Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.

Uppsatsens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Syftet är formulerat med bakgrund i tanken att flexibla arbetstider skulle underlätta vardagen för människor och på så sätt vara positivt för den psykiska hälsan. Tidigare forskning har visat på både positiva och negativa hälsoeffekter där friheten att styra sin egen tid delvis har visats vara positiv för den psykiska hälsan genom att det ger en bättre balans mellan arbete och familj. Den har även dels visat på negativa effekter då ansvaret som kommer med att kunna kontrollera sin tid kan leda till skuldkänslor. Konflikt mellan arbete och familj uppstår då förväntningarna på en person i den ena rollen försvårar möjligheten att leva upp till förväntningar i den andra. Denna typ av konflikt antas vara vanligare för kvinnor då de generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har. I och med detta testas även om sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa ser olika ut för kvinnor och män. Datan i studien kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010 och omfattar ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan 18-75 år. Urvalet har selekterats för personer vilka är anställda och sambanden har mätts genom linjär regressionsanalys (OLS). Resultatet visar inledningsvis ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa för kvinnor men inte för män. Detta samband försvinner dock när vi kontrollerar för arbetsrelaterade krav- och kontrollvariabler varpå det ursprungliga sambandet visar sig vara en proxy för om en person har inflytande över arbetsuppgifter, inflytande över arbetsmetoder och/eller enformigt arbete. Vi diskuterar vidare om det kan vara så att de potentiellt positiva aspekterna av flexibla arbetstider som underlättar vardagen och de negativa, där friheten att styra blir en börda då tiden inte räcker till tar ut varandra. Vi föreslår även vidare forskning på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa där även variabler för upplevd konflikt mellan arbete och familj inkluderas.

The aim of this study was to examine if there is a difference in job satisfaction between men and women in a mixed-gender organization. This by comparing men’s and women's job satisfaction based on the work as whole, work tasks and division of labor. Previous research differs in this question, when there is not enough clear relationships that strengthen this and varying results have been demonstrated. Through a crosssectional design, based on a survey, employees in two identical supermarkets were included in the study. Three Mann-Whitney U-tests were then carried out to answer the study questions. The results indicate that there is no significant difference in job satisfaction between men and women. Likewise, there is also no marked differences between men and women in the examined variables, age, length of employment, work environment, motivation and work commitment, which is assumed to be a possible explanation to why gender differences in job satisfaction has not been found. As a result of the low sample in the study the results and conclusions that are presented are not reliable. This study can therefore be seen as a preliminary study for future research that intends to examine gender differences in job satisfaction. / Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor inom en könsblandad organisation. Detta genom att jämföra män och kvinnors arbetstillfredsställelse vad gäller arbetet som helhet, arbetsuppgifter och fördelning av arbetsuppgifter. Tidigare forskning är inte entydiga i denna fråga, då det inte finns tillräckligt klara samband som stärker detta och då varierande resultat har påvisats. Genom en tvärsnittsdesign, baserad på en enkätundersökning, har anställda inom två identiska stormarknader inkluderats i studien. För att besvara studiens frågeställningar har tre Mann-Whitney U-tester utförts. Resultatet från genomförd studie indikerar att det inte föreligger någon signifikant skillnad i arbetstillfredsställelse mellan män och kvinnor. Likaså föreligger det inga markanta skillnader mellan män och kvinnor i de studerande variablerna, ålder, anställningslängd, arbetsmiljö, motivation och engagemang, vilket kan antas vara en rimlig förklaring till varför könsskillnader i arbetstillfredsställelse inte har påträffats. Som en följd av det låga deltagandet i studien är dock inte de resultat och slutsatser som presenteras tillförlitliga. Denna studie kan således ses som en förstudie för framtida forskning som ämnar undersöka könsskillnader i arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en vanlig dödsorsak i världen och i Sverige. Hjärtinfarkt orsakas av ateroskleros som i sin tur leder till syrebrist i hjärtmuskulaturen. Symtombilden är individuell och symtom som bröstsmärta, illamående och andningspåverkan kan förekomma. Förekomsten av att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom skiljer sig mellan män och kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra kvinnor och mäns symtombild vid hjärtinfarkt samt att granska undersökningsgrupper i de valda studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. 13 kvantitativa artiklar valdes ut till den föreliggande litteraturstudien. Huvudresultat: Bröstsmärta var det vanligaste och mest förekommande symtomet hos både män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Kvinnor beskrev mer ryggsmärta, smärta lokaliserat till skulderbladen och nacksmärta. Män rapporterade mer smärta i höger sida av bröstkorgen och arm. Illamående, andningsbesvär och svaghetskänsla visade sig mer förekommande hos kvinnor medan män presenterade mer svettningar. Tydliga skillnader fanns i antal rapporterade symtom i samband med hjärtinfarkt, kvinnor rapporterade fler än män. Slutsats: Det framkom både likheter och skillnader i män och kvinnors symtombild vid hjärtinfarkt, symtomen var varierande och individuella. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens individuella omvårdnadsbehov krävs kunskap om hjärtinfarktens varierande symtombild. Detta är viktigt för att i god tid kunna handla korrekt för att förhindra komplikationer och bestående men hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Mer forskning inom området skulle öka kunskapen hos sjuksköterskan och bidra till en bättre omvårdnad för patienter som drabbas av hjärtinfarkt. / Background: Cardiovascular disease is a common cause of death in the world and in Sweden. Myocardial infarction is caused by atherosclerosis, which in turn leads to hypoxia in the heart muscles. The symptoms are individual and symptoms such as chest pain, nausea and respiratory effects may occur. The existence of suffering from cardiovascular disease differ between men and women. Purpose: The purpose of this study was to describe and compare women's and men's symptoms of myocardial infarction and to review the study groups in the selected studies. Method: A descriptive literature. 13 quantitative articles were selected to the present literaturestudy. Main Results: Chest pain was the most common symptom in both men and women with myocardial infarction. Women described more frequent back pain, pain localized to the shoulder blades and neck pain. Men reported more pain in the right side of the chest and arm. Nausea, dyspnea and weakness proved to be more common in women, while men presented more sweating. Distinct differences were found in the number of reported symptoms associated with a myocardial infarction, women reported more symptoms than men. Conclusion: The litteraturstudy revealed both similarities and differences in men's and women's symptoms of myocardial infarction, symptoms were variable and individual. For the nurse to meet individual patient care needs requires knowledge of myocardial infarctions varying symptoms. This is important in order to act properly and in an early stage to prevent complications and permanent damage in patients who suffer from myocardial infarction. More research in this area would empower the nurse and contribute to better care for patients who suffer from myocardial infarction.

Yngre elever har generellt svårare för subtraktion än addition. Svårigheten ligger i att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att göra gynnsamma strategival och använda sig av lämpliga beräkningsmetoder. Genom ett test med uppföljande röstsvar hos elever ur en årskurs 2 undersöker vi hur de gör och vad som skiljer sig åt eleverna emellan när de räknar subtraktion. Syftet med denna studie är att genom ett deskriptivt förhållningssätt identifiera de strategier och beräkningsmetoder elever ur en svensk årskurs 2 spontant använder sig av vid huvudräkning vid subtraktion i talområdet mellan 21 och 100. Vidare analyserar vi huruvida det finns några samband mellan elevers val av strategi och beräkningsmetod samt huruvida det finns några skillnader mellan pojkars och flickors val av strategi och beräkningsmetod. Vi analyserar även om det finns något samband mellan strategival, beräkningshastighet samt korrekt svar utifrån problemets utformning och tillhörande gynnsam strategi. För att uppnå syftet med denna studie formulerar och söker vi svar på elva frågeställningar. Utifrån den kunskapsöversikt som har gjorts och i linje med syftet med denna studie ställer vi även två hypoteser. Beträffande strategival förhåller eleverna sig övervägande till direkt subtraktion. Detta mönster gäller för pojkar såväl som för flickor. Den största spridningen i val av strategi återfinns där uppgifterna är utformade för att gynna indirekt addition som strategival. Dock ska tilläggas att även dessa uppgifter till övervägande del uppvisar en användning av direkt subtraktion. Gällande beräkningsmetoder har eleverna till största del använt sig av talsortsvis beräkning. Till skillnad från strategival uppvisas en skillnad mellan pojkars och flickors val av beräkningsmetod. Pojkarna tenderar att variera sina metoder medan flickorna ofta förhåller sig till en och samma. Beträffande samband mellan strategival och beräkningshastighet utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att problemets utformning kan ha en påverkan på beräkningstiden. Dock kan inget samband identifieras mellan gynnsam strategi och tid. Beträffande samband mellan strategival och antal rätt utifrån problemets utformning och gynnsam strategi kan urskiljas att både problemets utformning och gynnsam strategi kan ha en påverkan på antal rätt.

Idag livnär spelindustrin Sveriges största folkrörelse - idrotten som är en hälsofrämjande arena. Samtidigt har spel om pengar kommit att bli mer uppmärksammat under de senaste åren som ett växande individ- och samhällsproblem. Diskussionen kring fenomenet har varit föränderlig och förebyggande insatser har nu implementeras på nationell, regional och kommunal nivå. Trots denna implementering kan vi se att spelmarknaden bara ökar i förhållande till spelformer, omfattning och marknadsföring. Vi ser därmed spel om pengar som ett komplext fenomen där förhållandet mellan det gynnsamma och problematiska skapar två sidor av ett mynt. Syftet med studien var att undersöka attityden kring spel om pengar hos individer som utövar lagidrott i Värmland. Vidare var syftet att undersöka om fenomenets tvåfaldighet är något som påverkar individens attityd. Studien bygger på både en kvalitativ metod genom intervjuer med aktiva, tränare/ledning samt en representant från en regional utbildningsorganisation. Vidare kompletterades studien med en kvantitativ metod i form av en enkät riktad till aktiva lagidrottare. Resultatet visade att individens attityd påverkas av att spel om pengar är en normaliserad aktivitet och att det samtidigt finansierar föreningslivet. Attityden påverkas också av flertalet sociala faktorer, exempelvis hur laget förhåller sig till spel samt individens egna föreställning om att nå drömmar genom att spela om pengar.

The traffic sector is responsible for the greatest amount of greenhouse emissions in Sweden because of its combustion of fossil fuels. Sandviken is the municipality in Gävleborg county that uses the least amount of public transportation in form of bus traffic. The aim of this study is to gain an understanding through qualitative research how the individual looks and reflects upon their own commuting, and to identify which factors that mostly affects the individuals commuting habits. The study is geo-graphically delimited to look to Sandbacka Park. The amount of interview partici-pants was in total 18, seven women and eleven men. The main themes that could be identified from the interviews was stress, environmental awareness, flexibility, effi-ciency and control. The average distance to the workplace was about 19,25 km. In total stated 73% of men and 57% of women that car was the main mode of transport to the workplace. This means that more men than women travelled by car to the workplace, and also show more positive feeling to car use. Many of the par-ticipants of the interview had knowledge of climate change and the connection it has to transportation but could still defend their own individual car use. Some of the men that were interviewed claimed to have a greater need of flexibility and maintain status, which can be an explanation as to why the need of car use is greater with men than women. 42% of women and 27% of men commutes which more sustainable modes of transportation, such as public transportation and walking or bicycling. Two of the women who commuted with public transportation expressed content with their mode of transportation. They had also during the interviews mentioned an environmental awareness, which shows that there is a connection between mak-ing sustainable choices and being content with the chosen more sustainable mode of transportation. The results from Sandbacka Park is generalizable to other work-places with the same kind of prerequisites. This study shows that men have more positive emotions connected to car use and uses the car more as a mode of commut-ing to work. During future studies it may be of importance to focus more on longer interviews timewise to create an even greater understanding of the individuals need and prerequisites when commuting. With a greater sample size a more generalisable result could have been achieved.Key words: Commuting, stress, public transportation, commute mode, travel mode choice, gender

Bakgrund: Smärta är en vanlig orsak till att människor söker sjukvård. Smärta är subjektiv känsla, dock kan föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt göra att patienterna kan bedömas olika och få olika riktad omvårdnad – detta trots att vård ska ges personcentrerat och på lika villkor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka skillnader som kan finnas i omhändertagande mellan kvinnor och män med smärta och därmed belysa könets betydelse för omvårdnad. Metod: Denna studie är gjord som en litteraturöversikt för att sammanställa vad som finns inom detta område i litteraturen. 17 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl hittades och analyserades och sammanställdes under teman i resultat. Resultat: Denna litteraturöversikt lyfter fram skillnaderna i bemötande och smärtlindring mellan män och kvinnor med smärta samt att sjuksköterskans kön också kan påverka interaktionen. Många smärttillstånd som drabbar kvinnor undervärderas oftare inom olika områden inom vården. Fysiska symptom förklaras ofta hos kvinnor vara psykosomatiska. Även åldern var en faktor som påverkar könsskillnader i bemötande vid smärta. Slutsats: Det framkom i litteraturöversikten att det inom många områden finns skillnader i omhändertagande vid smärta mellan könen. Män får oftare bättre smärtlindring och kvinnor fick vänta längre tid på både smärtlindring och behandling. Sjuksköterskor bör använda personcentrerad omvårdnad för att öka jämlikheten mellan könen inom vården. Ökad jämlikhet kan främja en hållbar framtid. / Background: Pain is a common cause to seek healthcare. Pain is a subjective feeling; however, the interpretation of "male" and "female behavior" could interfere with the healthcare staff judgement and care – even though quality of care should be given person-centered and on equal terms. Aim: The aim of the study was to examine the differences in care, that may exist, between men and women with pain and highlight the gender´s meaning in quality of care. Method: This study was conducted as a literature review investigating the existing literature within this area. Seventeen scientific articles from the PubMed and Cinahl databases were analyzed and compiled into a result. Results: This review brings out the differences between the treatment and ease for men and women in pain with regards to their gender. Often women have a tendency to be undervalued when they are being cared for compared to men. Physical symptoms are often regarded as psychosomatic. Even the age of the patients was a contributing factor. Conclusion: This literature study reveals differences between genders pain care. Gender differences were identified in many sections of care. Men’s pain is treated better than women, and the women generally needs to wait longer in receiving treatment. Registered nurses should utilize person-centered treatment in order to decrease this gender gap. Increased equality in care can support a sustainable future.

Studien handlar om högstadiekurators subjektiva uppfattning när det kommer till ansvarsfördelning, utvecklingen av nätmobbning samt eventuella könsskillnader kopplat till nätmobbning. Studien har en ansats i tematisk analys och den utgjordes av temana utveckling, ansvar och könskillnader. Det blev även tydligt att högstadiekuratorerna oberoende av kön, ålder och erfarenhet hade likande uppfattning om fenomenet nätmobbning. Teorierna som används i denna studie är The online disinhibition effect och Social konstruktionism kopplat till genus och identitet. / Nej

<p>Leksaker har en stor och viktig del i barns uppväxt vilket gör att leksaksföretag har inflytande i hur barnen kan komma att se sig själva och sin omgivning. Vi har studerat två leksakskedjors reklamblad ur ett genusperspektiv för att se hur flickor och pojkar framställs samt hur genus framställs i leksakerna och deras marknadsföring. Vi har använt oss av semiotisk metod för att urskilja olika mönster i de bildspråk som finns i reklambladen. Det vi sett är att man gör skillnader mellan flickor och pojkar genom hur leksakerna presenteras och man låter traditionella roller styra. Flickor förväntas att ha rosa leksaker, ta hand om familjen och göra sig vacker och åtråvärd medan pojkar förväntas att inte ha rosa leksaker, gå in i viktiga och maktfulla roller samt vara starka och uppfinningsrika.</p>