En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm. Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas. I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker. Undersökningen visade även på en starkare önskan hos flickor än hos pojkar att oftare använda sig av andra arbetssätt såsom grupparbete och projektarbete. Samtidigt visade undersökningen att flickor var mer positiva till den traditionella undervisningen än pojkar, vilket går emot tidigare studier. Människor har ofta en förkärlek att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. Men genom ett fördomsfritt bemötande och en individanpassad undervisning kan, enligt min uppfattning, könets betydelse minskas. Om läraren ser till individens alldeles speciella behov och lyckas tillfredställa dessa kommer individen nå sin fulla potential. På detta sätt når vi en skola och en undervisning för alla oavsett om eleven råkar vara pojke eller flicka. / Among teachers an equal education is seen as a matter of course. In spite of that, there are differences in study results and attitudes among girls and boys. Girls often have poorer self confidence in mathematics and sometimes perform less good than boys on different tests. Other studies show that the traditional mathematics education to a greater extent is more suitable for boys. These differences have been created through a social structure were the man is seen as the standard in our community. The purpose of this paper is to make research into differences between boys and girls in their view of mathematics and their view of different mathematics education methods but also to discuss how to carry on equal mathematic instructions. In my examination among upper secondary school pupils studying mathematics course C, the result shows a one-sided education were almost every lesson looks the same. The lessons start with an exposition followed by calculations in the textbooks. The examination also shows that girls have a greater wish for other ways of working, like working in groups or working with projects. At the same time the examination shows that girls are more positive to the traditional education than boys, which go against earlier studies. People have a special liking to categorise their environment and the sexes are no exception. As a result of these categorisations the subject mathematics has been regarded as a male domain. My opinion is that through an unbiased treatment and an individualized education the significance of the pupil’s sex will be reduced. Satisfying the special needs of the individual is the key to success and makes the individual reach his or her full potential. This is the way to attain a fair school and an education for all pupils regardless of sex.

Kvinnor är överrepresenterade gällande depression, medan män är överrepresenterade inom andra problemområden såsom antisociala riskbeteenden, missbruk och suicid. Stigma skapat av maskulina ideal och könsnormer har förts fram som möjlig faktor till könsskillnaderna. Det övergripande syftet med studien var att undersöka sambanden mellan depressiva symtom, depressionsstigma samt maskulinitet. Detta gjordes via en Internetenkät där 396 deltagare (245 kvinnor och 151 män) besvarade frågor som mätte dessa variabler. Studien fann inga könsskillnader gällande depression. Män uppvisade positiva samband mellan maskulinitet, personlig stigma och allmän stigma. Maskulinitetsmåttet förklarade 46 % av variansen i personlig stigma med fyra signifikanta delskalor. Självtillit uppvisade positiva samband med allmän stigma och depression samt negativt samband med personlig stigma. Resultaten tyder på vikten av att vidareutforska relationen mellan depressionsstigma, maskulinitet och depression för en mer fullständig förståelse av män och depression. / Women are statistically overrepresented regarding depression while men are overrepresented in other areas such as antisocial risk behaviors, addiction and suicide. Stigma created by masculine ideals and gender norms has been presented as a possible factor for gender differences. The main purpose of this study was to investigate the correlations between depressive symptoms, depression stigma and masculinity. This was done through a internet-survey where 396 Swedish participants (245 women and 151 men) answered questions measuring these variables. The study found no gender differences regarding depression. Men showed positive correlations between masculinity, personal stigma and public stigma. The masculinity measure explained 46% of the variance in personal stigma with four significant subscales. Self-reliance showed positive correlations with public stigma and depression and negative correlation with personal stigma. Results indicate the importance of further studies of the relationship between depression stigma, masculinity and depression for a more complete understanding of men and depression in Sweden.

The purpose of this study was to examine how youth useFacebook and how Facebook perceives construct their own identity. Anotherquestion was if the construction of the self-identity is different between thegenders.The study is based on empirical material that has been collected by usingquestionnaires. The questionnaire was handed out in three different classes in3rd grade in secondary school in southern Sweden. The analysis in this studywas based on two different kinds of theories, Erving Goffman’s social theory ofdramaturgical analysis and stigma and Yvonne Hirdman’s gender studies. The result showed that Facebook is a tool for youth to communicate and get intouch with other people. Youth uses Facebook to show selected parts ofthemselves, which create a ”hoped- for possible selves”. The result also showedthat girls are more aware of what they do on Facebook and the consequences of their activity,compared to boys. It seems that the construction of identity on Facebook variesbetween genders due to social structures.

Psychopathy is found in incarcerated populations and in the general population, among men and women. This study investigated if there were any gender differences between men and women with heightened levels of psychopathic traits regarding psychopathy factor scores, criminality, aggression and victimization. A randomized sample of 2500 mixed-sex (52.6 % women) participants (M=22.15; SD=1.38) from the general population, aged 20-24, was used. Results showed that women with psychopathic personality traits had significantly higher behavioral tendencies (e.g., impulsivity) on psychopathy than men with psychopathic personality traits. Men scored higher on violent criminal offences and criminal versatility and men and women differed in aggressive behavior and victimization. Gender differences in psychopathy features may create different needs for treatment. / Personer med psykopati finns både bland kliniska populationer och bland normalpopulationen, bland män och kvinnor. Den här studien undersökte om det fanns könsskillnader mellan män och kvinnor med förhöjda nivåer av psykopatiska drag när det gäller psykopatifaktorer, kriminalitet, aggression och utsatthet. Ett slumpmässigt urval från normalpopulationen med både män och kvinnor (52,6 %), ålder 20-24 år (M=22,15; SD=1,38), användes. Resultaten visade att kvinnor med psykopatiska egenskaper har signifikant högre beteendemässiga drag av psykopati än män med psykopatiska egenskaper. Män uppvisade högre nivåer av våldsam kriminalitet och mångfald i brott. Män och kvinnor med psykopatisk personlighet uppvisade olika aggressiva beteenden och rapporterade olika typer av utsatthet. Könsskillnader i psykopatiska egenskaper kan skapa olika behov av behandling.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika.

Läroplaner har länge legat till grund för undervisningen i Sverige. De rådande läroplanerna är ständigt i förändring och det kommer kontinuerligt nya formuleringar. Läroplaner har präglat det svenska skolväsendet sedan år 1919. Denna uppsats syftar till att redogöra likheter och skillnader mellan den rådande läroplanen för grundskolan med den nya läroplan som vid skrivandets stund verkställs till följande läsår (2011/2012). Dessa läroplaner behandlas genom textanalys som har fokus på jämställdhet mellan könen Inom utbildningsvetenskaplig forskning har man länge analyserat och forskat om läroplaner. Den nya läroplanen är dock ännu ett outforskat fält och denna uppsats dyker in i den nya läroplanens innehåll och betraktar vissa fenomen i dess text. Därmed utgör denna examensuppsats en begynnande del av forsningen kring den nya läroplanens innehåll och öppnar upp för vidare analys. För att analysen i denna uppsats ska bli förståelig för samtliga läsare beskrivs både läroplaners uppbyggnad samt relevant forskning kring jämställdhet mellan könen. Vi redogör för centrala begrepp inom forskning kring jämställdhet då dessa ligger till grund för innehållet i analysen av läroplanerna. Resultaten av analysen visar att det både finns likheter och skillnader i jämförandet av innehållet ur Lpo 94 och Lgr 11 som behandlar könstillhörighet och jämställdhet. Vilka dessa likheter och skillnader är samt konsekvenser av läroplanernas innehåll diskuteras sedan gemensamt av båda författarna. Diskussionen förs med fokus på hur lärare kan tolka innehållet samt vilka konsekvenser denna tolkning får i undervisningssammanhang.

Syftet med denna undersökning är att se om det finns några skillnader mellan pojkars och flickors matematikkunskaper i år 5 samt hur lärare uppfattar könsskillnader inom matematiken. Med hjälp av observationer av det nationella ämnesprovet i matematik i år 5 från 2002 och intervjuer med verksamma matematiklärare, ville vi ta reda på om det fanns några könsskillnader i matematikområdena mätning och rumsuppfattning och textuppgifter. Även att få lärares perspektiv på könsskillnader i dessa matematikområden och ett socialt perspektiv på matematikkunskaper. I denna undersökning har en kvalitativ metod använts. Observationsresultaten av undersökningen visar att det inte finns någon skillnad mellan könen i området mätning och rumsuppfattning, men en viss skillnad finns till flickornas fördel i textuppgifter. Intervjuerna gav samma resultat som observationerna vad gäller de utvalda matematikområdena. De ger även en bild av hur lärare bemöter de olika könen och vad som kan vara orsakerna till likheter och skillnader inom matematiken t.ex. föräldrarnas påverkan och självskattning. Denna undersökning är avsedd till att väcka intresse och göra blivande och verksamma lärare observanta på eventuella könsskillnader inom matematiken.

The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women’s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants’ preferred stereotypical leadership. The findings did not support the hypotheses.