I denna uppsats presenterar jag statistik över könsskillnader på utbildningar inom naturvetenskap och teknik i Sverige mellan åren 2000-2018, från gymnasienivå till doktorandnivå. På doktorandnivå rapporterar jag statistik mellan åren 1973-2017. Mellan 2011- 2018 rapporterar jag även behörighet mellan könen för gymnasiets statistik och sätter detta i relation till andelen flickor och pojkar som antagits. Denna statistik jämför jag sedan med aktuella vetenskapliga studier som publicerats under samma tidsintervall. Jag finner stora könsskillnader mellan gymnasiets naturvetenskapliga program och tekniska program. På det tekniska programmet var antalet flickor år 2000 endast 10%. På det naturvetenskapliga programmet var  år 2000 45% flickor medan 55% var flickor år 2018. Alltså hade andelen flickor och pojkar bytt plats under tidsintervallet för studien. Jag finner att könsskillnaderna på eftergymnasiala program inom fysik och teknik har varit relativt konstant, på 20% kvinnor under samma tidsintervall. Dock har könsskillnaderna på doktorandnivå förändrats kraftigt till att år 2018 kvinnor utgör 40%. Jag jämför detta med könsskillnaderna på samtliga doktorandutbildningar i Sverige och finner att könsskillnaderna minskar stadigt från 70-talet fram till år 2006 då en normalisering sker. Efter 2006 förändras inte den totala andelen män och kvinnor som doktorerar nämnvärt och de utgör i princip 50%. Att färre kvinnor väljer att gå eftergymnasiala utbildningar i fysik/teknik är inte unikt för Sverige, dock visar studier att skillnaderna är som störst i länder som kan anses mer jämlika. Detta är den så kallade jämställdhetsparadoxen. Att flickor väljer bort eftergymnasiala utbildningar  i fysik/teknik beror inte på sämre betyg i dessa ämnen, men kan enligt studier spegla flickors självförtroende samt att de rapporterar att ha andra intressen, där kvinnor av STEM ämnena är mer intresserade av biologi (oavsett om dessa skillnader i intresse är socialt inlärda eller inte).

I studien deltog 235 personer, 231 av dessa deltog i jämförelsen mellan könen. Syftet var att undersöka om Fear of Missing Out [FoMO] spelar roll i hur nöjd man är med livet (Satisfaction with Life Scale) [SWLS] både i gruppen som helhet samt uppdelat mellan kön. Utöver detta ämnade studien undersöka om det fanns något samband mellan FoMO och ålder, både i gruppen som helhet och uppdelat mellan kön. Vidare var syftet också att se om det fanns några könsskillnader när det kommer till FoMO samt SWLS. Studien kunde visa på ett negativt samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO för gruppen män. För gruppen kvinnor fanns det inget samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO. För gruppen som helhet fanns det också ett negativt samband mellan självskattad SWLS och självskattad FoMO. Man bör dock uppmärksamma att det är gruppen män som gör att det blir ett negativt samband mellan FoMO och SWLS vad gäller gruppen som helhet. Studien har också kunnat visa på att det finns ett negativt samband mellan FoMO och ålder både i gruppen som helhet samt för kvinnor och män. Ju äldre deltagarna var, desto lägre självskattad FoMO. Slutligen kunde studien inte visa på några könsskillnader i självskattad FoMO, inte heller i SWLS. / In this study a total of 235 people participated, whereof 231 of these participated in comparisons between genders. The purpose of this study was to see if Fear of Missing Out [FoMO] plays a role in how satisfied you are with your life (Satisfaction with Life Scale) [SWLS], amongst all participants but also compared between gender. In addition, this study wanted to see if there were any connection between FoMO and age among all participants as well as between genders. Furthermore, the study wanted to see if there were any differences in FoMO and SWLS between genders. The results showed that there was a significant negative correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for men. But there was no correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for women. Though there were a negative correlation between self-reported SWLS and self-reported FoMO for all participants, this indicates that the significant correlation in the whole group was indeed caused by the male participants since there were no significant correlations for women. This study could also show a significant negative correlation between FoMO and age for all participants as well as for men and women separately. Older participants reported lower FoMO. Finally, this study did not find any differences in gender when it comes to self-reported FoMO, nor self-reported SWLS.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att skapa en överblick över aktuell forskning om vad som krävs för att kooperativt lärande ska bidra till framgångsrik matematikundervisning. Det kooperativa lärandet är ett arbetssätt som bygger på att man lär sig tillsammans med andra i grupp. Vi har velat få en djupare förståelse för vilka faktorer som är avgörande i undervisning där metoder för kooperativt lärande tillämpas samt se om arbetssättet har bidragit till bättre resultat hos eleverna. För att kunna svara på vår undersökningsfråga har vi genomfört systematiska sökningar i olika databaser och facktidningar. De funna artiklarna som har varit av relevans för oss har noga studerats, analyserats och sammanställts i en tabell (bilaga 1). Resultatet visar hur viktigt det är att implementera kooperativt lärande för att arbetssättet ska vara effektivt. Det visar även att gruppsammansättning spelar en avgörande roll för att arbetssättet ska vara utvecklande för lärandet. Utöver detta presenteras i resultatet lärarens och elevernas roller i det kooperativa klassrummet samt studier som undersökt skillnaden mellan pojkars och flickors resultat efter att ha arbetat med kooperativt lärande. Avslutningsvis diskuteras resultatet utifrån vårt framtida yrke och förslag ges på vad som kan undersökas i vidare studier.

Tidigare empiriska studier har visat att kontorstyper har en inverkan på arbetstrivseln hos medarbetarna och tidigare studier har även visat att det finns en skillnad mellan de olika könen när det kommer till hur kontorstypen påverkar de anställda. Syftet med detta arbete är därför att beskriva hur ett öppet kontorslandskap påverkar arbetstrivseln hos medarbetarna samt om trivseln skiljer sig mellan kvinnor och män. Studien är utförd med den kvalitativa forskningsmetoden, med en abduktiv forskningsansats, en tolkande och hermeneutisk epistemologisk inriktning och en konstruktionistisk ontologisk inriktning. Studien utgår från två valda teorierna som beskriver faktorer som påverkar trivsel, nämligen tvåfaktorsteorin och Angelöws teori, där de sju trivselfaktorerna själva arbetet, prestation, personlig utveckling, kommunikation, gemenskap, ledning och uppskattning valts ut att vidare tillämpa. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts med 12 personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap. Utifrån det insamlade materialet framgår både positiva och negativa åsikter gällande det öppna kontorslandskapets påverkan på de olika trivselfaktorerna. Det öppna kontorslandskapet har främst en positiv påverkan på personlig utveckling, kommunikation, gemenskap och uppskattning och en negativ påverkan på själva arbetet och prestation. De faktorer där könsskillnaderna är som mest tydliga är vid själva arbetet, prestation, personlig utveckling och ledning. Däremot finns det inga tydliga könsskillnader gällande faktorerna kommunikation, gemenskap och uppfattning. Slutsatsen visar att ett öppet kontorslandskap påverkar arbetstrivseln hos medarbetarna både på ett positivt och negativt sätt och trivseln skiljer sig mellan kvinnor och män, då kvinnor upplever att det öppna kontorslandskapet påverkar trivseln mer negativt än vad män gör.

The language ability starts to develop before birth and the language and speech environment of toddlers has been found to be of significant importance for the further development of language acquisition. Earlier studies have shown that female caregivers talk more with toddlers compared with male caregivers. This study is a part of the ongoing research project “Words make a difference”, Karolinska Institutet. The purpose was to investigate caregiver gender differences amongst Swedish caregivers regarding the number of adult words in the environment around toddlers. Another purpose was to contribute in validating the Language ENvironment Analysis (LENA) in Swedish. The software LENA V3.1.0 analyzes the language environment and provides information about the number of adult words, child utterances and conversational turns. Estimated adult words can separate female adult words from male adult words. The authors also wanted to see if the LENA-result correlated with the child’s expressive vocabulary which was measured with the parent formulary CDI. Thirteen toddlers in the age of 12 - 30 months conducted an all-day recording with LENA. Random samples of the participants were chosen in order to validate the LENA-method. A total of 60 minutes of recordings was transcribed by the authors. The hypothesis that women talk more with toddlers was confirmed in this study, although the gender differences were less than in previous research. Male adult words showed a correlation with conversational turns. The result showed no significant correlation between expressive vocabulary and conversational turns. The human transcriptions were expected to conform with the LENA software especially regarding the number of adult words. The result showed that the conformity was high regarding the child utterances but somewhat lower regarding the adult words. In summary the study confirms the earlier research that female caregivers talk more to their toddlers compared with male caregivers, but the difference was not as large as shown in earlier research. Additional research about gender differences regarding adult talk and child directed speech is necessary to confirm this result. The result of the validation of LENA showed high conformity in a good audio environment. The LENA-method can be used as a useful tool to measure the listening and language environment in Sweden both in clinical and research contexts. Bakgrund och syfte: Barns språkförmåga börjar utvecklas redan innan födseln och tal- och språkmiljön som omger barnet har visat sig vara viktig för hur hens språk kommer utvecklas. Från tidigare studier har det framkommit att kvinnor talar mer med små barn gällande antal ord jämfört med manliga vårdnadshavare. Denna studie var en del av det pågående projektet “Ord gör skillnad”, Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavare gällande antal ord i närheten av yngre barn. Hypotesen byggd på tidigare studier var att kvinnor skulle tala betydligt mer med sina barn än vad män skulle göra. Ett annat syfte vara att undersöka om LENA-resultatet korrelerade med barnets expressiva ordförråd. Hypotesen var att barn som hade ett större expressivt ordförråd hade fler turtagningsmöjligheter i verbal kommunikation med sina vårdnadshavare. Studien var också ett steg i processen att validera LENA-metoden (Language ENvironment Analysis) på svenska, med fokus på vuxenord och barnyttranden. Metod: 13 deltagande familjer med barn i åldrarna 12-30 månader genomförde en heldagsinspelning med LENA-metoden. Mjukvaran LENA V3.1.0 analyserar barns tal- och språkmiljö och kan ge information om antal vuxenord, barnyttranden och turtagningar. Estimerat antal talade vuxenord kan även separeras i ord från kvinnlig respektive manlig röst. Barnets expressiva ordförråd mättes med föräldraformuläret SE-CDI. För att validera LENA-metoden valdes stickprov ut från inspelningarna. Totalt 60 minuters inspelning från fyra deltagare (15 minuter per deltagare) transkriberades av testledarna för att sedan jämföras med LENA-beräkningen. Resultat: Kvinnliga vårdnadshavare använde fler antal ord än manliga vårdnadshavare. Dock var könsskillnaderna mindre än vad som tidigare påvisats. Det fanns ett samband mellan större andel ord från män och fler turtagningar. Resultatet visade dock ingen statistiskt signifikant korrelation mellan expressivt ordförråd och antal turtagningar. Gällande validering förväntades bedömarnas transkriptioner stämma överens med LENA-resultatet, särskilt beträffande estimerat antal vuxenord. Interbedömarreliabiliteten mellan de tre  bedömarna bedömdes hög. Överensstämmelsen mellan testledarna och LENA:s estimeringar blev hög gällande barnyttranden och något lägre för vuxenord. Sammanfattningsvis stärker studiens resultat tidigare forskning att kvinnor talar mer i närheten av små barn jämfört med män, även om könsskillnaderna inte blev lika stora i aktuell studie. Mer forskning beträffande könsskillnader och barnriktat tal behövs för att belägga om resultatet har en extern validitet. Gällande validering hade LENA en hög överensstämmelse med mänskliga transkriptioner vid de inspelningar där ljudmiljön var god, vilket innebär att LENA kan vara ett bra verktyg för att kartlägga svenska barns tal- och språkmiljö både kliniskt och i forskningssammanhang. / Ord gör skillnad, Karolinska Institutet

This qualitative study consists of eight interviews. The selection of respondents is individuals who have a background as a former addict, who currently lives a drug-free life.  The respondents are members of NA (anonymous drug addicts) in Skåne. In our study, we have chosen to examine how women and men are treated by society and the surroundings, given the background as a former addict. Furthermore, the study will deepen on whether the gender aspect has played an influential role in being considered a socially accepted citizen. We also want to inform the feelings, thoughts and experiences of the respondents about stamping and gender.  We used the hermeneutic perspective to interpret our results and get an overall picture. The results show that all respondents feel that they are treated differently based on gender aspects of what is male and female. The results also show that the majority of the male respondents have been denied treatment for their addiction, and have been sent home with a few words such as "you are a man you can do it on your own". Furthermore, the results show that it is more shameful to be an addict as a woman than a man. The majority of the results that emerged based on our interpretations of the empirical material agree with our pre-understanding that we had before we began this study. Keywords: Substance abuse, gender differences, gender, deviators, stamping, stigma / Denna kvalitativa studien består av åtta intervjuer. Urvalet består av individer som har enbakgrund som före detta missbrukare, som lever ett drogfritt liv. Respondenterna ärmedlemmar i NA (anonyma narkomaner) i Skåne. I vår studie har vi valt att undersöka hurkvinnor respektive män bemöts av samhället och omgivningen, med tanke på bakgrundensom före detta missbrukare. Vidare kommer studien fördjupa i hur könsaspekten har varit enpåverkande roll för att anses som en socialt accepterad samhällsmedborgare. Vi vill ävenupplysa känslor, tankar och upplevelser respondenterna har kring stämpling och genus.Vi använde oss av det hermeneutistiska perspektivet för att tolka vårt resultat och få enhelhetsbild. I resultatet framgår det att alla respondenter upplever att de blir behandlade olikautifrån genusaspekter vad som är manligt och kvinnligt. Där majoriteten av manligarespondenterna blivit nekade till behandling för sitt missbruk, och blivit hemskickade mednågra ord som “du är en man du klarar det på egen hand”. Vidare framgår det i resultatet attdet är mer skamligt att vara en missbrukare som kvinna än en man. Resultatet av detempiriska materialet stämmer i stort sätt överens med vår förförståelse.

The aim of this study was to explore how women in social work experience the equality in their workplace, and their experience of an unequal gender distribution. To answer this, a qualitative method was used, and four individual interviews were conducted. At the time of the study all four interviewees worked as social workers in medium sized municipalities in the middle of Sweden. Yvonne Hirdman’s theory on gender systems, Joan Ackers theory on gender regimes and the theory of homo- and heterosociality were used for the analysis. The result of the study showed that the interviewees considered their place of work to be equal between men and women but at the same time described differences between male and female coworkers. It appeared that there were mainly structural factors that seemed undetectable, like norms, values and stereotypes, that contributed to the gender difference and inequality between genders in the workplaces. These structural differences were only detectable when critically examining the concrete experiences the interviewees talked about. In conclusion, there were some structural patterns that contributed to a gender difference and therefor an inequality between genders in the workplaces, at the same time, the interviewees mentioned factors that contributed to gender equality in the workplaces. What this essay illustrated is women’s perspective and concrete experiences of gender differences and gender equality and inequality. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kvinnor inom socialtjänsten upplever jämställdheten på deras arbetsplats, och deras erfarenheter av en ojämn könsfördelning. För att besvara detta användes kvalitativ metod och fyra individuella intervjuer utfördes. När intervjuerna utfördes så jobbade kvinnorna inom socialtjänsten i medelstora kommuner i mellansverige. Som teoretiskt ramverk har främst både Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Joan Ackers teori om genusregim används, men även teorin om homo- och heterosocialitet använts. Resultatet av studien visade att kvinnliga socialsekreterare ansåg arbetsplatsen de jobbade på som jämställd samtidigt som de nämnde de erfarenheter som tydde på skillnader mellan manliga och kvinnliga kollegorna. Det framkom att det främst var strukturella faktorer som verkade osynliga, som normer, värderingar och stereotypa, som bidrog till en könsskillnad och ojämställdhet på arbetsplatserna. Dessa strukturella ojämlikheter blev bara synliga när man kritiskt granskade de konkreta erfarenheter som intervjupersonerna berättade om. Slutsatsen var att det framkom vissa strukturella mönster som bidrog till en könsskillnad och därmed ojämställdhet på arbetsplatserna, samtidigt som intervjupersonerna även nämnde faktorer som bidrar till jämställdhet på arbetsplatserna. Det uppsatsen har belyst är kvinnornas perspektiv och konkreta erfarenheter om könsskillnader, och grad av jämställdhet och ojämställdhet.

Sverige påstås vara världens mest jämställda land år 2019 men trots att vi toppar listan över de mest jämställda länderna så är vi långt ifrån att inte vara ett könssegregerat land. Den svenska arbetsmarknaden är i stor utsträckning könssegregerad. Det här är en kvantitativ studie genomförd på ett mansdominerat företag vars syfte är att undersöka vilka könsskillnader vi kan se i arbetsmiljön och om det existerar könsskillnader i hur jämställdheten upplevs på arbetsplatsen.I studiens teoretiska referensram presenteras läsaren för tidigare forskning och teorier om bland annat genus, segregering, arbetsmiljö och modellen om krav-, kontroll och socialt stöd av Karasek och Theorell.  I metodavsnittet presenteras hur vi gått tillväga med datainsamling, hur enkäten skapats och utformats samt hur vi gått tillväga i databearbetningen. I studiens resultat och analys redogör vi för könsskillnader utifrån krav, kontroll och socialt stöd samt jämställdhet. Vi diskuterar även varför dessa könsskillnader uppstår. I resultatet framkommer det att kvinnor i större utsträckning upplever högre krav, högre kontroll och ett högt socialt stöd i jämförelse med män. Det framkommer även att majoriteten av kvinnorna anser att det finns en sexistisk och kränkande jargong om män och kvinnor på arbetsplatsen samtidigt som majoriteten av dem anser att alla behandlas lika på sin arbetsplats. I den sammanfattande diskussionen besvaras frågeställningarna och syftet och vidare förs en diskussion om förslag till vidare forskning samt förbättringar.

Samhällets digitalisering ökar konstant och användare introduceras ständigt till nya element inom informationsteknologi. Baksidan av detta har inneburit att individen förväntas kunna bemöta de risker och hot som digitaliseringen medfört. Litteraturen hävdar i regel att individen är den svagaste länken i cybersäkerhetskedjan och att individens medvetenhet kring riskerna inom informationsteknologin är avgörande för att förhindra och minska hot. Det har medfört att alla Internetanvändare behöver innehava grundläggande nivåer av cybersäkerhetsmedvetenhet och kunskap för att tillåtas utföra sina dagliga aktiviteter på ett säkert sätt. Studien utforskar svenskars självrapporterade beteendeavsikter för att bemöta vardagliga cyberhot samt deras integritetsbeteende och angelägenhet att värna om sin digitala integritet. För att svara på forskningsfrågan utfördes en kvantitativ enkätundersökning som utformades med hjälp av tidigare framtagna teoretiska ramverk. Studien involverade 432 respondenter vilket gjorde att populationsurvalet var representativt för forskningsfrågans ändamål. Könet är en av de mest fundamentala grupperingar en individ kan tillhöra, tidigare forskning belyser olika grader av divergens mellan män och kvinnor inom individers säkerhets- och integritetsbeteende. Studien fyller ett hålrum inom svensk forskning då den eftersträvar att belysa eventuella könsskillnader mellan individers säkerhets- och integritetsbeteenden. För majoriteten av variablerna var det möjligt att hävda att det fanns en statistisk signifikant skillnad mellan de individer som identifierar som män och de individer som identifierar sig som kvinnor. Även om graden av skillnad emellanåt var låg eller i vissa fall väldigt låg, så fanns det över lag en diskrepans mellan kvinnors och mäns självrapporterade beteende avsikter, där män rapporterade en högre grad av självrapporterad säkerhets- och integritetsbeteende. / The digitalization of society is constantly increasing, and users are constantly being introduced to new elements in information technology. The downside of this has meant that the individual is expected to be able to respond to the risks and threats that digitalization has entailed. The literature generally claims that the individual is the weakest link in the cyber security chain and that the individual's awareness of the risks in information technology is crucial in preventing and reducing threats. This has meant that all Internet users need to have basic levels of cybersecurity awareness and knowledge in order to be allowed to carry out their daily activities in a secure manner.  The study explores Swedes' self-reported behavioral intentions to respond to everyday cyber threats as well as their privacy behavior and concern to protect their digital integrity. To answer the research question, a quantitative questionnaire survey was conducted which was designed with the help of previously developed theoretical frameworks. The study involved 432 respondents, which made the population sample representative of the research question's purpose.  Gender is one of the most fundamental groups an individual can belong to, previous research sheds light on different degrees of divergence between men and women within individuals' security and integrity behavior. The study fills a gap in Swedish research as it strives to shed light on any gender differences between individuals' safety and integrity behaviors.  For the majority of the variables, it was possible to argue that there was a statistically significant difference between the individuals who identify as men and the individuals who identify as women. Although the degree of difference was sometimes low or in some cases very low, there was generally a discrepancy between women's and men's self-reported behavioral intentions, with men reporting a higher degree of self-reported safety and integrity behavior.

Den aktuella studien undersökte sambandet mellan personlighetsfaktorerna i the Big Five (FFM) och upplevd stress, bland chefer och utifrån kön. Det slutliga stickprovet innehöll svar från 78 chefer med personalansvar mellan åldrarna 26–67 år (M = 50.12, SD = 9.18). Deltagarnabesvarade en online enkät bestående av validerade frågor och påståenden. För analyserna gjordes kompositmått för personlighet och stress. Resultaten visade inga signifikanta könsskillnader för någon av studiens variabler och ett signifikant samband mellan stress och Openness, Conscientiousness respektive Neuroticism. Resultaten från den multipla regressionsanalysen visade att Neuroticism och Conscientiousness är betydande prediktorer för stress. Resultaten diskuteras vidare i relation till tidigare och framtida forskning. / The current study investigated the relationship between personality traits (FFM) and perceived stress, among managers and based on gender. The final sample included responses from 78 managers with personnel responsibility between the ages 26-67 years (M = 50.14, SD = 9.18). The participants completed an online self-reported survey consisting of validated measurements. For the analysis, a composite score was executed for personality and stress. The results showed no significant gender differences for any study variables and a significant association between stress and openness, conscientiousness, and neuroticism respectively. The results from the multiple regression analysis showed that neuroticism and conscientiousness are significant predictors of stress. The findings are further discussed concerning previous and future research.