I den här litteraturstudien presenteras svenska elevers läsförståelseresultat i PISA från 2000 till 2012 samt vad forskningen anger som anledningar till att resultaten sett ut som de gjort. Resultaten visas upp i text och diagram, inte bara de allmänna genomsnittsresultaten, utan även resultatspridning hos flickor och pojkar, olika migrationsgrupper samt annan statistik som på ett tydligt sätt definierar Sveriges resultat. Ett flertal faktorer tas upp som på olika sätt påverkar läsförståelse hos elever, bland annat socioekonomisk status och kön. Några slutsatser dras av de fakta som presenteras.

The purpose of this master´s thesis is to identify boys percecived motivation and achievement in science and technical education in comparison with girls. I will also investigate what current research says about what education benefits and motivates boys. The essay is based on a quantitative empirical survey with 196 students from three schools from the grades 3, 5, and 7 in a small municipality in Sweden. During the years there has been many efforts in projects in science and technology. The results show that boys generally have slightly higher level of motivation and performance in comparison to girls. An increased motivation rate for boys can contribute to a better working environment in the classroom and lead to both girls and boys increasing their performance.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande problem hos många unga vuxna idag, däremot är det oklart vad detta fenomen beror på. Detta fenomen kan beskrivas som ett lidande och hindrar individen i att uppleva sig själv som en helhet. Problemformulering: Genom sociala medier exponeras unga vuxna av normativa föreställningar vilket skapar risker med att individer får en negativ kroppsuppfattning, låg självkänsla vilket i sin tur kan skapa en psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sambandet mellan självkänsla, kroppsfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa samt hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Datainsamling skedde genom enkäter som mätte upplevd självkänsla(RSES), kroppsuppfattning (BAS 2), användande (SOCM1) och påverkan (SOCM2) av sociala medier samt psykisk ohälsa (HADS). Enkäterna delades ut till studenter på Högskolan i Borås. Studien består totalt av 114 enkätsvar från både män och kvinnor. Statistiken från enkäterna redovisas i tre tabeller: urvalsbeskrivning, jämförelseanalys och korrelationsanalys. Resultat: Könsskillnader beskrivs vad gäller upplevelsen av självkänsla, kroppsuppfattning, användning och påverkan av sociala medier samt ångest och depression. Flertalet variabler visade på ett moderat eller starkt samband. Diskussion: Det blir tydligt att de olika variablerna har ett samband med individers hälsa. Psykisk ohälsa, särskilt ångest- och depressionsproblematik klassas som ett folkhälsoproblem. Därför är det viktigt med kunskapsutveckling kring vilka faktorer som är förenade med denna ohälsa. Sjuksköterskan behöver bemöta dessa individer som visar varningstecken som tyder på psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Genom att utveckla framtida screeningsverktyg kan sjuksköterskan identifiera varningstecken på denna ohälsa och med tidiga interventioner hjälpa individen. Med framtida forskningsfrågor kan orsaker till psykisk ohälsa identifieras. Slutsatser: Samband redovisades mellan flertalet variabler och en könsskillnad synliggjordes i både påverkan av sociala medier och det psykiska måendet bland unga vuxna, detta i enlighet med tidigare forskning.

Studien undersökte samvarians mellan juriststudenters attityder till isolering under häktningstiden ur ett brottsutredande perspektiv, ur ett integritetskränkande perspektiv och den kritik som riktats mot det svenska rättssystemet. Det undersöktes även om dessa attityder skiljde sig åt mellan män och kvinnor. En enkät besvarades av 244 juriststudenter från fyra lärosäten i Sverige (106 män och 138 kvinnor, M = 23,6 år, SD = 3,0). Resultaten visade ett negativt starkt samband vilket indikerar att perspektiven står i kontrast till varandra. Perspektiven samvarierade även med kritiken, där de som uppvisade en mer accepterande attityd till isolering ur ett brottsutredande perspektiv var mindre benägna att hålla med om kritiken. De som istället uppvisade en mindre accepterande attityd till isolering ur ett integritetskränkande perspektiv var mer benägna att hålla med om kritiken. Samtliga samband var starkare för männen, dock var skillnaden i styrka på samband för män och kvinnor mellan de båda perspektiven inte signifikant. Det identifierades signifikanta könsskillnader då män uppvisade en mer accepterande attityd till isolering ur ett brottsutredande perspektiv samt i lägre utsträckning höll med om kritiken. Kvinnor uppvisade istället en mindre accepterande attityd till isolering ur ett integritetskränkande perspektiv och höll i högre utsträckning med om kritiken. / The study examined the association between law students’ attitudes towards solitary confinement in remand prisons from a criminal investigation perspective, a violation of integrity perspective and the criticism directed against the Swedish Criminal Justice System. Differences in these attitudes between men and women were also examined. A questionnaire was answered by 244 law students from four Swedish universities (106 males and 138 females, M = 23,6 years, SD = 3,0). The results showed a negative strong correlation indicating a contrast between the perspectives. The perspectives also correlated with the criticism, where those displaying a more favourable attitude from a criminal investigation perspective tended to disagree with the criticism. Those displaying a less favourable attitude from a violation of integrity perspective tended to agree with the criticism. All correlations were stronger for males. However, the difference in strength of correlation for males and females between the perspectives, was not significant. The study identified significant gender differences where males had a more favourable attitude from a criminal investigation perspective and, to a lesser extent, agreed with the criticism. Females had a less favourable attitude from a violation of integrity perspective and agreed with the criticism to a greater extent.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras attityder till metoo-debatten och deras uppfattningar om huruvida handlingar är sexuella trakasserier eller inte. Studien syftade även till att undersöka eventuella samband mellan dessa attityder och uppfattningar samt om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor avseende det eventuella sambandet. En webbaserad enkätundersökning besvarades av 166 respondenter, varav 97 (58,4 %) var kvinnor och 67 (40,4 %) var män (M = 23,80 år, SD =3,22). Resultatet påvisade signifikanta könsskillnader som innebar att kvinnorna var mer positivt inställda till metoo-debatten samt uppfattade fler handlingar som sexuella trakasserier jämfört med vad männen gjorde. Det påvisades även ett starkt positivt samband mellan attityder till metoo-debatten och uppfattningar om sexuella trakasserier, men ingen signifikant skillnad mellan männen och kvinnorna avseende det aktuella sambandet kunde finnas. / The current study aimed to examine differences between males and females regarding their attitudes toward the metoo-movement and their perceptions of whether an action is a sexual harassment or not. The study also aimed to examine a potential correlation between these attitudes and perceptions as well as if there was any difference between males and females regarding the potential correlation. A webbased survey was answered by 166 respondents, where of 97 (58,4 %) were females and 67 (40,4 %) were males (M = 23,80 years, SD =3,22). The results showed significant gender differences which entailed that the females had more positive attitudes toward the metoo-movement as well as they perceived more actions as sexual harassments compared to what the males did. Furthermore, the results showed a strong positive correlation between attitudes toward the metoo-movement and perceptions of sexual harassment, but no significant difference were found between males and females regarding this correlation.

Sex differences in spatial ability, especially mental rotation, navigation and object-location memory are described in this essay. Biological differences in brain morphology, hormones and genes between men and women are presented as explanations for the sex differences. Another level of explanations offered are evolutionary, hence the most influential evolutionary psychological theories are summarized and evaluated. These theories are Gaulin’s and Fitzgerald’s male range theory, Silverman’s and Eals’s hunter-gatherer theory, and Ecuyer-Dab’s and Robert’s twofold selection theory. The hunter-gatherer theory at present seems to be of the most importance, though the twofold selection theory may in the future challenge it. Regardless, united biological and evolutionary explanations would create the best comprehensive theory.

Under hösten 2017 synliggjordes mäns sexuella trakasserier mot kvinnor i kampanjen #MeToo där kvinnor berättade om sina erfarenheter av att ha utsatts. Forskning inom ämnet har visat att det finns könsskillnader i attityder mot och tolerans för sexuella trakasserier (McCabe & Hardman, 2005). I denna studie undersöktes könsskillnader i bedömningen av allvarlighetsgrad av beteenden som kunde uppfattas som sexuella trakasserier i en scenariobaserad enkätstudie, samt hur allvarsgraden skiljde sig mellan så kallade traditionella och icke-traditionella sexuella trakasserier. Studiens hypoteser formulerades utifrån tidigare forskning om att människor generellt ansett situationer vara mer allvarliga där kön på utövare och offer stämde överens med den traditionella synen på sexuella trakasserier, att en man utsatte en kvinna, att både män och kvinnor ansett dessa situationer mer allvarliga samt att kvinnor bedömer fler incidenter som sexuella trakasserier än män (Diehl, Glaser & Bohner, 2014). 160 studenter, 80 kvinnor och 80 män, från Linnéuniversitetet deltog i studien. Resultatet visade att både män och kvinnor ansåg att scenarier där en kvinna var det så kallade offret i situationen och en man var förövaren, var allvarligare än när en man utsattes för samma beteende av en kvinna. När en man var offret rankade männen i studien detta som avsevärt mindre allvarligt än när det var en kvinna som utsattes. Kvinnor bedömde generellt situationerna som mer allvarliga oavsett offrets kön, men största skillnaden utgjordes av kvinnors och mäns bedömningar i situationerna där en man utsattes av en kvinna. Studiens resultat visade alltså att det fanns skillnader mellan hur män och kvinnor såg på sexuella trakasserier men också att offrets kön spelade roll i hur allvarliga beteenden, vilka kunde bedömas som sexuella trakasserier, ansågs vara.

Det finns ett gap mellan kvinnor och män avseende sjukskrivningar, då kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Detta har av forskningen förklarats av ett antal olika faktorer. Vi ville därför undersöka om könsskillnaderna i sjukskrivningar fortfarande gäller, samt om de faktorer som tidigare forskning har lyft fram som förklaringar till skillnader fortfarande är hållbara för att förstå fenomenet. Vi har kommit fram till att skillnaderna i uttag av sjukpenning idag finns kvar mellan män och kvinnor. Den procentuella skillnaden mellan könen har under en förhållandevis lång tid varit konstant, trots att de totala sjuktalen har sjunkit. Vi har därför valt att studera tre tidigare förklaringsfaktorer till dessa skillnader för att se om dessa har förändrats sedan millennieskiftet. De tre förklaringsfaktorer utgår från fördelningen mellan könen av obetalt hushållsarbete, den könssegregerade arbetsmarknaden och slutligen på ekonomiska drivkrafter. Genom sekundäranalys av data från bland annat Statistiska centralbyrån (SCB) har vi tittat på hur de ovan angivna faktorerna har förändrats under olika år. Eftersom andelen sjukskrivningar mellan könen har varit konstant borde således även förklaringsfaktorerna ha varit konstanta. Utifrån resultatet kan vi sluta oss till att utförandet av det obetalda arbetet är mer jämställt mellan könen. Dock ser arbetsmarknaden ut att vara lika segregerad som tidigare forskning har visat, och de ekonomiska drivkrafterna har inte heller förändrats mellan könen. Vår slutsats är att det inte är könssegregeringen i sig, utan skillnader i de krav och den kontroll som föreligger mellan kvinno- och mansdominerade yrken, som kan tänkas vara en av flera faktorer som leder till att kvinnor har ett större uttag av sjukpenning än män.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.

Människor skiljer sig åt i många avseenden, en av dessa skillnader involverar sättet de processar och representerar information på, bland annat använder sig vissa personer i högre utsträckning av verbala strategier medan andra använder sig mer av bildmässiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen går att påvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att någon könsskillnad ej går att fastställa (t.ex. Riding & Cheema, 1991). På grund av motsägelsen mellan dessa två forskningsområden syftar denna rapport till att föra samman forskningen på ett mer systematiskt sätt än tidigare gjorts inom de båda områdena. Rapporten undersöker huruvida kognitiva könsskillnader återspeglas i de olika kognitiva stildimensionerna som finns eller om könstillhörighet är oberoende av kognitiv stil. Forskningen som har bedrivits inom kognitiva könsskillnader har kommit fram till att män och kvinnor skiljer sig åt gällande deras sätt att processa och representera information, kvinnor använder sig i högre utsträckning av verbala strategier och män av bildmässiga. Studierna inom kognitiva stilar har däremot kommit fram till vissa motstridiga resultat gällande mäns och kvinnors informationshantering. Det övergripande resultatet påvisar dock att en viss skillnad mellan könen går att urskilja.