Abstrakt Föreliggande arbete beskriver en kombinerad enkät- och fokusgruppsundersökning på en högstadieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Syftet med undersökningen är att med hjälp av dessa metoder, ta reda på hur pojkar resonerar kring sin inställning till skolan, och utifrån detta, svara på ifall pojkarna ger uttryck för en antipluggkultur, och i så fall, hur det manifesterar sig. Dessa undersökningar ligger till grund för en diskussion, där slutligen dessa slutsatser kunde dras: De flesta elever anser att skolan är viktig, samt att flickor tenderar att prestera bättre än pojkar, som i större utsträckning låter och stör mer. Dessa åsikter verkar pojkarna under fokusgruppsintervjuerna dock inte helt hålla med om, då deras svar stundtals antydde det motsatta. Pojkarnas enkätsvar skiljer sig åt från de svar som ges under intervjuerna, därav kan man ana en viss påtryckning från gruppen om att bland annat hålla varandra om ryggen, samt att svara på ett sätt som upprätthåller deras maskulina fasad. Pojkarnas resonemang speglar stundtals attityder som är nära sammankopplade till en antipluggkultur, men vid närmare granskning ter sig deras svar mer vara kopplade till en uppgivenhet kring ämnen som för deras del inte bär någon större relevans.

Den här studien har undersökt några lärares medvetenhet om och förhållningssätt till antipluggkultur. Vidare har studien undersökt vilka olika strategier de intervjuade lärarna anser finns i hanterandet av antipluggkultur. För studien har några lärare verksamma inom grundskolan intervjuats. Två olika synsätt på förekomsten av antipluggkultur framkom från intervjuerna. Det ena synsättet var antipluggkultur som någonting förekommande som dessutom var ett problem. Det andra synsättet var antipluggkultur som ett ickeproblem eller mindre förekommande problem. Inom det senare synsättet sågs antipluggkultur dessutom i relation till andra problem inom skolan som av dessa intervjupersoner ansågs större. Även om synsättet på förekomsten av antipluggkultur skilde sig åt mellan intervjupersonerna så fanns det hos samtliga en medvetenhet om begreppet. Denna sätt som begreppet användes på i intervjupersonernas svar kunde till stor del ses samstämma med hur begreppet använts inom tidigare forskning. I studien identifierades tre olika strategier i hanterandet av antipluggkultur och elever som av andra anledningar visar en negativ attityd till skolan och skolarbete. Att visa på de framsteg eleverna gör som ett sätt att främja en syn på kunskap som något nåbart genom ansträngning var en av de strategier som identifierades. Att som lärare skapa goda relationer med de elever som visar ett motstånd mot skolan var den andra strategin som identifierades. Den tredje strategin som identifierades var att använda sig av en mångfald av arbetssätt för elevernas kunskapsinhämtning och i mätandet av deras kunskaper.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen – vad gäller toppskiktet. Bland de svaga uppsatserna var pojkarna i en större majoritet än vad tidigare forskning visat, dock ej på grund av kunskapsbrister, utan på grund av ofullständiga arbeten, något som stämmer väl in på dagens rådande ”antipluggkultur”.

Syftet med detta examensarbete har varit att redogöra för tänkbara orsaker bakom antipluggkultur och pojkars underprestation i skolan. Studien har en teoretisk förankring då teorier kring genus och biologi applicerats på resultatet. Studien har en hermeneutisk ansats då vi genom observationer av elever i tre klasser på en högstadieskola samlat in material, för att sedan knyta detta till teorierna. Vår slutsats utifrån det bearbetade resultatet är att de sociala och biologiska faktorerna är tätt sammanknutna. Av det vi observerat spelar det stor roll om kontrollanten av den sociala makten i klassrummet är en studiemotiverad elev eller inte. Beroende på vilken attityd eleven har till skolarbete påverkar det resterande elever i klassen. Utifrån den tidigare forskningen och det vi observerat har vi sett tendenser att pojkar kan ha sämre koncentrationsförmåga än flickor. En förklaring till detta kan vara den biologiska utvecklingen där flickor mognar tidigare än pojkar. Enligt tidigare forskning utvecklas pojkars hjärnor långsammare än flickors vilket kan bidra till koncentrationssvårigheter.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan. Det framkommer att elever i denna studie är väl medvetna om könsskillnader i prestation, ansträngning och förhållningssätt till lärare och skolprestation men eleverna uppfattar även att det finns dolda system som de anser påverkar bilden och bedömningen av eleven. Eleverna menar att flickor anpassar sig till dessa system medan pojkar, generellt sett, inte vill eller kan anpassa sig till normer och värden lärare är bärare av. Studiens resultat pekar också på att det finns sociala vinster för pojkarna i och med att man inte följer dessa normer och värden. Slutligen förs en diskussion om det är så skolans genussystem skulle kunna tänkas ha en negativ inverkan på pojkars skolprestation.

Uppsatsens övergripande syfte är att förstå varför pojkars studieprestationer sjunkit i förhållande till flickorna under senare tid på studieförberedande program. Syftet besvaras främst genom en litteraturstudie av aktuell forskning på området.   Det mer specifika syftet att undersöka vad som möjliggör och begränsar pojkars studieprestationer och lärande på samhällsvetarprogrammet besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. Intervjustudien är till sin karaktär induktiv och ligger i linje med ett aktörsperspektiv i en kvalitativ sociologisk forskningstradition. Resultatet av intervjuundersökningen lyfter dels fram skolans individualisering som viktig orsak till pojkars fallande studieprestationer. Främst pojkar med lägre betyg har svårt för individualiserade uppgifter som kräver eget ansvar, t.ex. inlämningsarbeten, av olika slag.   Placering i klassrum och studiegruppernas sammansättning av ”pojkkompisar” med svag studietradition spelade en avgörande roll för prestationerna. Pojkarnas kompisgrupper var ett stort hinder för inlärning. För goda studieprestationer lyftes främst integrerade studiegrupper och bestämda platser i klassrummet samt mer diskussion och grupparbete fram.

Matematik är ett ämne i skolan där pojkar under en längre tid har presterat bättre i än flickor. Forskning påvisar att människor följer genusnormer och Skolverket har flertalet gånger gjort revideringar i styrdokumenten som ska motverka obalansen mellan flickor och pojkars prestationer. Syftet med studien är att få elevers perspektiv på genusnormer i matematikklassrummet och hur de upplever sig bli påverkade av dem. Studien undersökte också hur elever tror att ett matematikklassrum skulle kunna bli mer jämställt. Frågeställningarna besvaras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, normkritik och Hirdmans genusteori om ett isärhållande av mannen och kvinnan.  Genom fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 5 har material samlats in och analyserats. Resultat visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar i matematik och att genusnormer kan påverka deras prestationer. Eleverna upplever sig bli behandlade olika av lärare beroende på om det är en flicka eller pojke som ber om hjälp, pratar utan att räcka upp handen eller vill arbeta med en klasskamrat. De talar om en ”antipluggkultur” som pojkarna själva inte anser sig följa och flickorna bär på en osäkerhet av att inte uppfylla kraven att vara en duktig flicka. Detta kan resultera i att eleverna inte visar sin fulla potential i matematik och att lärarna gör bedömningar på eleverna trots att de inte fått möjlighet att visa all kunskap.

Sedan resultatet av PISA-undersökningen 2012 publicerades handlar en övervägande del av skoldebatten om att finna åtgärder för att förbättra resultaten inom gymnasieskolan. Fenomenet rörande pojkars underpresterande har fått namnet “pojkkris”. Författarna till föreliggande studie avser att utmana bilden av ”den typiska killen” som underpresterar i kontexten för en rådande ”antipluggkultur”. Utifrån ett studie-och yrkesvägledarperspektiv är det aktuellt att undersöka vilka potentiella faktorer i en ”antipluggkultur” unga män upplever konstruerar identitet i förhållande till sin karriäridentitet. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur en grupp högpresterande unga män ser på vad det är att vara en ”idealelev” vid det Naturvetenskapliga programmet. Vidare avser studien att undersöka vilka distinktioner de unga männen gör i relation till andra elevgrupper. För att tolka elevernas uppfattningar används sociologiska teorier. Begreppen fält och förmak avser förklara de unga männens syn på den omgivning de befinner sig i. De olika kapitalformerna, habitus, hegemonisk maskulinitet och begreppet distinktion används för att förklara informanternas identitetskonstruktion. För att besvara frågeställningarna används fokusgruppsintervjuer. De slutsatser som sammanfattningsvis görs är att unga mäns maskulinitetsideal i förhållande till hur en idealelev ska vara är komplex. Informanterna konstruerar bilden av en idealelev i termer av en man som får höga betyg i samtliga ämnen utan att behöva studera. Således kan det tolkas att de unga männen beskriver att en lyckad idealelev skall vara naturligt begåvade. / Since the results of the PISA-study 2012 were published, the majority of the current school policy has focused on measures to improve results in secondary schools. The phenomenon to boys underachievement has been named the "boy crisis". The thesis aims to challenge the image of the "typical guy" who underachieve in the context of an "anti-school culture”. Based on a guidance counsellor perspective it is necessary to observe the potential factors in an "anti-school culture" that young men experience constructing their identity in relation to their career identity. The author’s purpose is therefore to investigate a group of high-performing young men´s view of what it means to achieve the idealised image of a student. Sociological theories is used to interpret the students' perceptions. The concepts of fields and antichamber intends to explain the young men's views of their surroundings. The different capital forms, habitus, hegemonic masculinity and the concept of distinction is used to explain the informants' identity construction. Focus group interviews is being used in order to answer the research issues. The conclusive inference is that young men´s masculinity ideals, in relation to how an ideal student should be, is complex. The respondents construct the image of an ideal student in terms of a man who gets great results in all subjects without making an effort. In conclusion, it can be interpreted that the young men describe that a successful student should ideally be naturally talented.