Som känt sedan tidigare är känsloigenkänning en viktig funktion för en individs förståelse och interaktion med andra. Hittills har forskning bland annat upptäckt att förmågan kan se olika ut för kvinnor och män, där studierna ofta är baserat ur antingen ett biologiskt eller socialt synsätt. I denna systematiska översikt inkluderas båda dessa perspektiv för att granska vilket som könsskillnaderna, mellan vuxna kvinnor och män över 18 år, inom känsloigenkänning främst grundas i. Syftet var att undersöka hur neurovetenskapen bidrar till förståelsen av könsskillnaderna inom området. I litteratursökningen användes PubMed och Scopus där tio artiklar analyserades. Artiklarna hade störst fokus på och diskuterade främst biologiska könsskillnader i jämförelse med sociala faktorer, vilket utmynnade i en svårbedömd situation. Däremot kan det konstateras att det finns både sociala och biologiska könsskillnader som bidrar till känsloigenkänningens olikheter. Genom neurovetenskapens tekniker såsom EEG, fMRI och eye-tracking, har vi fått en bättre inblick i hur den typiska kvinnliga och manliga hjärnan fungerar i relation till bearbetning av andras känslor.

I denna kvalitativa studie undersöktes förekomsten av könskodning i platsannonser inom de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Studien omfattade tre kvinnodominerade yrken (sjuksköterska, barnskötare, förskolelärare) och tre mansdominerade yrken (snickare, installations- och serviceelektriker, motorfordonsmekaniker). Totalt analyserades 54 platsannonser främst hämtades från Linkedin och andra relevanta annonseringsplattformer. Platsannonserna representerade både den offentliga och privata sektorn samt hade spridd geografisk utgångspunkt. Vid analys av det insamlade materialet användes en deduktiv tematisk analys, med hjälp av en tidigare empirisk förankrad könskodad ordlista för att analysera platsannonserna. Resultaten visade att de kvinnodominerade yrkena som studerades, samt motorfordonsmekaniker var feminint könskodade, medan installations- och serviceelektriker var maskulint könskodade. Platsannonserna för snickare ansågs vara könsneutrala. Bland de analyserade faktorerna hade arbetsbeskrivningar flest könskodade ord i alla yrken, följt av kvalifikationer och företagsbeskrivningar. Slutsatsen blev att det förekom könskodning i platsannonser inom de mest könssegregerade yrkena i Sverige. Studiens resultat kan bidra till förståelsen av hur könskodning manifesterar sig i platsannonser för könssegregerade yrken i Sverige. Kunskapen och medvetenheten kan i sin tur främja jämställdhet på arbetsmarknaden.

Studien har undersökt skillnader i manliga och kvinnliga polisstudenters uppfattningar gällande partnervålds offrets trovärdighet och partnervåldets allvarlighetsgrad samt om det är beroende av offrets kön. En enkätundersökning bestående av två vinjetter genomfördes. Första vinjetten innehöll egenkonstruerade frågor gällande offrets trovärdighet och andra vinjetten innehöll frågor om allvarlighetsgrad. Urvalet bestod av 208 polisstudenter i åldrarna 20 till 51 år. Totalt deltog 100 män och 108 kvinnor. Resultatet påvisade signifikanta interaktionseffekter mellan polisstudentens kön och offrets kön. Manliga polisstudenter, jämfört med kvinnliga polisstudenter, uppfattade manliga offer som mer trovärdiga och partnervåldet mot män som mer allvarligt. Både manliga och kvinnliga polisstudenter uppfattade att partnervåld mot kvinnor var allvarligare och det kvinnliga offret mer trovärdigt än det manliga offret. Manliga polisstudenter tenderar överlag att uppfatta våldets allvarlighetsgrad högre än kvinnliga polisstudenter, när variabeln offrets kön inte inkluderades i analysen. Studiens resultat synliggör vikten av att utbilda polisstudenter om olika former av partnervåld, särskilt manliga offer. Ökad medvetenhet och kunskap kan bidra till minskad diskriminering och stigmatisering av manliga offer

Swedish pupils’ reading ability has deteriorated in recent years. It may be important to tackle this problem in order to be able to further the pupil’s continued education. With this in mind it may be rewarding to investigate factors in literature which motivates pupils to read. The aim of the study is to investigate what characterizes girls’ and boys’ most frequently chosen favourite books in grade 5. To select the books for study, a questionnaire was distributed to 83 pupils, followed by textual analyses of the favourite books. Girls and boys were found to have different preferences for the literature they are motivated to read, but similarities were also found. The result shows that there are still gender patterns in reading which ought to be considered by those involved in school education. The study also discusses how knowledge of pupils’ literature preferences can be used as a means to generate motivation to read.

Människor har ett grundläggande perceptuellt bias för social uppmärksamhet i fråga om att orientera sig till ögon. Preferensen för att orientera sig till ögon är en byggsten för komplexa socialkognitiva processer. På grund av den viktiga funktion förmågan till ögonkontakt har för den socialkognitva utvecklingen är det intressant att studera hur orientering till ögon ser ut i de grupper som har en atypisk socialkognitiv utveckling, såsom personer med Williams syndrom. Williams syndrom är ett ovanligt genetiskt syndrom som har ett utmärkande drag av hypersocialitet, vilket innebär att gruppen generellt är väldigt socialt motiverad och intresserad.  Trots hypersocialiteten har det i flertalet studier återfunnits likheter mellan Williams syndrom och autism i fråga om svårigheter med socialt resonerande och uppmärksamhetssvårigheter samt reducerad orientering till ögon. Av den anledningen utreder denna studie om det precis som vid autism även för Williams syndrom uppvisas könsskillnader i sociala beteenden, specifikt orentering till och från ögon. Med ett urval på totalt 29 deltagare (14 kvinnor, M=17,71 år; SD=7,61: 15  män, M=26,67 år; SD=13,06) fann följande studie genom eye-tracking ingen skillnad mellan grupperna i orientering från ögon (kvinnor M=0,70; SD=0,29; män M=0,69; SD=0,34). För blickskiften till ögon hade kvinnor ett högre medelvärde (M=0,85; SD=0,17) än männen (M=0,61; SD=0,33), skillnaden var dock inte signifikant efter en Bonferroni-korrigering av p-värdet (p=0,058). Detta bör dock studeras vidare då det kan ge viktiga implikationer för intervention och stöd för individer med Williams syndrom och kan bidra till att förstå kopplingen mellan gener, hjärna och beteende.

This essay examines the presence of parasocial relationships in the comments of one k-pop girl group’s and one k-pop boy group’s vlog series on YouTube with the intent to compare and examine if the way parasocial relationships are expressed differentiates if the artist in question is a man or a woman. By the study of the two comment sections this essay intends to contribute with insights about the phenomenon of parasocial relationships from a feminist perspective. The data is examined by combining a quantitative and a qualitative method. The first step is a quantitive content analysis with which we collect and code 100 comments from each video with the purpose of mapping out the general themes of the comments and to sort out the comments which will be analysed in the next step. In the next step a qualitative linguistic analysis is used to find the main themes of the comments which express parasocial relationships. This step enables a deeper analysis and understanding of the comments which express parasocial relationships and to be able to compare the results these comments are coded as well. The results of both codings are presented in the form of charts and tables. The findings suggest that there is a slight difference between how people express parasocial relationships towards men and women. The comments under the female artists vlog were significantly shorter and had in general less comments that suggested parasocial relationships. The female artists comment section also showed the least amount of identification with the artist, less belonging and more intimacy compared to the male artists comment section.

Fonologisk medvetenhet och det expressiva ordförrådet är viktiga delar av barns språkutveckling. Studier har tidigare undersökt sambanden mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd men det har varit svårt att fastställa hur sambandet ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd hos barn i årskurs två. Studien undersöker även om det finns könsskillnader i testresultaten. Samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd prövas med deltest ur IDS-2 (Intelligence and Development Scale – 2nd Edition) och bildbenämningstestet Nomine.  Deltagare var 50 barn som går i årskurs två. Deltagarna testades med deluppgifter ur IDS-2 som undersöker förmågan att klappa stavelser, uppfatta rim, benämna första och sista ljudet i ord och benämna alla ljud i ord. Det expressiva ordförrådet testades med Nomine. Korrelationsanalys med Spearman´s rho utfördes för att mäta samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd. Resultatet visade inte på samband mellan fonologisk medvetenhet och expressivt ordförråd. Könsskillnader visades i totalpoängen av fonologisk medvetenhet ur IDS-2 och i uppgiften klappa stavelser ur IDS-2. Föreliggande studie bidrog även till att samla in data för normering av IDS-2. / Phonological awareness and expressive vocabulary are important aspects of children's language development. Previous studies have investigated the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary, but it has been difficult to determine the nature of the relationship. The purpose of this study is to investigate the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary in second grade children. The study also examines whether there are gender differences in test results. The relationship between phonological awareness and expressive vocabulary is tested with subtest from IDS-2 (Intelligence and Development Scale - 2nd Edition) and the picture naming test Nomine. Participants were 50 children in the second grade. The participants were tested with subtasks from the IDS-2 that examine the ability to clap syllables, perceive rhymes, name the first and last sounds in words, and name all sounds in words. Expressive vocabulary was tested with the Nomine. Correlation analysis with Spearman's rho was performed to measure the relationship between phonological awareness and expressive vocabulary. The results showed no correlation between phonological awareness and expressive vocabulary. Gender differences were shown in the total score of phonological awareness from the IDS-2 and in the task of clapping syllables from the IDS-2. The present study also contributed to the collection of data for the standardization of IDS-2.

Denna studie har en kvantitativ ansats, och dess huvudsyfte är att undersöka om fäders utbildningsnivå påverkar när deras barn flyttar hemifrån men också analysera om individens egen utbildningsnivå har ett samband med flytten. Med hjälp av data från Generations and Gender Programme tar studien hjälp av information från ett totalt urval på 9 688 svenskar. I samspelen som undersöks har även andra variabler tagits i beaktande, såsom individernas kön, deras moders härkomst och om föräldrarna varit eller är sepererade. Resultatet kunde inte visa ifall fädernas utbildningsnivå påverkar barnens hemflytt, på grund av ett icke signifikant samband. Å andra sidan kunde andra variabler såsom individens egen utbildningsnivå visas bidra mer konsekvent till en tidigare flytt från hemmet. Lika-så påskyndades flytt av om individen var kvinna, hade haft eller har skilda föräldrar, och om modern var född i Sverige.

Att poliser har förtroende för allmänheten, och vice versa, är viktigt för ett väl fungerande samarbete och ett framgångsrikt polisarbete. Uppfattningar relaterat till yrkesrollen och yrkesmässig kontakt med människor har visats förändras under utbildning i samband med praktikperioder och vidare i övergången till yrkesliv. Studier om polisens förtroende för allmänheten och hur detta eventuellt förändras saknas dock i en svensk poliskontext. Syftet med den här studien var att undersöka uppfattningen om och förtroendet för allmänheten hos polisstudenter och verksamma poliser, samt att utforska eventuella gruppskillnader eller förändring över tid avseende detta. Syftet undersöktes genom två delstudier där deltagarna besvarade en enkät med frågor kring deras inställning till allmänheten. Delstudie 1 bestod av 219 deltagare och delstudie 2 av 357 deltagare, med cirka 30 % kvinnor i båda studierna. Inomgrupps- och mellangruppsdesign användes, med två-vägs-ANOVA och mixed between-within ANOVA som analysmetod. Resultatet visade att polisstuderande och verksamma poliser generellt hade en relativt neutral uppfattning om allmänheten. Resultatet gällande gruppskillnader visade att polisstudenter efter praktikperioden hade en mer negativ uppfattning om och ett lägre förtroende för allmänheten än verksamma poliser. Inga gruppskillnader mellan polisstudenter före och efter praktikperioden återfanns. Resultatet visade däremot en interaktionseffekt mellan tid och kön avseende förändring över praktikperioden. Kvinnliga polisstudenter tycktes ha en mer negativ uppfattning om och lägre förtroende för allmänheten efter praktikperioden jämfört med de manliga polisstudenterna som inte tycktes ha förändrat sin uppfattning. Vidare forskning behövs för att förstå varför och för att få säkrare resultat. Studien betonar vikten av att under polisutbildningen arbeta för att främja och synliggöra betydelsen av förtroende. Detta för att skapa bra förutsättningar för ett framgångsrikt polisarbete. / Establishing trust between the police and the public is vital for effective collaboration and successful policing. Perceptions related to the professional role and professional interactions with people have been shown to change during education, practical training periods, and in the transition to professional life. However, studies on the police's trust in the public and how this may change are lacking in a Swedish police context. This study aimed to explore the perceptions and trust levels toward the public among police students and police officers in Sweden, investigating potential group differences and changes over time. This was investigated through two sub-studies in which participants answered a survey with questions about their attitude toward the public. Sub-study 1 consisted of 219 participants, and sub-study 2 consisted of 357 participants, with approximately 30 % women in both studies. Within-group and between-group designs were used, with two-way ANOVA and mixed between-within ANOVA. The results showed that police students and police officers generally had a relatively neutral perception of the public. The results regarding group differences showed that after the practical training period, police students had a more negative perception of and lower trust in the public compared to police officers. No group differences between police students before and after the practical training period were found. However, the results showed an interaction effect between time and gender regarding changes over the practical training period. Female police students seemed to have a more negative perception of and lower trust in the public after the practical training period compared to male police students who did not seem to have changed their perception. Further research is needed to understand why and to obtain more reliable results. The study emphasizes the importance of working during police education to promote and highlight the significance of trust, creating favorable conditions for successful policing.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsplatsmobbning mot HR-anställda, samt om det fanns några könsrelaterade skillnader gällande tendensen att fallaoffer för arbetsplatsmobbning. Sammanlagt kontaktades 300 organisationer genom ettsystematiskt urval och 58 enkätsvar samlades in. En svensk översättning av verktygetNAQ-R (Rosander & Blomberg, 2018) användes för att identifiera respondenter utsatta förarbetsplatsmobbning. Av de 58 svar som samlades in hade två (3%) respondenter blivitutsatta för arbetsplatsmobbning. Detta var en lägre siffra än vad som tidigare forskningrapporterat inom den svenska arbetsmarknaden. Analys genom användning av MannWhitney U-test visade att det inte fanns några signifikanta könsrelaterade skillnader. Vårslutsats är därför att det inom HR-yrket är ovanligare att falla offer för arbetsplatsmobbningän i det svenska arbetslivet i stort, och att det inte finns några könsrelaterade skillnadergällande tendensen att falla offer för arbetsplatsmobbning inom HR-yrket.