Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet. De hade antingen ingen lust att yttra sig eller så vågade de inte yttra sig av rädsla för att säga fel eller för att bli retade och kallade för"stud"eller"fjäskis". De flesta av tjejerna var medvetna om att de inte yttrade sig så ofta i klassrummet. Tjejerna tyckte också att pojkarna var de som pratade mest i klassrummet och flera tyckte att det var jobbigt att arbeta för att det var så stökigt och pratigt.

Uppsatsen beskriver sex lärares arbete med konflikter och konflikthantering. Den visar att de arbetar mycket aktivt med konflikthantering och att de lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet. Den verbala kommunikationen får mycket stort utrymme i deras arbete. Flera av lärarna tar under intervjuerna upp den inre konflikt som ofta uppstår då de tvingas välja mellan undervisning och konflikthantering. Resultaten pekar mot att de erfarna lärarna är mer grupporienterade och de nyutbildade mer uppgiftsorienterade i det här avseendet. Lärarna tar upp samarbetet med andra kollegor som något mycket positivt och de anser att de har god hjälp och stöd av varandra i hanteringen av elevers konfliktsituationer. Lärarna beskriver i intervjuerna skillnader mellan pojkars och flickors konflikter. De upplever flickornas konflikter som svårare att hantera och upptäcka, men de refererar till pojkars konflikter om de ombedes att beskriva en konfliktsituation.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som speglar den talmotoriska kontrollen. VOT anses vara det mest tillförlitliga akustiska tecknet på om en klusil är tonande eller tonlös. Syfte: att undersöka och jämföra VOT hos barn i åldrarna 3, 4 och 5 år samt jämföra med tidigare publicerade svenska vuxenvärden. Metod: 83 barn (51 flickor; 32 pojkar) ljudinspelades vid produktion av minimala par för de svenska klusilerna. Resultat: medelvärden för VOT minskade genomgående med åldern. Signifikanta skillnader erhölls mellan 3- och 5-åringarna för ljuden /t k b g/ samt gällande användandet av förton för tonande klusiler. Jämförelser med vuxenvärden visade att vuxna i högre utsträckning hade förton för de tonande ljuden och kortare VOT för de tonlösa ljuden än de, i föreliggande studie, deltagande barnen. Inga signifikanta könsskillnader påträffades. Resultaten av föreliggande studie kan användas som referensmaterial vid bedömning av barn med talmotoriska störningar.

Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.

Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion (KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligaste symptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts i forskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. De psykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet med föreliggande studie var att validera och normera formuläret. Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945 gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiens analyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungerade som klinisk jämförelsegrupp. Det insamlade materialet undersöktes avseende könsskillnader. Resultaten visar att KUS-P har god reliabilitet och validitet samt klassificerar 84 % korrekt, med ett gränsvärde på 22 poäng för kvinnor. Det visade sig finnas signifikanta skillnader mellan könen, på hela skalan samt på de symptomfrågor som rör tankar och känslor. / Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom - Patientversion (KUS-P) is a self-report questionnaire, intended to measure the most common symptoms in people with eating disorders. The questionnaire has been used in research and in clinical contexts but its psychometric properties have not yet been reported on. The aim with this study was to validate and standardize the questionnaire. Self-reports from a normal population comprising of 945 upper secondary school and university students was gathered for the study's purposes. Records from 270 patients in an eating disorder unit served as a clinical comparison group. The collected material was examined with regards to sex differences. The result shows that KUS-P has good reliability and validity. The questionnaire classifies 84% correctly and has a cutoff value at 22 points for women. There were significant differences between sexes, on the entire scale and on those symptom questions concerning thoughts and feelings.

Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne. Studien ämnade även utforska om stöd för DP-modellen kunde erhållas, genom att undersöka om resultaten på två språkliga test som prövade passivt ordförråd och grammatisk förståelse korrelerade med resultaten på det icke-språkliga deklarativa respektive procedurella testet. I studien deltog 31 barn som var mellan tio och tolv år gamla. Resultaten från båda de datorbaserade testen indikerade att inlärning skett. Däremot kunde inga signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar påvisas. Inte heller erhölls några signifikanta resultat som kunde ge stöd för DP-modellen. Flera av resultaten gick dock i förväntad riktning, och i framtida studier med fler deltagare och ett reviderat upplägg, är det möjligt att signifikanta resultat skulle kunna påvisas.

Vilka faktorer som påverkar vår upplevelse av välbefinnande och lycka väcker stort intresse hos människor. Upplevt välbefinnande (subjective well-being) kan definieras som en individs subjektiva uppfattning om sin livstillfredställelse. Grunden för denna uppfattning bygger på hur den enskilda individen skattar och utvärderar sitt liv. Stabilitet i upplevt välbefinnande påverkas av såväl situationsbundna faktorer som personlighet och affekt. Syftet med denna kvantitativa rapport var att utifrån data från forskningsprogrammet IDA undersöka sambandsstrukturen mellan de olika delarna i begreppet upplevt välbefinnande: områdesspecifikt välbefinnande å ena sidan och generellt välbefinnande med allmän livstillfredställelse, positiv affekt och negativ affekt å andra sidan. Samt att hitta eventuella könsskillnader i dessa samband. Resultatet visade på starka samband mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande. Det allra starkaste sambandet konstaterades mellan tillfredställelse med familjeliv och allmän livstillfredställelse. Sambandet mellan yttre villkor för arbetstillfredställelse och generellt välbefinnande var starkare för män än för kvinnor, medan partialsambandet mellan tillfredställelse med partnerrelation och allmän livstillfredställelse var starkare för kvinnor. Diskussion förs kring resultatens överensstämmelse med tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 år i storstäder, städer och landsbygd uppfattade sitt psykiska välbefinnande samt se om resultatet gällde för båda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska Centralbyrån under åren 2000-2003.

Studien bygger på en sammanställning av tidigare insamlad och ej bearbetad data. Syftet med studien var att jämföra om det fanns några skillnader kring känslor hos mödrar och fäder till barn med Downs syndrom (DS). 80 mödrar respektive 79 fäder deltog i studien. De fick svara på en enkät gällande känslor under en tidsperiod på tre månader tillbaka. Barnens medelålder var 4,7 år då föräldrarna besvarade enkäten. Enkäten som användes i föreliggande studie bestod av 21 stycken känslouttryck som skulle skattas på en Visuell Analog Skala (VAS) från 0-10. Resultatet visade att mödrar och fäder till barn med DS skattade ”glad” högst och ”förkrossad” lägst. ”Glad”, ”arg” och ”ledsen” var signifikant högre hos mödrarna jämfört med hos fäderna. Fäderna skattade ”bitter/dyster” signifikant högre än mödrarna. För övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan föräldrarna. Totalt skattade mödrar och fäder de positiva känslouttrycken högre än de negativa. Resultatet i studien tyder på att mödrar och fäder till barn med DS inte är i behov av könsanpassad utan istället individanpassad stöttning och vägledning. / This study is based on a compilation of previously collected and unprocessed data. The purpose of the study was to compare whether there were any differences between the feelings of mothers and fathers of children with Down syndrome (DS). 80 mothers and 79 fathers participated in the study. The children´s average age was 4,7 years when the parents answered the questionnaire. They were responding to a questionnaire concerning feelings over a period of three months. The survey that was used in the study consisted of 21 emotional expressions that would be estimated on a Visual Analog Scale (VAS) of 0-10. The results showed that both mothers and fathers of children with DS estimated "happy" highest and "devastated" lowest. "Happy", "angry" and "sorry" was significantly higher in mothers compared to fathers. Fathers estimated "bitter / gloomy" significantly higher than the mothers. Moreover, there were no significant differences between the parents. Both mothers and fathers estimated the positive emotional expressions higher than the negative. The results of the study interpret that mothers and fathers of children with DS are not in need of gender-adapted but personalized support and guidance.