Denna hypotesprövande studie ämnar undersöka skillnader mellan män och kvinnor gällande entreprenöriella intentioner. Studien använder förklaringsmodellen Theory of Planned Behaviour som ett verktyg till att mäta intention. Studien tar även stöd av tidigare forskning inom området samt socialkonstruktionistisk genusteori. En kvantitativ metod ansågs lämpligast och är även en metod som i stor utsträckning varit relevant i tidigare forskning inom området. Två program på ett universitet i Sverige valdes ut och genom en totalundersökning nådde enkäten ut till 978 universitetstudenter. En svarsfrekvens på 8 procent resulterade i att studien erhållit svar från 80 respondenter, varav 20 var män och resterande kvinnor. Theory of Planned Behaviour är en väletablerad förklaringsmodell som använts inom forskningsområdet när det gäller att mäta entreprenöriell intention. Modellen används för att förutsäga ett visst beteende och inom forskningsområdet används modellen för att mäta intentionen att starta företag. Intentionen mäts baserat på tre olika faktorer som är attityd, subjektiva normer och upplevd kontroll av beteende. Dessa tre faktorer är enkätundersökningens huvuddelar, där samtliga faktorer undersökts och förväntas ge svar på studiens frågeställningar. Resultat från enkätundersökningen fann signifikanta skillnader, där män hade en starkare entreprenöriell intention än kvinnor. Detta är ett resultat som går i linje med tidigare forskning och studiens hypotes (H1). Socialkonstruktionistisk genusteori används för att förstå vad skillnaderna kan bero på, då tidigare forskning menar att entreprenörskap är ett könat begrepp som tillskrivs som typisk manligt. Dessa könsskillnader inom entreprenöriell intention indikerar att det kan finnas sociala och kulturella faktorer som påverkar hur män och kvinnor uppfattar och lockas till entreprenörskap. Varje enskild faktor enligt förklaringsmodellen undersöktes och studien fann signifikanta skillnader inom attityd. Hypotesen (H2a) bekräftades då det finns könsskillnader där män har en mer positiv attityd gentemot entreprenörskap, vilket också går i linje med tidigare forskning. Gällande subjektiva normer fann studien inga könsskillnader, ett resultat som stöds av tidigare forskningsresultat samt studiens hypotes (H2b). Gällande upplevd kontroll av beteende visade resultatet tydliga tendenser till könsskillnader, men som inte var statistiskt signifikant. Då resultaten visar tydliga tendenser och är i linje med tidigare forskning har hypotesen (H2c) delvis stöd gällande att det finns könsskillnader. Sammanfattningsvis bekräftas tre av studiens hypoteser och en får delvis stöd.

Jag har i detta arbete fokuserat på hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat på morgonsamlingarna när barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som är aktuellt. Det jag har tittat på är det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fått. De frågor jag ställt är: Finns det några skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende på den pedagog de har? Vilken uppfattning har några pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frågor har jag sökt svar på genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de två ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen går i en åldersblandad klass, F-2 (förskoleklass – årskurs 2) och är alltså mellan sex och åtta år. / This thesis focus on how boys and girls behave in the classroom with focus on how much they speak and if they ask for permission to speak or not. I have observed a class with children aged 6-8 when they have had their morning assemble and I have also interviewed the two teachers in the class. Questions asked are: Is there any difference/similarity between the way boys and girls behave in the classroom. Is there any difference in the behaviour with a different teacher? What do some teachers think about children’s behaviour in the classroom?

SammanfattningNylander, David (2008). Vem väljer utbildningen? (Who chooses the education?). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka varför flickor respektive pojkar väljer Barn- och fritidsprogrammet. Där jämförs svaren för att se om det finns någon skillnad mellan de båda könen. Enligt Skolverket (2007) är det fler flickor som väljer Barn- och fritidsprogrammet och därför är det intressant att undersöka vad eleverna tror är orsaken till den ojämna könsfördelningen. Arbetet syftar också till att ta reda på vad eleverna anser att deras utbildning har för status. Den metod som använts är till största delen en kvalitativ metod. För arbetet har en enkätundersökning med 50 elever och sex intervjuer med elever på Barn- och fritidsprogrammet genomförts. Med hjälp av dessa metoder har framkommit att elever väljer Barn- och fritidprogrammet för att de är intresserade av programmets innehåll men att flickor i större utsträckning än pojkar väljer programmet av könsocialisation enligt min tolkning. Eleverna menar att det går flest flickor på programmet för att utbildningen leder till yrken där barn är centrala. I dessa yrken är det nästan enbart kvinnor som arbetar. Eleverna anser att deras utbildning har en låg status bland gymnasieprogrammen.

Syftet med studien var att undersöka seniorsfotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten gällande regelöverträdelser, fair play och sportspersonship. Vidare studerades eventuella skillnader mellan spelare på elitnivå och spelare på lägre nivå och mellan män och kvinnor gällande undersöknings-områdena, personliga egenskaper, motiv och moral i idrotten. Dessutom studerades eventuella interaktionseffekter. Avslutningsvis studerades samband mellan de olika områdena. Totalt deltog 150 fotbollsspelare varav 67 var män och 83 var kvinnor. Instrumentet som användes var ett enkätbatteri som bestod av fyra delar, däribland svenska versioner av PMQ och NEO-FFI. Resultaten visade att fotbollsspelare skiljde sig gällande personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten. Dessutom visade resultaten skillnader mellan män och kvinnor gällande personliga egenskaper. Vidare erhölls skillnader beroende på idrottslig nivå och kön gällande både motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten. Avslutningsvis visade resultaten samband mellan de tre undersökningsområdena. Fotbollsspelares personliga egenskaper, motiv till idrottsdeltagande och moral i idrotten skiljer sig åt beroende på idrottslig nivå och kön. / The purpose of this study was to examine senior soccer player’s personality traits, motives for sport participation and moral in sport when it comes to rule violation, fair play and sportspersonship. Furthermore possible differences between players at an elite level and player at a lower level and between men and women were examined within the areas that were mention above, personality traits, motives and moral in sport. Furthermore possible interactions effects were examined. Moreover correlations between the different areas were studied. The participants in the study was 150 soccer players which 67 were men and 83 were women. The instrument used had four parts. Two of those where Swedish translations of PMQ and NEO-FFI. The results shows differences between soccer players personality traits, motives for sport participation and moral in sport. The results showed differences between men and women’s personality traits. Furthermore the results showed differences in motives for sport participation and moral in sport depending on athletic level and gender. In conclusion the results showed correlations between the three studied areas. Soccer players personality traits, motives for sport participation and moral in sport differs dependent on athletic level and gender.

Denna studie syftar till att undersöka om icke-professionella investerare med lite eller ingen utbildning inom ekonomi påverkas av en nysseffekt. För att testa detta utvecklas två rapporter gällande ett fiktivt bolag vars enda skillnad utgörs av ordningen informationen presenteras i. Studenter på Uppsala universitets olika campus får sedan läsa en av rapporterna och svara på hur villiga de är att investera i bolaget. Svaren jämförs för att se om presentationsordningen påverkar hur villiga deltagarna är att investera. Vidare fördelas materialet baserat på utbildning, kön och självrapporterad riskattityd för att se om dessa faktorer påverkar om deltagarna påverkas av en nysseffekt eller ej. Resultatet visar att den enda gruppen som uppvisade en statistiskt signifikant nysseffekt var de deltagare som läste första året på en ekonomikandidat. Samtliga fördelningar resulterade i signifikanta skillnader mellan grupperna.

Educational research in the Nordic countries has for decades shown a gender-gap inknowledge. Girls perform better than boys, especially in reading and writing. This paper is asystematic literature study with a qualitative approach. Eleven peer reviewed articles havebeen analysed. The aim was to find out how middle school students in the Nordic countries’performance is affected by gender roles and inequality in the language subjects, with a focuson reading and writing skills in a possible opposite relationship to mathematics. The mainquestion in this study has thus been: How do gender roles affect boys' and girls' performancein the language subject? With the follow-up questions: What gender differences can we seebetween students in their reading and writing skills, as well as in an opposite relationship tomathematics? How do students experience the support in the language subject and are thereany gender differences? How do gender roles affect students' participation, autonomy andwell-being in school – what is the teacher's role? The results show that girls work moreefficiently at school than boys, both individually and in groups. The driving force seems to getgood reviews and grades. Additionally, they are disturbed by a messy environment in thesame way as boys. For boys, it is important that they experience the subject as fun. It has beenshown that teacher support outweighs socio-economic background and parents' education andis important for the student's well-being at school. There are norms and static positioning inthe school that both teachers and students follow, where boys are often expected to take anegative positioning. Girls receive support to a greater extent than boys. Girls also placegreater value on having a good relationship with their teachers, as well as their classmates.Nevertheless, boys are more afraid of exclusion and of being left behind. Therefore they usestereotypes such as "the male genius" as protection. PISA results show that girls performhigher in reading and writing tests, both in Nordic countries but also internationally. Boys runa greater risk of ending up among the 10% lowest achievers, as well as the lowest competencein fluent reading. Girls read more often for pleasure, and spend more time on doinghomework. However, there is no clear picture as to why this is so.

Bakgrund: Människans kropp är uppbyggd för en aktiv livsstil och behöver rörelse för att uppnå en god hälsa. Dessvärre visar trenden i samhället att vi blir mer och mer stillasittande och fysisk inaktiva. En stor riskgrupp för en inaktiv livsstil har visat sig vara universitetsstudenter då majoriteten av deras tid tillbringas sittandes. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga träningsvanor samt faktorer som motiverar eller hindrar till fysisk träning hos studenter vid Luleå tekniska universitet. Metod: En egenkonstruerad digital enkät användes för att samla in material vid tre olika utbildningar vid Luleå tekniska universitet. Studien bestod utav 277 studenter varav 80 besvarade enkäten. Resultat: Studiens resultat visade att studenterna vid Luleå tekniska universitet tränade i genomsnitt 3,98 träningstillfällen i veckan med en duration på 45 minuter per träningstillfälle. I genomsnitt lades två tillfällen/vecka på måttlig intensitet och två tillfällen på hög intensitet enligt Borg-skalan. Styrke- samt konditionsträning var främsta träningsform. Deltagarna motiverades till fysisk träning av en bättre hälsa och hindrades av tidsbrist. Fysioterapeutstudenterna tränade fler tillfällen i veckan jämfört med lärar- och civilingenjörsstudenter. Könsskillnad har setts vid val av träningsform då killar tränade mer lagsport och tjejer tränade mer dans och yoga/pilates. Konklusion: Generellt pekar studiens resultat på att studenterna vid Luleå tekniska universitet uppnådde rekommenderad mängd fysisk träning utifrån FYSS rekommendationer. P.g.a. stickprov från ett universitet och det låga antalet deltagare var det svårt att dra generella slutsatser. Fler studier inom ämnet krävs.

Matematikångest är ett område som väckt intresse för oss då vi båda observerat denna ångest hos elever under vår verksamhetsförlagda utbildning. I denna kunskapsöversikt var syftet att ta reda på vad forskning säger om relationen mellan matematikångest och prestation samt vilka faktorer som kan bidra till att matematikångest uppstår. Det mynnade ut i två frågeställningar: Vad säger forskning om relationen mellan matematikångest och prestation i F-3? Vilka faktorer kan påverka elevers matematikångest i tidig ålder? För att besvara våra frågeställningar används metoden informationssökning där relevanta artiklar granskats, 11 artiklar valdes ut. Resultatet visar att det finns en koppling mellan matematikångest, prestation, arbetsminne och självkänsla men även att faktorer som bland annat lärares och vårdnadshavares inställning kan ha påverkan på matematikångest. Vår slutsats är att matematikångest påverkar elevers förmåga att prestera negativt och att elever med matematikångest har sämre självkänsla gällande matematik. Självkänslan hos elever är en bidragande faktor till uppkomsten av matematikångest men även faktorer som vårdnadshavare och lärares inställning till matematik, lärares metoder, lärares krav och eleven själv.

Syftet med denna studie var att ta reda på om det bland gymnasieungdomar finns en skillnad mellan flickor och pojkars mående när det kommer till ångest och depression, samt att se om deras vanor skiljer sig åt när det gäller stillasittande och skärmtid. Studien omfattade 145 elever på en gymnasieskola i Jämtland vilka fick svara på en rad frågor om sitt mående och livsstil. Resultatet visade att flickor mår sämre än pojkar när det gäller både ångest och depression, samt att de tillbringar mer tid framför sin mobil, och även sitter still i högre utsträckning. Mycket tyder på att det kan finnas en genetisk disposition vad gäller de val pojkar och flickor gör, men det krävs vidare forskning för att kartlägga denna och för att utveckla insatser som kan kompensera miljön så både pojkar och flickor får samma möjligheter till ett hälsosamt liv. Vidare forskning behövs även för att se om sambanden i denna undersökning är korrelationer, kausala, eller beror på en tredje variabel.

En grundläggande aspekt av människans liv är kärleksrelationer och har därmed en stor påverkan på individens välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad sammanboende personer är nöjda med sin kärleksrelation, om det förekommer könsskillnader i denna nöjdhet och i så fall vilka faktorer som påverkar den. Datamaterialet som används är den svenska versionen av Generations and Gender Survey från år 2021. Studiens urval består utav 4810 respondenter, varav alla befann sig i ett heterosexuellt sammanboende-förhållande vid tidpunkten för enkätundersökningen. Frågeställningarna testas med hjälp av två multipla linjära regressionsanalyser.  Studiens resultat visar att majoriteten män samt kvinnor är väldigt nöjda i kärleksrelationer. Vid jämförandet av könen kan denna studie inte påvisa några könsskillnader i skattad nöjdhet i kärleksrelation detta resultat skiljer sin från tidigare forskning, där man oftast funnit att kvinnor är mindre nöjda än män. När variabler som tänkbart påverkar nöjdheten inkluderas i en multipel analys förekommer könsskillnader, varpå kvinnor har en högre nöjdhet i kärleksrelation än män. När hushållsarbetet inte upplevs som jämställt påverkar detta nöjdheten i kärleksrelationer negativt för både kvinnor och män. Variablerna “Fördelningen av hushållsarbete” och “Biologiska barn med partner” undersöktes separat utan övriga variabler. Till följd av att det inte fanns någon initial könsskillnad i nöjdhet i kärleksrelation fanns det heller ingen skillnad som kunde minska i variablerna ”Fördelningen av hushållsarbete” samt ”Biologiska barn med partner”. För övriga variabler visade sig åldersskillnaden inom paret besitta en könsskillnad. Dessa resultat diskuteras utifrån teorierna socialt utbyte, tolkningsramar och habitus, kärlekskraft samt identitetsteorin. Resultaten från denna studie bidrar med kunskap om hur könsskillnader ser ut i en nutida svensk kontext.