är (som alltid är öppna uppgifter), så kan det tänkas att detta balanserar ut skillnaderna i slutbetygen mellan könen, men också att det varierar mellan vilka uppgifter som ger en möjlighet att få betyget A i. Denna studie visar alltså stora skillnader mellan könen i uppgiftsformat och förmåga, och det är därför viktigt att förstå detta om skolan ska bli mer rättvis och likvärdig för alla, även om slutbetygen endast skiljer sig med någon enstaka betygspoäng.

<p>Syftet med studien var att ge en bild av hur problematiken kunde se ut för flickor med AD/HD samt hur professionella inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) resonerade kring detta. Vidare var syftet att undersöka vilka insatser BUP kunde erbjuda dessa flickor.</p><p>Empirin bestod av tre delar, en litteraturstudie, en mindre registerstudie, som kartlade förekomsten av flickor med AD/HD-diagnos inom BUP i Stockholms län, och en kvalitativ intervjustudie med tre psykologer och en läkare, alla verksamma inom BUP i Stockholm. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk och resultaten analyserades utifrån ett feministiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Resultatet visade att kunskapsläget kring flickor med AD/HD idag var bristande. Både forskning och litteratur kring ämnet samt intervjupersonernas utsagor visade att flickor med AD/HD ofta uppvisade andra symptom än pojkar. Kriterierna för AD/HD betonar beteenden som är mer typiska för pojkar vilket kan leda till att flickor ignoreras. Den bristande kunskapen gällande flickors problematik medför att flickor upptäcks senare än pojkar eller förblir oupptäckta. </p><p>Beträffande insatser visade sig könsskillnaderna vara små. Den viktigaste insatsen var att så långt som möjligt anpassa miljön runt barnet och att detta bestod av en kombination av skola, hem och BUP. Insatserna hos BUP bestod främst av individuellt samtalsstöd för barnet samt av föräldragrupper.</p>