Syftet med vår studie var att undersöka vilken av variablerna self-efficacy,copingstrategier eller deltagarnas kön som bäst förklarar studentersakademiska stress. Vi har även undersökt om det fanns några könsskillnader iself-efficacy och val av copingstrategier. Deltagarna bestod av studenter påÖrebro universitet (n=147) varav 85 var kvinnor och 62 män. Studiensmätinstrument var en enkät som bestod av frågor om akademisk stress, generellself-efficacy samt copingstrategier. Resultatet visade att användandet avemotionsfokuserad coping bäst förklarade studenternas akademiska stress. Detfanns även signifikanta könsskillnader i resultatet som visade att kvinnoranvänder emotions- och undvikande coping i högre utsträckning än män, samtatt kvinnor är mer akademiskt stressade. Däremot fanns inga signifikantakönsskillnader gällande problemfokuserad coping och self-efficacy. Slutligendiskuteras studiens resultat samt förslag på vidare forskning. / The aim with our study was to investigate which of the variables perceivedself-efficacy, coping strategies or the participants gender that bestexplains students’ academic stress. We have also investigated whetherthere were any gender differences in academic stress, perceived selfefficacyor in coping strategies. The participants consist of students atÖrebro University (n=147) of which 85 were women and 62 men. Themeasurement of the study was a questionnaire that consisted of questionsabout academic stress, general self-efficacy and coping strategies. Thefindings showed that emotions-focused coping best explained the students’academic stress. There were also significant gender differences indicatingthat women use emotion-focused coping and avoidant coping to a greaterextent than men, and that women were more academic stressed than men.However, there was no significant gender differences among problemfocusedcoping or perceived self-efficacy. Finally, the results of the studyand suggestion for further research were discussed.

Läsning är någonting som sker i skolans värld hela tiden, varje dag är det någon stund sominnefattar läsning. Antingen är det tyst läsning, högläsning eller läsning av olika uppgifter. Vihar lagt märke till att det finns könsskillnader vad gäller läsning i verkligheten. Därför har vivalt att arbeta och ta reda på om det finns könsskillnader inom läsning det vill säga om pojkaroch flickor har olika inställningar till och syn på läsning.Syftet:Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns könsskillnader inom läsning.Frågeställningarna vi vill få svar på är:1. Vilka attityder har flickor och pojkar till läsning ?2. Vilka likheter och skillnader finns det mellan flickors och pojkars motivation tillläsning?Metod:Vi har använt oss av olika databaser samt söktjänster för att leta fram relevanta artiklar utifrånvårt syfte och dessa var Primo, Google Scholar och Eric (Proquest).Resultat:Resultatet visade att flickor och pojkar skiljer sig åt gällande attityder och motivation tillläsning. Flickor har bättre attityder till läsning och det visade sig bland annat genom att de läsermer frivilligt än pojkar. Detta med anledning av att fritidsläsning är lustberoende och den lustentill läsning har inte pojkar. Det har visat sig att flickor läser dubbelt så mycket som pojkar.Gällande motivation har det visat sig att pojkarna har en sämre motivation till läsning, detta föratt de ser sig själva som sämre läsare och pojkarna förknippar sin självkänsla med motivationtill läsning. Vilket då innebär att de inte får en positiv motivation till läsning om de anser att deinte är duktiga på att läsa. De flesta pojkar anser att de inte är bra läsare och får då inte hellerviljan till läsning. Flickorna har en bättre autonom motivation som innebär att flickorna villutföra uppgiften, i detta fall läsning. Pojkarna hade inte lika stor vilja till att läsa. Gällandeattityder till läsning visade forskning att flickorna har en positivare attityd till läsning, de harett positivare förhållningssätt till läsning gentemot vad killarna hade.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap kring skillnader i personalens attityder och bemötande inom missbruksvården baserat på klienternas kön. Genom en litteraturstudie av 15 artiklar hittades gemensamma teman vilka analyserades med hjälp av teorierna om genusperformativitet och genusordningen. Resultatet visar att det finns könsskillnader i attityd och bemötande mot klienterna hos personal inom missbruksvården. Vidare visar resultatet på att dessa skillnader i bemötande kan innebära att typiska könsroller förstärks och att individen ibland riskerar att behandlas utifrån sin könstillhörighet snarare än att få individuellt anpassad vård. Studien understryker vikten av att personal inom missbruksvård får en fullgod utbildning inom genusfrågor och att organisationen ger utrymme att aktivt reflektera över dessa frågor för personalen.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka möjliga mönster av social ångest och dess relation till depressiva symtom och livstillfredsställelse. Social ångest innebär lidande för många människor och medför rädsla för situationer där det finns risk att granskas, att få uppmärksamhet samt att bli bedömd för sina prestationer. Social ångest karakteriseras av undvikande beteende men indikationer finns att det även existerar en atypisk undergrupp av social ångest som uppvisar ett impulsivt beteende. Självskattningsformulär har använts vid datainsamlingen och urvalet bestod av unga vuxna i åldern 20-24 år. Resultaten analyserades genom klusteranalys och indikerade att en atypisk impulsiv grupp med social ångest existerade samt att kön modererar graden av depressiva symtom.

Denna studie hade som mål att undersöka, med hjälp av 111 slumpmässigt utvalda svenska gymnasieelever genom användandet av en enkät och individuella intervjuer, huruvida det kan tänkas existera gemensamma tankegångar angående allmänna och/eller pedagogiska könsskillnader mellan för- och/eller grundskolelärare. Om så är fallet, skulle dessa potentiella könsskillnader kunna påverka elevers studiemotivation och/eller studieresultat negativt? Tidigare forskning hävdar det. Gymnasieelever både i och utan behov av särskilt stöd blev tillfrågade i enkäten men endast elever i behov av särskilt stöd intervjuades. Anledningen till detta var för att se om den höga majoriteten av kvinnliga specialpedagoger och speciallärare i Sverige, vilket är 93% (Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson & Nilholm, 2015), möjligtvis skulle kunna påverka elevernas studiemotivation och/eller studieresultat negativt, och då framförallt pojkar. Enligt socialt konstruerade normer och värderingar gällande kön och genus lär vi oss redan i barndomen att män och kvinnor är annorlunda på olika sätt och vis (Butler, 1990). Denna studie strävade efter att ta reda på huruvida dagens ungdomar och snart arbetsföra vuxna delade några av dessa stereotypiska synsätt på kön och genus genom att låta dem se tillbaka på sina egna, tidigare lärare på för- och/eller grundskolenivå. Resultatet visar att ett fåtal gymnasieelever skulle kunna ha stereotypiska tankar gällande könsskillnader på sina tidigare och nuvarande lärare men den stora majoriteten av gymnasieeleverna menar att de inte dömer en lärare baserat på dess kön utan hävdar istället att de avgörande faktorerna är lärarnas personlighet och pedagogiska lämplighet.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohälsa och siffrorna fortsätter att öka. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa skolkuratorers upplevelser av psykisk ohälsa bland barn. Syftet fokuserade på könsskillnader och sociala faktorer kring barnet. Studien grundades i en kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i södra Skåne. Intervjuerna analyserades sedan mot utvecklingsekologin, kommunikationsteorin och socialkonstruktivismen. Slutsatserna från forskningen är att sociala faktorer har ett stort inflytande i huruvida barnen utvecklar en psykisk ohälsa eller inte. Det är även viktigt för återhämtningen för de barn som lider av psykisk ohälsa. En annan slutsats är att pojkar och flickor uttrycker psykisk ohälsa olika, där pojkar är mer benägna att bli fysiska medan flickor tar till gråten. Baserat på att barnen uttrycker psykisk ohälsa på olika sätt ser därmed samtalsprocessen också olika ut. Pojkar behöver där mer konkret handledning samtidigt som deras mående bearbetas, medan flickor behöver mer samtal. / Increasing numbers of children are suffering from mental illness in Sweden, and the numbers continues to rise. The aim of this essay was to examine and illuminate schoolcounsellors experiences of mental health among children. The aim focused on gender differences and social factors in the childs surroundings. The essay was based on a qualitative method with five semi structured interviews with schoolcounsellors in southern parts of Skåne. The interviews were analysed with the Ecological theory, communication theory and social constructionism. The findings from the essay is that social factors have a major influence in whether children develop mental illness or not. It is also important for the recovering of the children who suffers from mental illness. Another finding indicates that girls and boys express mental illnesses in different ways, where boys are more prone to being physical whilst girls cry. Based on that the children express mental illness in different ways, the counsel process also differs. Boys need more concrete coaching, while their mental health is addressed, while girls on the other hand, need more support in the counselling process.

Studiens syfte var att undersöka om en skillnad existerar mellan kvinnor och män avseende balansen mellan arbete och fritid samt fritid och arbete för de som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Detta i avseende både konflikt samt berikning. Denna studie undersöktes kvantitativt samt deduktivt. En webbaserad enkät skickades ut till urvalet anställda som arbetar hemifrån på grund av covid-19. Dessa enkäter skickades ut på ett företag samt via sociala medier. 56 respondenter deltog och som sedan analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test. Resultatet visade signifikant skillnad gällande kön och arbetets berikning på fritiden, medan inga signifikanta skillnader i avseende kön och konflikt mellan arbete och fritid, fritid och arbete samt fritidens berikning på arbetet. Detta både bekräftar samt motstrider tidigare forskning gällande kön och balans mellan arbete och fritid.

Inledning I skolans styrdokument anges flertalet punkter som handlar om språklig förmåga. Med en väl utvecklad språklig förmåga bör ett språkligt självförtroende följa i samma takt. Det är därför av intresse att undersöka om förmåga och självförtroende följs åt samt om det finns märkbara skillnader mellan könen. Syfte Syftet är att belysa vilken tilltro elever i årskurs nio har till sin egen språkförmåga inom svenskämnet samt om den språkliga tilltron skiljer sig åt mellan könen. Metod För att nå ett resultat av denna kvantitativa studie har instrumentet enkät används. Enkäten har delats ut till elever i årskurs nio fördelade över två skolor i Västsverige. Resultat Resultatet av studien visar på att det finns en skillnad i språkligt självförtroende mellan pojkar och flickor, där pojkar har högre tilltro till sin muntliga förmåga och flickor ansåg sig vara bättre på att formulera sig i skrift. Flickor har dock generellt högre betyg i svenska än vad pojkar har. Resultatet visar även att pojkar oftare får återkoppling från sina lärare i svenska än vad flickor får. När det handlar om att tala inför en grupp visar resultatet att pojkar inte känner sig nervösa i samma utsträckning som flickor gör.

Dyscalculia means that the individual has difficulties in acquiring arithmetic skills (i.e. addition, subtraction, division and multiplication). Even though dyscalculia affects 1.3- 10.3% of the population there is no national guidelines how dyscalculia should be investigated (SLL, 2015). The aim of this study is to standardize two tests and identify and compare any differences between genders and ages. The study includes 128 participants between school years 4-6 in central Sweden. To be included in this study the participants should have Swedish as their native language, fulfilled the tests and written informed consent from the caregivers. In this study two tests that measure parts of arithmetic ability were used; “Written multidigit calculation” and “Arithmetic fluency”. To standardize the tests descriptive statistics was made. Analysis of variance was computed to compare potential differences between gender and grades. Sidak Post hoc test was made to analyze the differences between grades. The results of the study were that school year 4 performed lower than school year 5 and 6 (p = < .05). Further we found that girls performed lower than boys on the test “Arithmetic fluency - subtraction” (p = .01). No differences between genders were found on the other tests. / Dyskalkyli innebär att individen har svårigheter att tillägna sig aritmetiska kunskaper (dvs. addition, subtraktion, division och multiplikation). Trots att dyskalkyli drabbar 1,3-10,3 % av befolkningen finns det idag inga nationella riktlinjer om hur det bör utredas (Stockholms läns landsting [SLL], 2015). För att bidra till mer kunskap om utredning av dyskalkyli är studiens syfte att normera testerna “Skriftlig flersiffrig kalkylering” och “Aritmetiskt flöde”. Ett annat syfte är att undersöka eventuella köns- samt åldersskillnader i mellanstadiet. Den slutgiltiga studiegruppen bestod av 128 mellanstadieelever från tre grundskolor i mellersta Sverige. Endast deltagare vars modersmål var svenska, fullföljt hela testningen samt fått skriftligt informerat samtycke från vårdnadshavare inkluderades i studien. Under testningen användes två tester som mäter delar av den aritmetiska förmågan; “Skriftlig flersiffrig kalkylering” och “Aritmetiskt flöde”. Normering för testerna togs fram genom deskriptiv analys. För att signifikanspröva eventuella skillnader mellan kön och årskurs gjordes en variansanalys. Sidak Post hoc test gjordes för att analysera skillnaderna mellan årskurserna. Studien visade att årskurs 4 presterade sämre än årskurs 5 och 6 (p = < 0,05). Vidare fann vi att flickor presterade sämre än pojkar på testet “Aritmetiskt flöde - subtraktion” (p = 0,01). Inga könsskillnader fanns på övriga deltester (p = > 0,05).

Substansanvändning hos ungdomar är ett socialt samhällsproblem som har funnits sedan länge. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på en gymnasieskola uppfattar olika preventiva insatser mot användningen av alkohol, narkotika doping och tobak. Samt vidare undersöka om/hur svaren skiljer sig mellan pojkar och flickor samt val av gymnasieinriktning. Följande frågeställningar formulerades: 1. Hur uppfattar ungdomar olika former av preventiva insatser? 2. Uppfattas insatserna olika i relation till kön eller gymnasieinriktning? För att kunna studera detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats och med hjälp av enkäter samlat in empirin. De metodologiska utgångspunkterna är Urie Bronfenbrenner - Socialekologi, kulturpsykologi samt socialpedagogisk teori. Studien tar avstamp i den nationella ANDT strategin som också användes för att utforma enkäterna som gymnasieeleverna fick besvara. Det var totalt 89 respondenter som deltog varav 27 pojkar och 62 flickor. Resultatet redovisar att eleverna ansåg att hög närvaro i skolan var det mest verkningsfulla för att förebygga användningen av alkohol, narkotika doping och tobak. Resultatet visade också att det föreligger signifikanta skillnader mellan de olika gymnasieinriktningarna i hur eleverna uppfattar olika preventiva ANDT-insatser som görs i skolan. I motsats till detta visade resultatet att det inte föreligger några signifikanta skillnader mellan kön gällande hur olika preventiva ANDT-insatser som görs i skolan uppfattas.