Stress och stressrelaterade sjukdomar är ett problem i dagens samhälle och de som främst är drabbade är unga människor. Stressen är dessutom ojämnställt fördelad då kvinnor drabbas värre än män. För studenter kan stress vara en faktor som påverkar deras studieprestation negativt. Syftet med studien var att undersöka självupplevd stress bland högskolestudenter på Mälardalens högskola samt analysera om det finns skillnader avseende kön och utbildningsprogram. Studien hade en kvantitativ ansats där en tvärsnittsdesign användes. Data samlades in genom enkäter och totalt besvarades 72 enkäter av studenter ifrån fyra olika program på Mälardalens högskola. Data analyserades genom chi-2-tester i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visar att studenterna upplever ett visst mått av stress men inte kan sägas vara mycket stressade eller fria från stress. Resultatet visade både köns- och programskillnader som inte var statistiskt signifikanta. Programskillnaderna kunde dock härledas till könsskillnaderna då tre av fyra program var antingen starkt mans- eller kvinnodominerade. Slutsatserna av studien är att studenterna upplever en viss stress samt att det fanns skillnader avseende kön och program som ej var statistiskt signifikanta. / Stress and stress related diseases is a problem in today’s society and those most affected by it are young people. The stress is also unequal as women are more affected than men. For students stress can be a factor that affects their performance in school negatively. The aim of the study was to investigate for perceived stress among students at Mälardalen University and analyze gender and study program differences. The study had a quantitative approach and was conducted thru a cross-sectional study. The study was answered by 72 questionnaires that were completed by students from four study programs at Mälardalen University. The data of the study was analyzed by chi-2-tests in the data program SPSS. The result of the study gave an account of the perceived stress among the students who reported to perceive some stress, but it was neither high nor low. The results showed gender- and study program-differences that were not statistically significant. However the differences among study programs could be traced to the gender differences as three out of four programs were male or female dominated. The conclusions of the study are that the students have some perceived stress and that there are some differences in perceived stress for gender and study programs that are not statistically significant.

Background: The ICD controls the heart rhythm and reacts to serious heart rhythm abnormalities and trigger, if necessary, a defibrillation to restore the heart to normal rhythm. Living with an ICD can provide major changes in everyday life. Nurse´s important role regards to provide relevant patient education to include promoting the health and quality of life (QOL) for these individuals. Purpose: To describe QOL for people living with an ICD, from a gender and age perspective, and to examine the included articles selection strategy and research group. Method: The result of this descriptive literature review compiled from eleven quantitative scientific articles, sought in PubMed and Scopus. Main Results: Women reported lower QOL then men linked to impaired mental, physical and social function. Also a greater concern and anxiety were found in women. Mental illness affected mainly young people, who also experienced a lower acceptance to the device than older ICD- receivers. Older people reported less concern that the ICD would deliver a shock. However, a reduced QOL related to higher incidence of physical impairment, were noticed in the elderly ICD- receivers compared to the younger. Four articles specified their selection strategy. All reported the number of participants and how many were men and women. The age range of participants was specified in five articles. Conclusion: Impacts on QOL could be discerned to different gender and ages. These findings confirmed the need for health professionals to access more holistic patient- education programs that focus not only on the technical aspects of living with an ICD but more on the individual impact. / Bakgrund: En ICD kontrollerar hjärtrytmen, reagerar på allvarliga hjärtrytmrubbningar och utlöser vid behov en defibrillering för att återställa normal hjärtrytm. Att leva med en ICD kan innebära stora omställningar i det vardagliga livet. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden kring dessa personer där bland annat relevant patientutbildning är viktig för att främja personers hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvaliteten hos personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD), ur ett köns- och åldersperspektiv, samt att granska de inkluderade artiklarnas urvalsstrategi och undersökningsgrupp. Metod: Denna beskrivande litteraturstudies resultat sammanställdes utifrån elva granskade artiklar av kvantitativ ansats, eftersökta i databaserna PubMed och Scopus. Huvudresultat: Kvinnor rapporterade lägre livskvalitet än männen kopplat till nedsatt mental, fysisk och social funktion. Även en ökad oro och ångest förekom hos kvinnor. Psykisk ohälsa utvecklades främst hos yngre, vilka också upplevde lägre acceptans till enheten än äldre ICD- bärare vilket påverkade livskvaliteten. Äldre personer rapporterade mindre oro över att ICD:n skulle defibrillera. Dock sågs en nedsatt livskvalitet relaterat till högre förekomst av fysisk nedsättning i större grad hos äldre än yngre ICD- bärare. Fyra av resultatartiklarna angav använd urvalsstrategi. Samtliga redogjorde för antalet deltagare och hur många som var män respektive kvinnor. Åldersspannet mellan deltagarna angavs i fem artiklar. Slutsats: Olika inverkan på livskvaliteten kunde skönjas både mellan kön och olika åldrar. Dessa fynd bekräftade behovet av att sjukvårdspersonal behöver få tillgång till mer holistiska patientutbildningsprogram som inte enbart fokuserar på de tekniska aspekterna av att leva med en ICD.

Syftet med studien är att identifiera om det finns någon skillnad i risk mellan svenska män och kvinnors aktieportföljer. I undersökningen av individernas riskbenägenhet används tre riskmått, total risk, marknadsrisk och unik risk, som enligt portföljteorin går att koppla till en individs aktieportfölj. Ålder och inkomst används som kontrollvariabler för att studera om eventuella skillnader i riskbenägenhet mellan könen kan förklaras av andra faktorer än kön. Studien baseras på en kvantitativ undersökning och sekundärdata från en unik databas. Urvalet för studien består av knappt 900 000 observationer av svenska individers aktieportföljer, med kontroll för kön, ålder och förvärvsinkomst. Resultatet av studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan könens riskbenägenhet. Studien finner dock inga tydliga resultat för att män skulle vara mer riskbenägna än kvinnor, då könen tar olika hög risk beroende på vilket riskmått som avses. Resultaten visar på att skillnader mellan könens riskbenägenhet även existerar efter att variablerna ålder och inkomst studerats. / The purpose of this study is to identify whether there is any difference in risk between the stock portfolios of Swedish men and women. In the investigation of individual’ risk propensity, three measures of risk are used, total risk, market risk and unique risk, which according to the portfolio theory can be linked to an individual’s stock portfolio. Age and income are used as control variables to study whether any differences in risk propensity between the genders can be explained by other factors than gender. The study is based on a quantitative study and secondary data obtained from a unique database. The sample for the study consists of nearly 900 000 observations of Swedish individual’s stock portfolios, controlling for gender, age and income. The results of the study show that there are significant differences between the genders’ risk propensity. The study finds, however, no clear evidence that the men would be more risk-prone than women. The genders take different levels of high risk depending on which measure of risk involved. The results show that differences between the genders’ risk propensity also exists after studying the control variables age and income.

Idag upplever nästan av alla kvinnor och män i Sverige sitt arbete som psykiskt påfrestande enligt Arbetsmiljöverkets undersökning om den svenska arbetsmiljön, främst individer i tjänstemannasektorn. Denna kvalitativa studie avser att undersöka juristers psykosociala arbetsmiljö i relation till krav, kontroll och stöd, för att slutligen se om det finns könsskillnader i hur arbetsreateradstress upplevs och hanteras. För att nå förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö så används en fenomenologisk ansats där empirin samlades in genom teoretiskt öppna intervjuer. Informanterna bestod av åtta jurister, fyra kvinnor och fyra män, verksamma i både privat och offentlig sektor. Intervjuerna analyserades deduktivt utifrån teorin Krav-kontroll-stödmodellen och modellen coping, men även induktivt för att få en fullständig förståelse. Av det kompletterades studien med work-life balance-modellen. Resultatet visar att samtliga informanter menar att kraven är höga och att den negativa stressen blir påtaglig om arbetsbördan blir för stor. Vidare upplever samtliga att de har stor kontroll över sitt arbete men att arbetet tar tid från privatlivet. Vi fann könsskillnader i hur män och kvinnor hanterar stressen, vilket även bekräftas av den tidigare forskningen. Kvinnor hanterar den främst genom det sociala stödet medan männen väljer att hantera stressen på egen hand. Slutligen fann vi en stor skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller krav, kontroll och stöd. Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin arbetsrelaterade stress och om den psykosociala arbetsmiljön då majoriteten av den tidigare forskningen inom området är kvantitativ.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan. Det framkommer att elever i denna studie är väl medvetna om könsskillnader i prestation, ansträngning och förhållningssätt till lärare och skolprestation men eleverna uppfattar även att det finns dolda system som de anser påverkar bilden och bedömningen av eleven. Eleverna menar att flickor anpassar sig till dessa system medan pojkar, generellt sett, inte vill eller kan anpassa sig till normer och värden lärare är bärare av. Studiens resultat pekar också på att det finns sociala vinster för pojkarna i och med att man inte följer dessa normer och värden. Slutligen förs en diskussion om det är så skolans genussystem skulle kunna tänkas ha en negativ inverkan på pojkars skolprestation.

No description available.

Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader. Ålder och kön hade inte effekter på varandra när det gäller autobiografiska minnen.  Det fanns inga skillnader mellan grupperna som rapporterade låg, medel och hög autobiografiskt minne och emotionell intelligens. / The purpose of this study was to test whether there were age differences, gender differences, and if the age and gender had interaction effect on each other when it comes to groups’ emotional intelligence and autobiographical memories. The participants were male (n = 106), women (n = 231) students at Örebro University who were from 18 to 45 years (n = 299). The students responded to emotional intelligence, short version of the Andrew et al. (2010) and Waldfogel (1948) autobiographical memories test. There were no gender differences and age differences in overall emotional intelligence, but there was an interaction between gender and age meaning that gender and age had effects on each other when it comes to students' emotional intelligences. There were gender differences in the overall autobiographical memories meaning that women reported several autobiographical memories than men in the study, but there were no age differences. Age and gender had no effects on each other in terms of autobiographical memories. There were no differences in autobiographical memories among those who reported low, medium and high emotional intelligence. There were no differences in emotional intelligence between those who reported low, medium and high autobiographical memories.

Samhället uppmuntrar individer att se över sina hälsovanor för att öka välbefinnandet. Syftet var att undersöka om val av fysisk aktivitet hade effekt på den generella hälsan i ökat subjektivt välbefinnande samt om det fanns könsskillnader i dessa. Sextio män och kvinnor mellan 25-50 år valdes slumpmässigt ut från träningsanläggningar för att besvara the 12-item General Health Questionnaire (GHQ-12) samt Swedish Core Affect Scale (SCAS). Resultatet visade på signifikant ökning av välbefinnande efter fysisk aktivitet samt inga könsskillnader. Dock fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, de män som promenerade och kvinnor som konditionstränade hade högst välbefinnande och generell hälsa. Slutsatsen blev att välbefinnandet ökade oavsett kön efter fysisk aktivitet dock gav olika aktiviteter varierande ökningar mellan könen. / The society encourages individuals to promote their health habits in order to improve their well-being. The aim was to investigate the effect of different types of physical activity on experience of general health in well-being in men and woman. Sixty men and women in ages 25-50 years old were randomly chosen from training facilities to answer the 12-item General Health Questionnaire (GHQ-12) and Swedish Core Affect Scale (SCAS). The results showed a significant increase in positive well-being due to the practice of physical activity, but there were no gender difference. However, it was found a significant interaction effect of age and physical activity on health, the men who walked and women who conditioning trained showed highest well-being and general health. The conclusion was that the well-being increase regardless of sex after physical activity, however, different activities gave varying increases between the sexes.

Ett stort förtroende för sin närmaste chef är inte alltid en självklarhet. Många olika faktorer påverkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation känner för chefen, och denna studie har fokuserat på olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan också skilja sig åt mellan hur män och kvinnor värderar dessa faktorer, och att studera detta ingår också i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning på området har visat på tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män upplever och värderar kommunikation. Även denna studies resultat visar på att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och män, samt att de värderar faktorerna på olika sätt. Kvinnor känner sig nöjdare med den kommunikation de har, men korrelationen mellan förtroende och samtliga studerade kommunikationsfaktorervar starkare för män. Med hjälp av det socialpsykologiska perspektivet symbolisk interaktionism har undersökningens resultat analyserats och diskuterats. Generellt visar vår studie ett starkt samband mellan de studerade kommunikationsfaktorerna och förtroendet för närmaste chefen. Studien har en kvantitativ ansats och har utförts genom en enkätundersökning i en kommunorganisation där alla medarbetare getts möjligheten att värdera kommunikationen med den närmaste chefen samt deras tillit till denna. / Great confidence in their immediate manager is not always a given. Many factors can affect the confidence that the employees in an organization feel for the manager and this study focuses specifically on factors related to communication; follow-up, appreciation, feedback, clearness, meaningfulness and management of conflicts/relationships. It can also differ between how men and women evaluate these factors and how this is related to their trust for their manager. To study this is one part of the purpose of this examination. Previous research in this area has revealed differences between how men and women perceive and value communication. Similarly this study's results show that there are communication differences between men and women, and that they value the factors differently. Women are more satisfied with the communication they are having, but the correlation between trust and all of the studied communication factors was stronger among men. By using the social psychological theoretical perspective of symbolic interactionism we have analyzed and discussed these results. In general ourstudy shows a correlation between all of the selected communication factors and their impact on trust in the immediate manager. The study has a quantitative approach that has been carried out through a questionnaire survey in a public organization where all employees have been given the opportunity to evaluate how they assess communication by the different factors as well as trust in their manager.

<p>Sex differences in spatial ability, especially mental rotation, navigation and object-location memory are described in this essay. Biological differences in brain morphology, hormones and genes between men and women are presented as explanations for the sex differences. Another level of explanations offered are evolutionary, hence the most influential evolutionary psychological theories are summarized and evaluated. These theories are Gaulin’s and Fitzgerald’s male range theory, Silverman’s and Eals’s hunter-gatherer theory, and Ecuyer-Dab’s and Robert’s twofold selection theory. The hunter-gatherer theory at present seems to be of the most importance, though the twofold selection theory may in the future challenge it. Regardless, united biological and evolutionary explanations would create the best comprehensive theory.</p>