Rättspsykiatriska patienter är en grupp med mycket psykosocial belastning i barndomen och mer forskning behövs kring bland annat huruvida det finns samband mellan denna psykosociala belastning, framtida brottslighet och bedömd risk för våld. Denna studies syfte var att jämföra brottslighet, psykosocial belastning i barndomen samt initiala riskbedömningar gjorda med HCR-20 på kvinnor respektive män vårdade vid Rättspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Vidare undersöktes ifall förekomst av psykosocial belastning i barndomen korrelerade med bedömd risk för våld bedömd med HCR-20 eller med brottslighet hos patienterna. Studiens sampel bestod av 10 kvinnor och 39 män varav majoriteten vårdades enligt LRV. Data samlades in från journaler, rättspsykiatriska undersökningar och domar samt genom enskilda intervjuer. Resultatet visade att kvinnorna oftare var dömda för mordbrand (p &lt;.05) eller vårdade enligt LPT (p &lt;.01) jämfört med männen, medan männen oftare än kvinnorna var dömda för något våldsbrott (p &lt;.05), hade fler domar (p &lt;.01) och var yngre vid sin första dom (p &lt;.05). Gällande psykosocial belastning var kvinnorna oftare än männen utsatta för sexuella övergrepp i barndomen (p &lt;.001), men inga andra könsskillnader fanns. Angående risk för våld konstaterades inga könsskillnader gällande varken någon av subskalorna eller totalpoängen och de signifikanta skillnaderna gällande enskilda riskfaktorer var få. Inga signifikanta korrelationer fanns mellan psykosocial belastning i barndomen och brottslighet eller risk för våld. Det diskuteras sedan att dessa resultat var utifrån tidigare forskning både förväntade och icke förväntade samt att framtida studier med fördel skulle kunna göras på samma ämnesområde men med ett större sampel. / <p>2013-06-10</p>

Denna studie ämnar undersöka skillnaden i osäkra anställningar mellan unga kvinnor och män i 14 Europeiska länder dels på landspecifik nivå samt indelat i välfärdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrån European Social Survey från åren 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillämpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer på både individ- och institutionsnivå formulerades två hypoteser: Att kvinnor i större utsträckning än män innehar osäkra anställningar samt att den största skillnaden skulle gå att urskönja i den konservativa välfärdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska välfärdsregimen att ha en större sannolikhet till en osäker anställning. Detta resultat speglas inte i de två övriga regimgrupperna. Vid kontroller för sociodemografiska variabler, främst sektor, upphör denna tendens och en könsskillnad går inte att påvisa. När kontroller för familjebildning förs in ändras resultatet. Kvinnor i tre länder, varav två i den konservativa välfärdsregimen, har en större sannolikhet till en osäker anställning. Välfärdsregimer tycks inte vara den mest fruktbara metoden för analys i kluster men ger möjlighet till en djupare förståelse för viktiga institutionella faktorer på landspecifik nivå. Generellt har unga kvinnor inte osäkrare anställningar än män i studien men kontroller för fler relevanta variabler är något som skulle kunna fördjupa analysen.

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ”mysterieböcker” eller ”spännande böcker”. Läsning av serier och tidningar förekommer hos både flickorna och pojkarna. Enligt elevernas svar tycks hemmens inställning till läsning variera då flertalet föräldrar aldrig läser och mycket sällan besöker biblioteket tillsammans med barnen. Undersökningen visar även att det är fler pappor än mammor som brukar läsa för sina barn hemma. Läsningen för egen del bland föräldrarna ser förhållandevis lika ut bland mammor och pappor, enligt eleverna, även om det är vanligare att mammorna läser. Studien kan dock inte dra några vidare slutsatser kring föräldrarnas läsning då resultatet endast grundas i elevernas uppfattningar.

Äldre personer är den grupp i samhället som i högst utsträckning varit föremål för forskning inom området rädsla för brott. Paradoxalt nog har forskning visat att äldre personer, trots låg utsatthet för brott, uppvisat höga nivåer av rädsla. För att öka förståelsen för äldre personers rädsla är det viktigt att uppmärksamma möjliga sårbarhetsfaktorer som kan påverka rädslan. Syftet med föreliggande studie var att, bland män och kvinnor 65 år och äldre, undersöka uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Samband undersöktes mellan deltagarnas uppfattade rädsla för att utsättas för brott och uppfattade fysiska hälsa respektive sociala nätverk. Även könsskillnader beträffande uppfattad rädsla för att utsättas för brott undersöktes. En enkät delades ut till boende i plusboenden i Sundsvall respektive Timrå och studiens urval bestod av 45 män och 67 kvinnor (N = 112), 65 år och äldre. För att undersöka samband genomfördes Spearmans rangkorrelationskoefficient (p &lt; .05) och för att undersöka skillnader genomfördes Mann-Whitney U-tester (p &lt; .05). Resultatet visade skillnader mellan män och kvinnors uppfattade rädsla för att utsättas för brott där kvinnorna skattade högre nivåer av uppfattad rädsla. Vidare förelåg, inom gruppen kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattad fysisk hälsa och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sin uppfattade fysiska hälsa som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Slutligen visade resultatet, för både män och kvinnor, medelstarka samband mellan uppfattat socialt nätverk och uppfattad rädsla för att utsättas för brott, vilket innebar att deltagare som skattade sitt uppfattade sociala nätverk som sämre även tenderade att skatta högre nivåer av uppfattad rädsla för att utsättas för brott. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i den teoretiska förklaringsmodellen om särskilt sårbara offer. Framtida forskning bör fortsättningsvis undersöka möjliga sårbarhetsfaktorer för att på så sätt öka förståelsen gällande äldre personers uppfattade rädsla för att utsättas för brott. / <p>2014-06-03</p>

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande samt om sambandet skiljer sig mellan män och kvinnor. Överutbildning i den aktuella studien syftar till en individ som har fler år i utbildning än vad arbetet kräver. Studiens teoretiska ramverk bygger på tre teorier, teorin om social jämförelse, status inkongruens och genusperspektiv. Med data från Levnadsnivåundersökningen 2010 med 4415 individer i åldrarna 19 till 75 år undersöks sambandet genom linjär regressionsanalys. Resultaten visar ett samband mellan överutbildning och sämre psykiskt välbefinnande kontrollerat för kön, föräldrars medborgarskap, interaktion mellan kön och föräldrarnas medborgarskap samt utbildningsnivå. Resultaten visar också att kvinnor som har föräldrar med utländskt medborgarskap är den grupp överutbildade som har sämst psykiskt välbefinnande. Sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande är däremot inte statistiskt signifikant när det kontrolleras för ålderskategorier, och således finns inte heller skillnader mellan överutbildade kvinnor och män. Resultatet kan tänkas bero på att de i lägre åldrar både mår sämre och i större grad är överutbildade i datamaterialet och att effekten av överutbildning på psykiskt välbefinnande därför slås ut av skillnaderna mellan ålderskategorier. Förslag för framtida forskning blir därför att vidare undersöka sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande för kvinnor med utländsk bakgrund och begränsa urvalet till yngre åldrar där överutbildning verkar förekomma mest.

Background: Acute postoperative pain goes undertreated to a large extent. Previous studies have shown that women experience more postoperative pain than men, although it’s unclear whether women receive the equivalent amount of pain relief to that of men. Multimodal pain management is recommended to optimize postoperative pain relief. This needs to be studied further, to clarify whether pain management is gender equal in outpatient surgery. Aim: To study postoperative pain from a gender equality perspective at an outpatient surgery center, and to examine whether there is any difference in pain intensity and pain management between men and women. Method: The study was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, including data collection from medical records and patient data management system. The study was conducted at an outpatient surgery center in central Sweden, and included 69 patients, 37 women and 32 men, ASA 1-3. Pain was measured with NRS verbally, &lt;1 h, 2 h and 24 h postoperative. Pain management data was collected from a patient data management system. Results: Women experience statistically significant more pain within the first postoperative hour and received statistically significant less opioids than men. Women had a tendency to receive less NSAID and multimodal pain management than men. Conclusion: Postoperative pain management after outpatient surgery is not gender equal. Women should receive more opioids and NSAID when possible to optimize postoperative pain relief. / Bakgrund: Akut postoperativ smärta underbehandlas i stor utsträckning. Studier har visat att kvinnor har mer ont postoperativt än män. Dock är det oklart om kvinnor får lika mycket smärtbehandling som män. Multimodal smärtbehandling rekommenderas för att optimera smärtlindringen postoperativt. Detta bör studeras närmare för att avgöra om den dagkirurgiska vården är jämställd eller ej ur smärtbehandlingssynpunkt. Syfte: Att studera smärta postoperativt i samband med dagkirurgi ur ett jämställdshetsperspektiv samt undersöka om det föreligger någon skillnad i smärtskattning och administrerad smärtbehandling mellan män och kvinnor. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, inklusive datainsamling från patientjournal och patientdatasystem. Studien genomfördes på en dagkirurgisk enhet i Mellansverige, och inkluderade 69 patienter, 37 kvinnor och 32 män, ASA-klass 1-3. Patienterna smärtskattades muntligen inom 1 h, 2 h och 24 h postoperativt enligt NRS. Data kring analgetikum samlades in från ett patientdatasystem. Resultat: Kvinnor hade statistiskt signifikant mer ont inom första timmen postoperativt samt fick statistiskt signifikant mindre mängd opioider jämfört med männen. Kvinnorna tenderade att få mindre NSAID samt mindre multimodal smärtbehandling än männen. Slutsats: Den postoperativa smärtbehandlingen efter dagkirurgi är ej jämställd. Kvinnor bör erhålla mer opioider samt NSAID när det är möjligt för att optimera smärtlindringen postoperativt.

Inledning: Det är relevant att i dagens samhälle vara en god läsare. Förhoppningsvis är skolan platsen som ska hjälpa eleverna att få ett större intresse för läsning. Därför anser vi att denna studie är aktuell för att få förståelse för var och hur eleverna beskriver sina idealiska lässituationer när det gäller nöjesläsning. Det är av stor vikt att läsplatsen är bearbetad och anpassad av lärare så att eleverna får en möjlighet att kunna läsa. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka eventuella könsskillnader i hur flickor respektive pojkar beskriver en idealisk läsplats samt vilken bokgenre flickor och pojkar föredrar att nöjesläsa. Frågeställningarna vi vill få svar på är: Vad kännetecknar pojkars och flickors idealiska läsplats? Vilken bokgenre väljer pojkar och flickor att nöjesläsa? Metod: Metoden vi har valt att använda är inspirerad av Photo Elicitation Interviews. Dock har vi valt att eleverna kommer att rita istället för att ta bilder. Därefter följer en intervju för att följa upp teckningarna och ta reda på vad eleverna har ritat och anledningen bakom det. Resultat: Resultatet visade olika platser som eleverna hade valt att rita när de tänkte på sina idealiska läsplatser med fokus på nöjesläsning. Resultatet visade bland annat att det var åtta elever som hade ritat någonting som passade in under en av studiens analyskategorin, det vill säga Naturtema. 14 elever hade ritat någonting som hade med det egna rummet att göra. Det kunde bland annat vara klassrummet, sovrummet eller de egna hemmet. En utmärkande analyskategori var där relation står i fokus. Här passade elevteckningar in där motivet var någon form av relation i teckningen. Bland annat syns en familjerelation eller religionstillhörighet. Resultatet angående frågeställningen vilka böcker eleverna föredrog att läsa visade att 12 elever läser helst skönlitterära böcker och de andra åtta föredrog faktaböcker. Slutligen delades resultatet upp i analysavsnittet, i hur många flickor respektive pojkar det var som hamnade under de olika analyskategorierna. Det gjordes för att se om det fanns eventuella könsskillnader. Det som var utmärkande när det gäller flickor och pojkar, var det faktum att flerpojkar föredrog faktaböcker än flickor.

Bakgrund: Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till kontakt med ambulanssjukvården och hjärt-kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Orsaken till bröstsmärta kan bero på både kardiella och icke kardiella tillstånd, varvid hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna. Det är mot denna bakgrund viktigt att tidigt försöka att identifiera allvarliga orsaker bakom symtomen och att påbörja korrekt behandling. Tidigare studier visar på meningsskiljaktigheter om att kvinnor och män beskriver sin bröstsmärta olika vid hjärtinfarkt. Därav finns det intresse av vidare forskning kring ämnet. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter beskriver sina symtom vid bröstsmärta prehospitalt och om det finns någon skillnad i beskrivningen mellan kvinnor respektive män. Metod: Studien är en kvantitativ prospektiv kohortstudie med ett konsekutivt urval, där datainsamlingen är en del av en större prospektiv studie, BRöstsmärta I AmbulaNs (BRIAN) av Kristoffer Wibring. Resultat: Trehundranittionio patienter bedömda med ESS 5 bröstsmärta/bröstkorgssmärta som fått besvara frågor enligt BRIAN-studiens checklista ingick i studien. Fördelningen mellan kvinnor och män var jämn, medelåldern för hela gruppen var 68 år. Vid förekomst av bröstsmärta var det vanligast att den beskrevs som central och tryckande, samt att nästan hälften av patienterna upplevde andningspåverkan. Det påvisades ingen signifikant skillnad mellan hur kvinnor och män beskrev sina symtom. Diskussion: Studien har inte kunnat påvisa några skillnader mellan kvinnor och män, trots att tidigare forskning påvisat detta. Det går emellertid inte att fullt ut jämföra denna studie med tidigare forskningsresultat som varit inriktade på att jämföra kvinnor och män vid hjärtinfarkt. Dock påvisas i vår studie att bland de patienter som söker kontakt med ambulanssjukvården för bröstsmärta, så skiljer sig inte symtombeskrivningen mellan kvinnor och män.

Läsning är någonting som sker i skolans värld hela tiden, varje dag är det någon stund som innefattar läsning. Antingen är det tyst läsning, högläsning eller läsning av olika uppgifter. Vi har lagt märke till att det finns könsskillnader vad gäller läsning i verkligheten. Därför har vi valt att arbeta och ta reda på om det finns könsskillnader inom läsning det vill säga om pojkar och flickor har olika inställningar till och syn på läsning. Syftet: Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns könsskillnader inom läsning. Frågeställningarna vi vill få svar på är: 1. Vilka attityder har flickor och pojkar till läsning? 2. Vilka likheter och skillnader finns det mellan flickors och pojkars motivation tillläsning? Metod: Vi har använt oss av olika databaser samt söktjänster för att leta fram relevanta artiklar utifrån vårt syfte och dessa var Primo, Google Scholar och Eric (Proquest). Resultat: Resultatet visade att flickor och pojkar skiljer sig åt gällande attityder och motivation till läsning. Flickor har bättre attityder till läsning och det visade sig bland annat genom att de läser mer frivilligt än pojkar. Detta med anledning av att fritidsläsning är lustberoende och den lusten till läsning har inte pojkar. Det har visat sig att flickor läser dubbelt så mycket som pojkar. Gällande motivation har det visat sig att pojkarna har en sämre motivation till läsning, detta för att de ser sig själva som sämre läsare och pojkarna förknippar sin självkänsla med motivation till läsning. Vilket då innebär att de inte får en positiv motivation till läsning om de anser att de inte är duktiga på att läsa. De flesta pojkar anser att de inte är bra läsare och får då inte heller viljan till läsning. Flickorna har en bättre autonom motivation som innebär att flickorna vill utföra uppgiften, i detta fall läsning. Pojkarna hade inte lika stor vilja till att läsa. Gällande attityder till läsning visade forskning att flickorna har en positivare attityd till läsning, de har ett positivare förhållningssätt till läsning gentemot vad killarna hade.

The purpose of the essay is to investigate how legal certainty is for abusive women and men. This is done by analyzing how the Administrative Court in Stockholm describes women and men in the appealing court decision regarding the preparation of care according to Care of Abusers Act (LVM). The empirical material consists of 20 judicial decisions from the Administrative Court. In order to reach a deeper understanding of the role of gender norms in the judiciary, the survey has been conducted with a gender perspective based on the purpose of the paper, we have considered questions about how women and men are described and whether there are any gender differences in the appealing court decision. To answer the questions, a text analysis based on a hermeneutic approach has been made, then linking the analyzed text in relation to previous research and the chosen theoretical concepts: social construction, stigma and gender. The general conclusions we have reached are that the gender differences described in the court coincide with the general gender norms in the society by describing the gender in various ways in the law application of LVM. This means that the Administrative Court does not fully consider everyone's resemblance to the law according to the principle of equality and objectivity in Instrument of Government (RF). The conclusions are explained by describing how gender is made in a construction process. / Uppsatsenssyfte är att undersöka hur rättssäkerhetenser ut förmissbrukande kvinnor och män. Det görs genom att analysera hur Förvaltningsrätten i Stockholm beskriver kvinnor och män i bifallande domstolsbeslut gällande beredandet av vård enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Uppsatsens empiri består av 20 stycken domstolsbeslut. För att få en fördjupad förståelse för könsnormers roll inom rättsväsendethar undersökningen gjorts urett genusperspektiv och utifrån uppsatsenssyfte har vi behandlat frågor om hur kvinnor respektive män beskrivs och om det finns könsskillnaderi bifallande domstolsbeslut. För att kunna svara på frågeställningarna har en textanalys utifrån en hermeneutisk metodansats gjorts, för att sedan knyta an den analyserade empirin i relation till tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen: konstruktionism, stigma och genus. De slutsatser vi har kommit fram till handlar om att de könsskillnader som beskrivs i domstolsbesluten sammanfaller med de allmänna könsnormerna i samhället genom att könen beskrivs på olika sätt i rättstillämpningen av LVM. Det innebär att Förvaltningsrätten inte fullt ut beaktar allas likhet inför lagen enligt likhet-och objektivitetsprincipen i Regeringsformen (RF). Slutsatserna förklaras genom att vi redogör för görandet av kön i en konstruktionsprocess.