Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers sömnvanor samt att se om man kan se några skillnader mellan könen och mellan de fysiskt aktiva och de fysiskt inaktiva. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts med totalt 96 deltagande elever varav 40 var pojkar och 56 var flickor. Andelen fysiskt aktiva och inaktiva var 62 respektive 34. Bland alla elever visar sig sömnbesvär inte vara så vanligt förekommande men nästan hälften (49 %) uppger att de inte får tillräckligt med sömn. Däremot visar sig skillnader mellan könen och fysiskt aktiva/inaktiva då såväl flickor som fysiskt inaktiva uppger att de oftare lider av sömnbesvär samt att de inte får tillräckligt med sömn jämfört med pojkarna och de fysiskt aktiva. Ett led till att förbättra de fysiskt inaktivas sömnvanor kan vara att få dem att bli mer fysiskt aktiva.

Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater. För att öka intresset för matematik – inte bara hos kvinnor – vore det därför bra att ibland variera den klassiska matematikundervisningen med andra arbetsformer. Enligt GeMa-projetets (Brandell m fl, 2005) resultat anser både kvinnliga och manliga elever på gymnasienivå att det är främst männen som tycker om utmanande matematikproblem. Denna undersökning visar tvärtom att de är kvinnorna som är mest positiva till sådant arbete, både som ensamarbeten och grupparbeten. Boalers (2002) resultat – att flickor har en önskan att samarbeta och att förstå – stämmer väl överens med de resultat som framkommit i denna undersökning.

Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldersgruppen 16-19 år upplever sin livskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sin livskvalitet. Studien genomfördes på en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och är en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie med beskrivande och jämförande design. Sammanlagt deltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna använde sig av instrumentet Life Satisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppen skattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom. Lägst livskvalitet upplevde eleverna sig ha i faktorerna kvaliteten i vardagslivets meningsfulla och roliga aktiviteter. I jämförelsen mellan könen, fanns signifikanta skillnader i upplevd livskvalitet. Pojkarna upplevde signifikant färre fysiska symtom än flickorna. Flickorna i sin tur upplevde kvaliteten i relationer till vänner och närstående signifikant högre än pojkarna. Ungdomarna bedömde sina studieresultat och sin förmåga att klara av studierna som goda, flickor hade på dessa frågor skattat signifikant högre värden än pojkarna. De flesta eleverna upplevde sig inte som mobbade. På frågan om nedstämdhet hade en tredjedel av ungdomarna uppgett att de i viss utsträckning eller mer känt sig nedstämda. På denna fråga hade pojkarna skattat signifikant högre värden än flickorna. Nyckelord: Livskvalitet, / The purpose of this study was to describe how adolescents in the age of 16-19 experience their quality of life and to explore if there are any differences between the sexes. The study was carried out at a high school in Sweden during January 2008 and is an empirical, quantitative cross sectional study with a descriptive and comparative design. The final sum of participants were 90, 47 girls and 43 boys. The authors used the Life Satisfaction Questionnaire. The results of the study showed that the highest scores were found in physical symptoms. The teenagers scored lowest in the everyday life’s fun and meaningful activities. The result showed differences between the sexes, boys rated significantly higher quality of life than girls in physical symptoms, whereas girls rated their quality of life significantly higher in relations to family members and friends. The teenagers estimated their study result and their ability to manage their studies as rather good, in these subjects, the girls rated significantly higher scores than the boys. The majority of the students did not feel harassed. A third of the adolescents stated that they had felt depressed in some degree or higher. In this question, the boys rated significantly higher scores than the girls. Keywords: Quality

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE-projektet

Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.

Voice onset time, VOT, är en akustisk tidsparameter som anses återspegla talmotorisk kontroll. VOT är den mest pålitliga akustiska parametern för att särskilja tonande och tonlösa klusiler. I tidigare studier har VOT-värden för svenska barn uppmätts. Det har visat sig att barn med fonologisk språkstörning har avvikande VOT jämfört med typiskt utvecklade barn. Dock saknas undersökningar av hur lyssnare tolkar klusilord med avvikande VOT. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur klusilproduktioner med avvikande VOT-värden uppfattas av vuxna personer utan särskilda kunskaper om barns tal och språk. 34 personer (19 män och 15 kvinnor) i åldrarna 22-60 år bedömde 102 ordproduktioner med avvikande VOT-värden av barn i åldrarna 4:0 till 11:12 år. Deltagarna identifierade i genomsnitt 79 % av ordproduktionerna korrekt. Ord med avvikande kort VOT gav en något högre felsvarsfrekvens än ord med avvikande lång VOT. I regel uppfattades ord med avvikande lång VOT som tonlösa, medan ord med avvikande kort VOT uppfattades som tonande. Inga ålders- eller könsskillnader påträffades. Resultaten visar att VOT inte är den enda avgörande faktorn för huruvida en klusil uppfattas som tonande eller tonlös; andra faktorer spelar också in.

Att ständigt vara tillgänglig och hantera inkommande e-post under en arbetsdag kan skapa upplevelse av stress. Syftet med studien var att se om skattningen av stressen minskade om en procedur som liknar traditionell postmottagning tillämpades. Studien genomfördes som ett experiment på en IT-avdelning. Deltagarna delades upp i en kontrollgrupp som arbetade som vanligt med sin e-post och en försöksgrupp som arbetade enligt instruktion. Studien pågick under 8 veckor och stressmätning genomfördes vid tre tillfällen, innan start av experimentet, efter 4 veckor och efter ytterligare 4 veckor. Resultatet visade att stresskattningen var högre för kvinnor medan männens stressupplevelse inte påverkades alls. Den ökade stresskattningen tog sig uttryck i en ökad takt i det egna beteendet, negativ känslomässig upplevelse i relation till andras beteende samt känslan av brist på inre kontroll. Utifrån resultatet är det angeläget att forska vidare på området så länge e-post förblir ett centralt arbetsverktyg. / To be readily accessible and constantly manage incoming e-mail in a working day can create perception of stress. The purpose of this study was to see if the perceived stress was reduced if a procedure similar to traditional mail handling was used. The study was conducted as an experiment in an IT department. Participants were divided into a control group who were working as usual with their e-mail and a test group that worked according to given instructions. The study lasted for 8 weeks and the stress was evaluated on three occasions, before the start of the experiment, after 4 weeks and at the end. The results showed that perceived stress level increased with women, while men's stress levels were not affected at all. The increased stress showed itself in an increased work pace, negative emotional experience in relation to the behavior of others and the feeling of a lack of internal control. Based on these results, it is certainty that further research in this area is needed as long as e-mail remains a key work tool.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt. Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur. Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta. Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta. Smärta som skulle åtgärdas återfanns hos 65% av patienterna när smärtan var som värst jämfört med 20%  en till fyra timmar postoperativt.

Bakgrund: Småföretagares arbetsmiljö- och hälsoarbete visar på vissa svagheter. En stor del av Sveriges befolkning arbetar i mindre företag där arbetsmiljön i hög grad påverkas av företagarens personliga kunskaper, läggning och intresse inom området. Syfte: Syftet med undersökningen var att genomföra en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka småföretagares attityder till arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsarbete. Metod: Undersökningen baserades på en kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign.  Med hjälp av slumpmässigt stratifierat urval har vi valt ut deltagare inom branscherna bygg och detaljhandel. Totalt 28 företagare deltog i enkätundersökningen. Ett följebrev med inbjudan att delta i vår studie samt upplysning om att vi vid senare tillfälle önskade kontakta dem via telefon skickades till alla enskilda företagare i den utvalda undersökningsgruppen. Därefter kontaktades alla som inte avböjt att delta i studien. Resultat: Med en god svarsprocent på 78 % kunde vi se att småföretagaren visar en överlag positiv och välvillig inställning till arbetsmiljö, hälsa och rehabiliteringsarbete samtidigt som denne upplever begränsningar inom området. Brister uppkommer framförallt i fråga om tid, ekonomi och kunskap och det är därför viktigt att arbeta fram lösningar som skapar bättre förutsättningar för småföretagare att bedriva en fungerande arbetsmiljö, hälso- och rehabiliteringsverksamhet. Vi fann även könsskillnader i förekomst av arbetsanpassnings-och rehabiliteringsverksamhet på företagen samt skillnader i attityd till företagets behov av hälsoförebyggande arbete.