<p>Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som speglar den talmotoriska kontrollen. VOT anses vara det mest tillförlitliga akustiska tecknet på om en klusil är tonande eller tonlös.</p><p>Syfte: att undersöka och jämföra VOT hos barn i åldrarna 3, 4 och 5 år samt jämföra med tidigare publicerade svenska vuxenvärden.</p><p>Metod: 83 barn (51 flickor; 32 pojkar) ljudinspelades vid produktion av minimala par för de svenska klusilerna.</p><p>Resultat: medelvärden för VOT minskade genomgående med åldern. Signifikanta skillnader erhölls mellan 3- och 5-åringarna för ljuden /t k b g/ samt gällande användandet av förton för tonande klusiler. Jämförelser med vuxenvärden visade att vuxna i högre utsträckning hade förton för de tonande ljuden och kortare VOT för de tonlösa ljuden än de, i föreliggande studie, deltagande barnen. Inga signifikanta könsskillnader påträffades.</p><p>Resultaten av föreliggande studie kan användas som referensmaterial vid bedömning av barn med talmotoriska störningar.<em></em></p>

<p>Studiens syfte var att undersöka självkänsla och skillnader i självkänsla mellan män och kvinnor. Studien belyser även hur låg respektive hög självkänsla påverkar individers livskvalitet. Då metoden är både kvantitativ och kvalitativ kan intressanta jämförelser göras mellan resultaten från enkätundersökningen och intervjuundersökningen då de avsåg att studera samma ämnen.Tidigare forskning har indikerat att män har högre självkänsla än kvinnor (McMullin, Cairney, 2004). Den aktuella studiens resultat visade dock ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors självkänsla i enkätundersökningen. Intervjuundersökningen visade att män uppfattar en skillnad mellan könen till männens fördel, detta gjorde dock inte kvinnorna.Enligt Rosenberg (1962) påverkas individers livskvalitet negativt av låg självkänsla. I den aktuella studien undersöktes olika områden av individers livskvalitet och resultaten visade att män och kvinnor värdesätter olika områden för hög livskvalitet. Resultaten visade även att självkänsla och livskvalitet kan kopplas ihop men på olika sätt för män och kvinnor. Olika områden i livskvalitet var olika viktiga för män och kvinnors självkänsla.</p> / <p>The study was designed to examine self-esteem and differences between men and women. The study also highlights how low or high self-esteem affects individuals' quality of life. Since the method is both quantitative and qualitative interesting comparisons can be made between the results from the questionnaire survey and the interview in which they intended to study the same subjects. Previous research has indicated that men have higher self-esteem than women (McMullin, Cairney, 2004). The current study's results showed no significant difference between men's and women's self-esteem in the questionnaire survey. The interview survey showed that men perceive a gender difference in favor of men, the women wasn’t of the same opinion. According to Rosenberg (1962) individuals' quality of life is affected negatively by low self-esteem. The actual study examined the different areas of an individual's quality of life and the results showed that men and women value different areas for high quality of life. The results also showed that self-esteem and quality of life can be linked together but in different ways for men and women. Men and women had different opinions about which areas in quality of life they felt was important for their self-esteem.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 år i storstäder, städer och landsbygd uppfattade sitt psykiska välbefinnande samt se om resultatet gällde för båda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska Centralbyrån under åren 2000-2003.</p>

<p>Studien bygger på en sammanställning av tidigare insamlad och ej bearbetad data. Syftet med studien var att jämföra om det fanns några skillnader kring känslor hos mödrar och fäder till barn med Downs syndrom (DS). 80 mödrar respektive 79 fäder deltog i studien. De fick svara på en enkät gällande känslor under en tidsperiod på tre månader tillbaka. Barnens medelålder var 4,7 år då föräldrarna besvarade enkäten. Enkäten som användes i föreliggande studie bestod av 21 stycken känslouttryck som skulle skattas på en Visuell Analog Skala (VAS) från 0-10. Resultatet visade att mödrar och fäder till barn med DS skattade ”glad” högst och ”förkrossad” lägst. ”Glad”, ”arg” och ”ledsen” var signifikant högre hos mödrarna jämfört med hos fäderna. Fäderna skattade ”bitter/dyster” signifikant högre än mödrarna. För övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan föräldrarna. Totalt skattade mödrar och fäder de positiva känslouttrycken högre än de negativa. Resultatet i studien tyder på att mödrar och fäder till barn med DS inte är i behov av könsanpassad utan istället individanpassad stöttning och vägledning.</p> / <p> This study is based on a compilation of previously collected and unprocessed data. The purpose of the study was to compare whether there were any differences between the feelings of mothers and fathers of children with Down syndrome (DS). 80 mothers and 79 fathers participated in the study. The children´s average age was 4,7 years when the parents answered the questionnaire. They were responding to a questionnaire concerning feelings over a period of three months. The survey that was used in the study consisted of 21 emotional expressions that would be estimated on a Visual Analog Scale (VAS) of 0-10. The results showed that both mothers and fathers of children with DS estimated "happy" highest and "devastated" lowest. "Happy", "angry" and "sorry" was significantly higher in mothers compared to fathers. Fathers estimated "bitter / gloomy" significantly higher than the mothers. Moreover, there were no significant differences between the parents. Both mothers and fathers estimated the positive emotional expressions higher than the negative. The results of the study interpret that mothers and fathers of children with DS are not in need of gender-adapted but personalized support and guidance.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade <em>tidiga</em> teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care.</p><p> </p><p> </p>

<p>Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.</p>

<p><em><p>Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion</p><p>(KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligaste</p><p>symptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts i</p><p>forskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. De</p><p>psykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet med</p><p>föreliggande studie var att validera och normera formuläret.</p><p>Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945</p><p>gymnasie- och universitetsstuderande samlades in för studiens</p><p>analyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungerade</p><p>som klinisk jämförelsegrupp. Det insamlade materialet undersöktes</p><p>avseende könsskillnader. Resultaten visar att KUS-P har god</p><p>reliabilitet och validitet samt klassificerar 84 % korrekt, med ett</p><p>gränsvärde på 22 poäng för kvinnor. Det visade sig finnas</p><p>signifikanta skillnader mellan könen, på hela skalan samt på de</p><p>symptomfrågor som rör tankar och känslor.</p></em></p> / <p>Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom - Patientversion</p><p>(KUS-P) is a self-report questionnaire, intended to measure the most</p><p>common symptoms in people with eating disorders. The questionnaire</p><p>has been used in research and in clinical contexts but its psychometric</p><p>properties have not yet been reported on. The aim with this study was</p><p>to validate and standardize the questionnaire. Self-reports from a</p><p>normal population comprising of 945 upper secondary school and</p><p>university students was gathered for the study's purposes. Records</p><p>from 270 patients in an eating disorder unit served as a clinical</p><p>comparison group. The collected material was examined with regards</p><p>to sex differences. The result shows that KUS-P has good reliability</p><p>and validity. The questionnaire classifies 84% correctly and has a cutoff</p><p>value at 22 points for women. There were significant differences</p><p>between sexes, on the entire scale and on those symptom questions</p><p>concerning thoughts and feelings.</p>

<p>En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.</p><p>I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker. Undersökningen visade även på en starkare önskan hos flickor än hos pojkar att oftare använda sig av andra arbetssätt såsom grupparbete och projektarbete. Samtidigt visade undersökningen att flickor var mer positiva till den traditionella undervisningen än pojkar, vilket går emot tidigare studier.</p><p>Människor har ofta en förkärlek att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. Men genom ett fördomsfritt bemötande och en individanpassad undervisning kan, enligt min uppfattning, könets betydelse minskas. Om läraren ser till individens alldeles speciella behov och lyckas tillfredställa dessa kommer individen nå sin fulla potential. På detta sätt når vi en skola och en undervisning för alla oavsett om eleven råkar vara pojke eller flicka.</p> / <p>Among teachers an equal education is seen as a matter of course. In spite of that, there are differences in study results and attitudes among girls and boys. Girls often have poorer self confidence in mathematics and sometimes perform less good than boys on different tests. Other studies show that the traditional mathematics education to a greater extent is more suitable for boys. These differences have been created through a social structure were the man is seen as the standard in our community.</p><p>The purpose of this paper is to make research into differences between boys and girls in their view of mathematics and their view of different mathematics education methods but also to discuss how to carry on equal mathematic instructions.</p><p>In my examination among upper secondary school pupils studying mathematics course C, the result shows a one-sided education were almost every lesson looks the same. The lessons start with an exposition followed by calculations in the textbooks. The examination also shows that girls have a greater wish for other ways of working, like working in groups or working with projects. At the same time the examination shows that girls are more positive to the traditional education than boys, which go against earlier studies.</p><p>People have a special liking to categorise their environment and the sexes are no exception. As a result of these categorisations the subject mathematics has been regarded as a male domain. My opinion is that through an unbiased treatment and an individualized education the significance of the pupil’s sex will be reduced. Satisfying the special needs of the individual is the key to success and makes the individual reach his or her full potential. This is the way to attain a fair school and an education for all pupils regardless of sex.</p>

<p>Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne. Studien ämnade även utforska om stöd för DP-modellen kunde erhållas, genom att undersöka om resultaten på två språkliga test som prövade passivt ordförråd och grammatisk förståelse korrelerade med resultaten på det icke-språkliga deklarativa respektive procedurella testet. I studien deltog 31 barn som var mellan tio och tolv år gamla. Resultaten från båda de datorbaserade testen indikerade att inlärning skett. Däremot kunde inga signifikanta skillnader i resultat mellan flickor och pojkar påvisas. Inte heller erhölls några signifikanta resultat som kunde ge stöd för DP-modellen. Flera av resultaten gick dock i förväntad riktning, och i framtida studier med fler deltagare och ett reviderat upplägg, är det möjligt att signifikanta resultat skulle kunna påvisas.</p>