Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken är en av de situationer där riskbedömningar är särskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror på hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar från person till person. Hypotesen i detta examensarbete är: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken än manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjälp av intervjuer av 20 män och kvinnor. Frågorna syftade till att ta reda på deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker. Resultaten pekade på att det finns en tendens till skillnad i hur de båda könen upplever risker i trafiken. Kunskap om hur kvinnor och män upplever risker i trafiken är användbara för att göra olika trafiksituationer säkrare och därmed minska antalet olyckor. Ännu ett steg i denna strävan är att undersöka hur stressfaktorer påverkar riskuppfattningen i en trafiksituation.

Uppsatsens övergripande syfte är att förstå varför pojkars studieprestationer sjunkit i förhållande till flickorna under senare tid på studieförberedande program. Syftet besvaras främst genom en litteraturstudie av aktuell forskning på området.   Det mer specifika syftet att undersöka vad som möjliggör och begränsar pojkars studieprestationer och lärande på samhällsvetarprogrammet besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. Intervjustudien är till sin karaktär induktiv och ligger i linje med ett aktörsperspektiv i en kvalitativ sociologisk forskningstradition. Resultatet av intervjuundersökningen lyfter dels fram skolans individualisering som viktig orsak till pojkars fallande studieprestationer. Främst pojkar med lägre betyg har svårt för individualiserade uppgifter som kräver eget ansvar, t.ex. inlämningsarbeten, av olika slag.   Placering i klassrum och studiegruppernas sammansättning av ”pojkkompisar” med svag studietradition spelade en avgörande roll för prestationerna. Pojkarnas kompisgrupper var ett stort hinder för inlärning. För goda studieprestationer lyftes främst integrerade studiegrupper och bestämda platser i klassrummet samt mer diskussion och grupparbete fram.

Bakgrund: Cervikal dystoni är en neurologisk sjukdom som drabbar nackmuskulaturen med muskelsammandragningar som kan resultera i felställningar, smärta och tremor. Behandlingen består i dagsläget av injektioner med Botulinumtoxin och fysioterapi. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka den självrapporterade nivån av fysisk aktivitet och sambandet mellan fysisk aktivitet och smärta hos personer med cervikal dystoni. Metod: Detta var en icke experimentell tvärsnittstudie med 273 medlemmar i Svensk dystoniförening som deltagare. Insamling av data skedde via en enkät.  Den fysiska aktivitetsnivån mättes med IPAQ-sf och smärta med NRS. Resultat: Gruppen placerades i kategori två enligt International Physical Activity Questionnaire´s (IPAQ) riktlinjer med ett medianvärde på 925,5 MET-minuter vilket innebär måttligt aktiva. I gruppen uppnådde 34,05% de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet uppsatta av WHO. Det förelåg ingen skillnad mellan män och kvinnor vad gäller fysisk aktivitetsnivå och en låg icke signifikant korrelation mellan smärta och fysisk aktivitetsnivå. Konklusion: För fysioterapeuter är det bra att ha i beaktning att personer med cervikal dystoni är mindre fysisk aktiva och behandlingen bör utformas efter individen för bästa möjliga behandling. Liknande studier med andra datainsamlingsmetoder behövs för att säkerställa resultatet. / Background: Cervical dystonia is a neurological disease which effects the muscles of the neck with muscle contractions that could lead to malalignments, pain and tremor. Todays treatment consists of injections with botulinum toxin and physical therapy. Aim: The purpose of this study was to examine the self-reported level of physical activity and the correlation between physical activity and pain among people with cervical dystonia. Method: This was a nonexperimental cross-sectional study with 273 members of Svensk dystoniförening as participants. Collection of data was gathered thru a questionnaire. The level of physical activity was measured with IPAQ-sf and level of pain with NRS. Results: The result showed that the group was placed in category two according to the International Physical Activity Questionnaire´s (IPAQ) guidelines with a median of 925,5 MET-minutes which means moderately active. Within the group 34,05% reached the current recommendations for physical activity stated by WHO. There was no difference between men and women as to level of physical activity (p=0,39, p=0,36), and a low insignificant correlation between pain and level of physical activity (r=-0,15). Conclusion: Similar studies with other data collection methods is needed to ensure a possible result. For physiotherapists, it is good to keep in mind that people with cervical dystonia are less physical active and that the treatment should be designed for the individual for the best possible result.

Syftet med den här studien var att beskriva ungdomar i öppenvård som har psykisk ohälsa och alkohol- och narkotikamissbruk samt analysera könsskillnader och användningsfrekvens i relation till olika risk – och skyddsfaktorer. Frågeställningen var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan pojkar och flickor i relation till olika riskfaktorer och vilka likheter och skillnader finns mellan ungdomarna med låg respektive hög användingsfrekvens i relation till olika risk och skyddsfaktorer. Den här tvärsnittsstudien baserades på UngDOKs inskrivningsformulär. Resultatet visade att det finns könsskillnader i de olika risk- och skyddsfaktorerna samt att förekomsten av psykisk ohälsa och en riskfylld alkoholkonsumtion och narkotikabruk är vanlig. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda grupperna avseende risk- och skyddsfaktorer. Baserat på studiens resultat och den tidigare forskningen drogs slutsatsen att det behövs ytterligare forskning för att kunna dra några större slutsatser angående vad det är som gör att könsskillnaderna finns.

Bakgrund: Flickor med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har en ökad risk att inte upptäckas då det finns kunskapsbrister med att identifiera ADHD-symtom särskilt hos flickor. De riskerar därmed att inte få adekvata stödinsatser under skolåren. Skolsköterskan ska i den hälsofrämjande omvårdnaden bemöta elevernas behov på bästa sätt vilket bygger på förtroende, vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och materialet har analyserats med en kvalitativ innebördsanalys. Studien är baserad på sex intervjuer som utförts via e-post. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier som beskriver unga kvinnor med ADHD och deras upplevelse under skolåren; Att må psykiskt dåligt och känna utanförskap; Upplevelse av bristande förståelse; Upplevelse i klassrummet; Att få förståelse; Upplevelse att få en ADHD-diagnos; Att få en tidigare ADHD-diagnos hade underlättat. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist i skolan med att identifiera ADHD hos flickor och som  resulterat i diagnos först i tonåren. Okunskap och bristfälliga individanpassade stödinsatser har en negativ påverkan på skolprestationer och den psykiska hälsan. / Background: Girls with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are at increased risk of not being detected as there is a lack of knowledge how to identifying ADHD symptoms, especially in girls. Consequently, they risk not getting adequate support during their schoolyears. In the health-promoting nursing at school, the nurse shall respond to the needs of the students in the best possible way, based on trust, science and proven experience. Purpose: The purpose of the study is to describe young women with ADHD and their experiences during the school years. Method: The study has been conducted with qualitative methodology and the material has been analyzed with a qualitative meaning analysis. The study is based on six interviews conducted via e-mail. Result: The analysis resulted in six categories describing young women with ADHD and their experiences during their school years; To feel mentally bad and excluded; Experience lack of understanding; Experience in the classroom; Gaining understanding; Experience getting an ADHD diagnosis; Getting an earlier ADHD-diagnosis would have facilitated. Conclusion: There is a lack of knowledge in school to identify ADHD in girls, and as result they are often diagnosed as late as in their teenage years. Lack of knowledge and inadequately individualized support efforts have a negative impact on school performance and mental health.

Syftet med denna studie varatt jämföraom manliga och kvinnliga studenters humorstilar skiljer sig åt efter livstillfredsställelsen kontrollerats för. Humorstilarna som jämfördes kommer från mätinstrumentet HSQ och är uppdelade i två positiva humorstilar som anses gynnsamma för välmåendet och två negativa humorstilar som anses skadliga för det. De positiva humorstilarna är ”Relationsförstärkande” och ”Självförstärkande” medan de negativa är ”Aggressiv” och ”Självdestruktiv”. För att undersöka detta användes ANCOVA som analysmetod, den relationsförstärkande humorstilen uppfyllde inte kraven och analyserades med hjälp av en ANOVA-analys. ANCOVA-analyserutfördes påhumorstilarna ”Aggressiv”, ”Självdestruktiv” och ”Självförstärkande”. Resultatet visade att männen använder sigsignifikantmer av den aggressiva humorstilen än kvinnor. Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor gällandeanvändandet av självdestruktiv eller självförstärkande humorstil. ANOVA-analysenav den relationsförstärkande humorstilen visade inte på någon signifikant skillnad mellan könen. / The aim of this study was to compare if male and female students humor styles differ after controlling for life satisfaction. The humor styles that were compared comes from the Humor Styles Questionnaire and is split into two positive humor styles which are regarded as conducive to well-being and two negative humor styles that are considerate as deleterious to well-being. The two positive humor styles are ”Affiliative” and ”Self-enhancing” and the negative are ”Aggressive” and ”Self-defeating”. In order to analyse this an ANCOVA was used as statistical method, after the assumptions were tested the ”Affiliative” humor style didn’t meet the assumptions. Three ANCOVAs were done on the humor styles”Aggressive”, ”Self-defeating” and ”Self-enhancing. Main findings include more frequent use of aggressive humor style in men compared to women. But no significant difference between the genders regarding self-defeating or self-destructive humor style.The ANOVA analysis of the ”Affiliative” humor style showed no significant difference between the genders.

Denna studie undersökte om det finns könsskillnader angående vad man anger som anledning till att inte anmäla brott.  Studien gjordes med webbenkäter och totalt deltog 265 individer, n=108 (40,8%) män och n= 157 (59,2%) kvinnor. Åldersfördelningen var 18 till 78 år (m= 30,5, SD= 11,4). Signifikant fler kvinnor än män anmälde inte misshandel för att de skämdes, på grund av negativa reaktioner och för att de inte vill se sig själva som brottsoffer.  Signifikant fler kvinnor än män anmälde inte hot för att de skämdes. Slutsatsen är att det finns anledningar som skiljer sig åt för män och kvinnor varför de inte väljer att anmäla olika brott. / This study examined if there are any gender difference between men and women regarding why they choose not to report a crime. A total of 265 individuals participated in an online survey, of which n= 108 (40.8%) were men, and n=157 (59.2%) were women. The age distribution was 18 to 78 years (m=30.5, SD=11.4). Significantly more women than men did not report abuse because they felt ashamed, worried of negative reactions, and they did not want to see themselves as victims. Significantly more women than men did not report threats because they felt ashamed. The conclusion is that there are different reasons as to why men and women choose not to report a crime.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan alkoholkonsumtion och utsatthet, även skillnader i låg och hög grad av alkoholkonsumtion och nivå av utsatthet mellan och inom män och kvinnor. Studiens data utgår från RESUMÉ-studien, 2,500 unga vuxna mellan 20 till 24 år (53% kvinnor och 47% män) deltog. Resultatet visar en relation mellan alkoholkonsumtion och utsatthet. För män finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid fysisk utsatthet och egendomsbrott. För kvinnor finns signifikant skillnad mellan låg och hög grad av alkoholkonsumtion vid sexuell och verbal utsatthet samt egendomsbrott. Män med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer utsatta för egendomsbrott och fysiskt än kvinnor. Kvinnor med hög alkoholkonsumtion hade blivit mer sexuellt och verbalt utsatta än män. / This study investigates the relationship between alcohol consumption and victimization, differences in low and high degrees of alcohol consumption and level of victimization between and within genders. Data came from the RESUMÉ-study, which includes 2,500 young men (47%) and women (53%) ages 20-24 years. Results showed an association between alcohol consumption and victimization. For men there is a significant difference between degree of alcohol consumption and physical victimization and property crimes. For women there is a significant difference between degree of alcohol consumption and sexual and verbal victimization and property crimes. Men with high alcohol consumption had experienced more property crimes and physical victimization than women. Women with high alcohol consumption had been more sexually and verbal victimized than men.

Kvinnor har visats vara mer etiska konsumenter och överlag lägga större vikt vid etiskt agerande jämfört med män. Det har framkommit att kvinnor tenderar att använda mer omsorgs- och pliktinriktad etik medan män använder mer rättvise- och konsekvensinriktad etik. Vilken typ av etisk inriktning en individ använder har visats ha betydelse för dennes bedömningar av etiska dilemman och intentioner att agera etiskt i sådana dilemman. I denna studie genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 7 kvinnor och 8 män för att utreda hur män och kvinnor resonerar kring konsumtion och i vilken utsträckning de använder omsorgsetik, rättviseetik, pliktetik och konsekvensetik. Studien indikerar att kvinnor använder något mer omsorgsetik och konsekvensetik medan män använder något mer rättviseetik och pliktetik samt att det finns stora individuella variationer inom båda könen. Individer av båda könen kombinerar flera etiska inriktningar i sina resonemang och kan variera typen av resonemang beroende på situationens natur. En utvecklad nivå av rättviseetik verkar vara en grundläggande faktor för starkare intentioner att konsumera etiskt hos båda könen, medan inslag av eller kombinationer med de andra typerna av etiska resonemang kan öka sådana intentioner. Att kvinnor uppvisar en jämnare högre nivå av etisk konsumtion kan därmed bero på att de i större utsträckning kombinerar de olika etiska inriktningarna.

Det här är en kvalitativ och kvantitativ studie med syfte att undersöka läsmotivationen under sommarlovet hos elever i årskurs 3 samt även undersöka om det är några skillnader beroende på vilket kön eleven har. Studien undersöker detta med hjälp av enkäter 74 elevers läsning under sommarlovet och deras allmänna inställning till läsning. Av dessa 74 elever intervjuades 15 elever om deras läsvanor och vad som händer när de läser. Enkäterna visade att fler flickorna har en bättre inställning till läsning jämfört med pojkarnas inställning. Det visade sig även att elevernas val av genrer varierade mellan de olika könen. Utifrån intervjuerna framkom det att fler av flickorna som var intresserade av böcker och att nästan alla av flickorna hade någon vuxen som läste för dem jämfört med pojkarna där hälften svarade att någon förälder kunde läsa för dem ibland. Det resultat som framkommit har analyserats genom tidigare forskning men även utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom det finns åsikter att eleverna lär sig genom samspel med andra och genom att använda sig av språkliga redskap för att lära sig. / <p>Godkänt datum 2019-06-17</p>