Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsinlärning och vilka eventuella konsekvenser har det för undervisningen? Syftet med denna kunskapsöversikt är att ge en överblick över kunskapsläget inom läsinlärning för barn med särskilt fokus på motverkandet av skillnader utifrån kön. I denna kunskapsöversikt söker vi därför svaren på frågorna: Vilka faktorer förs fram av forskning som kan förklara pojkar och flickors skillnader i läsinlärning? Hur kan denna kunskap användas för att motverka skillnaderna?   Vi har sökt material genom databassökningar och bearbetat de texter vi valt genom en tematisk metod. Det texter vi valde ut sållades fram genom att läsa abstract i databaserna för att hitta en bred översikt av kunskapsläget.   I kunskapsöversikten framkommer att motivation som läsare, fonologisk förmåga, arbetsmetoder och strategier i undervisningen samt förebilder i rollen som läsare är faktorer som påverkar läsinlärningen där det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det framkommer även att det finns motstrategier för att minska skillnaderna. En sådan strategi är att arbeta med vissa metoder för läsinlärning och att ha ett könsneutralt förhållningssätt i hur man förmedlar attityder i relation till läsning.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen.  Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.

Syfte och frågeställningar: Kroppsuppfattning är en central del av individens självuppfattning och har stått i fokus för en del forskningsarbete genom tiden. Denna studie fokuserar på målgruppen som inte har studerats i stor utsträckning, i en miljö där kroppsuppfattning är väldigt betydelsefull. Studien undersöker huruvida kroppsuppfattning hos motionärer på gymanläggningar korrelerar med diet- och vikthistorik och hur kroppsuppfattning relaterar till kön, träningsfrekvens samt ålder och utbildningsnivå. Metod: För att undersöka hur individer på gym upplever sin kroppsuppfattning har en kvantitativ forskningsmetod tillämpats på kvinnor (n= 38) och män (n= 42) via ett enkätformulär, beståendes av validerade enkäter. Deltagarna är medlemmar på Nordic Wellness i åldrarna 18 år och uppåt. Resultat: Resultatet visar att det finns väldigt lite könsskillnader mellan männen och kvinnorna gällande kroppsuppfattning i denna studie. Studien finner en svag korrelation mellan kroppsuppfattning och dietförsök samt viktfluktuation. Det finns dock inget samband mellan kroppsuppfattning, träningsfrekvens och ålder. Utbildningsnivån korrelerar svagt med kroppsuppfattning. Slutsats: Ämnet kroppsuppfattning har i många studier inriktat sig mer på kvinnor än på män och negativ kroppsuppfattning har visat sig uppstå oftare hos den kvinnliga populationen. Tillräckligt med evidensbaserad forskning saknas för sambandet mellan kroppsuppfattning och variablerna utbildningsnivå och träningsfrekvens. Ökad fysisk aktivitet är dock kopplad till bättre kroppsuppfattning och ökad tillfredsställelse. Slutsatsen som dras av denna studie är att populationen känner sig nästan lika nöjda med sina kroppar oavsett kön. En rikare diethistorik samt större viktfluktuation korrelerar med en sämre kroppsuppfattning och vice versa. Det finns inte tillräckligt med statistiskt stöd för att uttala sig om variablerna ålder, träningsfrekvens och utbildningsnivå. Vår spekulation är att fysisk aktivitet samt en hälsosam stabil vikt sannolikt kan agera som räddningsfaktorer för riskgrupper med sämre kroppsuppfattning som till exempel kvinnor. Flera longitudinella studier krävs för att upptäcka om ett riktigt orsakssamband finns mellan variablerna. / Aim: Body image is a central part of an individual's self-perception and has been a popular research field the last decades. This study focuses on a target group that haven’t been studied on a large extent, in an environment where body perception is very important. The study examines if the body image of exercisers at gym facilities correlates with their diet and weight history and how body perception relates to gender, exercise frequency, age and educational level. Method: To investigate how individuals in the gym perceive their body image, a quantitative research survey, including validated questionnaires has been completed by women (n= 38) and men (n= 42). The participants are members of the Swedish gym chain Nordic Wellness aged 18 and up. Result: The results show that there is very little gender difference between men and women in body image. The study results show that repeated diet attempts and weight fluctuation are correlated with a more negative body image. The study finds no correlation between body image and exercise frequency, age or educational level Conclusion: In many studies, the topic of body image has focused more on women than on men and it has been shown that a negative body image affects more often the female population. There is insufficient evidence-based research for the relationship between body image and the level of education and training frequency. Nevertheless increased physical activity is connected to better body image and higher life satisfaction. The conclusion that is drawn from this study is that the population reports almost same levels of body satisfaction regardless their gender. A longer diet history and a higher weight fluctuation correlates with a more negative body image and vice versa. Our speculation is that physical activity and a healthy stable weight may act as a rescue factor for the risk groups with worse body image, for example women. More evidence-based longitudinal research is needed to understand if there is any causality between these factors.

Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare samtalar om barn i planerad undervisning med digitala verktyg. Dessutom ämnar examensarbetet att ge kunskap om genus i samband med förskollärares reflektioner och genom det finna olika tillvägagångssätt förförskollärare att verka för ett aktivt arbete med jämställdhet. Syftet konkretiseras ner i följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om barn och genus och hur reflekterar de över en förutbestämd genomförd undervisningssituation med digitala verktyg? och På vilka sätt berättar förskollärare att de inkluderar barn i undervisning med digitala verktyg? Studien utgår från socialkonstruktionism och Yvonne Hirdmans genusteori, centrala begreppför arbetet är genus, kön, digitala verktyg och programmering. För att genomföra analysen har tematisk analys använts samt Yvonne Hirdmans begrepp och begreppsförklaringar av genus, genussystemet samt genuskontraktet. Metoden för arbetet är kvalitativ och utgår från att sex kvinnliga förskollärare har utfört förutbestämda aktiviteter med digitala verktyg för att sedan delta i semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att det finns två tydliga mönster, att tala om barn utifrån ålder och att tala om barn utifrån könstillhörighet. Det finns dessutom en skillnad i hur förskollärare talar om barn och genus när de berättar om en förutbestämd utförd aktivitet med digitala verktyg. Bland annat framkom det att maskulina normer och värden värderas högre än feminina normer och värden. Flera förskollärare visar dock på en genusmedvetenhet och en strävan i att arbeta inkluderande och jämställt i verksamheten.

For decades, boys have underperformed in the Swedish school when compared to girls. During the past 10 years, different problem representations regarding the issue have been articulated within the Swedish Government Official Report series. This paper examines the two most dominant problem representations, through a critical scrutiny of underlying assumptions, aswell as potential political effects on gender equality policy. Both problem representations share the assumption that education is a success game, won by girls and lost by boys. Further, boys’ failures in school are represented as a threat, both towards individuals as towards society at large. However, key differences can be found when looking at the ways sex, gender and power are constructed. When the gender gap is represented to be caused by determined sex differences, the school system is seen as unfair, benefitting girls at the expense of boys. When the gender gap is instead represented as caused by socially constructed gender projects, “anti-study culture” is seen as a result of boys' collective upholding of hegemonic masculinity. Dependingon the conceptualization of the issue, the political effects could either entail a stabilization of a patriarchal gender system through a delegitimization of girls' successes, or a destabilization of a patriarchal gender system through perceiving both girls and boys as potential victims of patriarchy, enabling alliance-building gender equality policy. Yet, lack of intersectional perspective makes it difficult to counteract social inequality at large, as the gender system affects boys and girls in different ways depending on other intersecting axes of social division.

Resultatmanipulering är ett ämne inom redovisning som innebär att redovisningen inte återspeglar företagets ekonomiska verklighet och därmed inte följer regelverket, vilket kan skapa problem. Forskning visar att det förekommer mer indikationer på resultatmanipulering året innan bolagsskatten sänks för att minimera skatteinbetalningen. Revisorn ska kontrollera att företagets årsredovisning är i enlighet med regelverken. År 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige, vilket exempelvis har lett till ökade formaliafel i årsredovisningarna. Ett annat ämne som diskuteras i samhället är jämställdheten mellan män och kvinnor. I Sverige har en majoritet av de privata företagen en manlig VD och eftersom bland annat social role theory poängterar att de finns olika könsroller kan könet på företagets VD få betydelse för bolagen. Detta examensarbete kommer att kombinera dessa två problem och undersöka om det finns ett samband mellan könet på företagets VD och/eller revisor samt indikationen på resultatmanipulering. För att besvara syftet utgår examensarbetet från privata aktiebolag i Malmö, Helsingborg och Lund med en nettoomsättning mellan 500 000 kronor och 10 miljoner kronor. Vidare har årsredovisningar samlats in för åren 2010-2014. För att mäta indikationen på resultatmanipulering används diskretionära periodiseringar beräknade utifrån den modifierade Jones-modellen. Insamlad data visar att majoriteten av företagen har en manlig VD eller manlig revisor samt att majoriteten av företagen har revision. Vidare genomförs två regressioner för att kunna undersöka både reviderade och icke reviderade företag. Bland de reviderade företagen visar resultatet ett statistiskt säkerställt samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Även ett statistiskt säkerställt samband visas mellan könet på företagets revisor och indikationen på resultatmanipulering samt mellan interaktionsvariabeln bestående av könet på företagets VD och revisor samt indikationen på resultatmanipulering. Mer specifikt visar resultatet indikationer på att en kvinnlig VD resultatmanipulerar mindre och detsamma gäller företag med en kvinnlig revisor. Detta skulle kunna indikera på att kvinnor är mindre riskbenägna samt mer konservativa. Däremot om företaget både har en kvinnlig VD och revisor förekommer indikationer på mer resultatmanipulering, vilket skulle kunna indikera på att två kvinnor får stöd av varandra för att fatta beslut. Regressionen för de icke reviderade företagen visar däremot inte något signifikant samband mellan könet på företagets VD och indikationen på resultatmanipulering. Detta skulle kunna bero på att det finns mindre kunskap inom redovisning i dessa företag eller att skillnaden i riskbenägenhet mellan manliga och kvinnliga entreprenörer är liten.

Att kvinnor skulle vara mer religiösa än män är något som gjort sig gällande inom den religionspsykologiska forskningen under flera decennier. Företeelsen har traditionellt sett hävdats vara universellt gångbar och genom åren har flertalet teorier utvecklats med förhoppning om att beskriva orsaken till diskrepansen mellan könen. I denna jämförande litteraturstudie baserad på litteratur, artiklar samt data från statistiska undersökningar, har jag prövat validiteten i detta vedertagna generella påstående. Jag har kartlagt och problematiserat de teorier som brukligen tillämpats inom området. De vanligaste förkommande förklaringsmodellerna för religiösa könsskillnader hänvisar till olika typer av personlighets- och socialisationsteorier, men även biologiska perspektiv och psykoanalytiska synsätt finns representerade i denna studie. Data från Gallup Poll samt Pew Reasearch Center har jämförts med befintliga teorier med avsikten att synliggöra hur statistik och teori korresponderar. Studien innehåller också ett kritiskt granskande av på vilka grunder slutsatser av hävd dragits utifrån data, analys och resultat. Hur vet vi att forskningsresultaten är pålitliga? Efter att ha fördjupat mig i både traditionell och nutida forskning inom ämnet är min uppfattning att sambandet mellan religion och kön är betydligt mer komplext än att resultatet kan reduceras till synsättet att kvinnor universellt sett är mer religiösa än män. Min analys och mitt därtill kopplade resultat kretsar kring tre huvudteman – ett avfärdande av myten om allmängiltighet, ett ifrågasättande av värdet av statistiska data som mycket väl kan ha påverkats av västerländska antaganden och normer (forskningsbias), samt anmärkningen på avsaknaden av ett kulturpsykologiskt perspektiv i studiet av religiösa könsskillnader. Jag argumenterar för vikten av att se bortom stereotypa föreställningar om könsroller eller personlighetsdrag som anses vara specifikt manliga eller kvinnliga. I stället föreslår jag hur debatten kan nyanseras och berikas genom att väga in kulturella förutsättningar som en central variabel.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka huruvida balansen mellan arbete och privatliv påverkades av arbetstagares preferenser om att integrera eller separera domänerna vid gränslöst arbete. Studien syftade även till att undersöka om det fanns signifikanta könsskillnader. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes som en webbaserad enkätundersökning. Urvalet för studien bestod av 87 deltagare varav 56 kvinnor och 31 män, vilka tillkom genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes Work-Family och Family-Work Conflict Scales, som utvecklades av Netemeyer et al. (1996). Båda skalorna översattes från engelska till svenska och delades ut till två deltagare som kontrollerade översättningen och uppmärksammade eventuella otydligheter i enkäten. Efter återkoppling från testpersonerna reviderades enkäten ytterligare en gång. Insamlad data analyserades med hjälp av en tvåvägs-ANOVA. Resultatet visade inte några signifikanta könsskillnader och att gränshanteringspreferens i det här fallet inte påverkade utfallet på arbetstagarnas poäng i Work-Life Balance.

Bakgrund:Psykisk ohälsa samt missbruk av alkohol och droger är två olika folkhälsoproblem bland unga. I kombination försvårar de behandling och leder till ytterligare ohälsa, vilket motiverar förebyggande åtgärder. Syfte: Att få ökad kunskap om hur personer som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk av alkohol och droger ser på olika riskfaktorer och prevention ur ett genusperspektiv. Metod: Fyra socionomer och tre psykologer som arbetade med ungdomar med psykisk ohälsa och/eller missbruk intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades manuellt och analyserades med tematisk analys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen genererade fyra teman. Det första, dysfunktionellt samhälle, var associerat med bristande samhällsorganisation, lättillgängliga droger och ickefungerande skola. Nästa tema, sårbara ungdomar, var associerat med diagnoser, kompisinflytande, trauma och trassligt hemma. Det tredje temat, vuxnas tillgänglighet, var kopplat till vikten av ungdomsmottagningar, allas ansvar, lyssna utan att döma och svårt att få rätt hjälp. Slutligen, under temat hantering av känslor, återfanns tjejer vänder det inåt/killar vänder det utåt, problemhantering och självmedicinering avkänslor. Slutsats: Informanterna hade en relativt samstämmig bild av riskfaktorer i form av ett dysfunktionellt samhälle, frånvarande vuxna och problem med känslohantering hos ungdomarna. Särskilt sårbara ungdomar lyftes fram och förslag på prevention så som utökade vuxna nätverk, föräldrautbildning och ökade resurser till insatser för att tidigt identifiera ungdomar som mår dåligt i skolan, föreslogs. Olika syn på hur tjejers och killar psykiska ohälsa tog sig uttryck pekade också på ett behov av att bättre förstå genusnormers påverkan. / <p>Betyg i Ladok 210608.</p>

As an institution, the preschool shall contribute to an active education of democracy andequality. Preschool educators are important intermediaries within the educational system andtheir work shall contribute to a democratic environment. The methods that preschooleducators use has a big impact on children’s education and application of democraticprinciples and how children get affected by this is based on the values that the preschool hasin their environment. The preschool supports different principles of equality, which meansthat they work actively to strengthen the child’s knowledge and values for equality in livingconditions. The preschool also teaches the children that everyone is equal regardless thegender. Research shows that children at the age of 2.5 begin to make use of their genderidentity, girls begin to show stereotypically female tendencies while boys showstereotypically male tendencies. The children’s identity is formed and created throughinteraction with other people, for example preschool educators at the preschool. Therefore, itis interesting to see how preschool educators affect children’s gender socialization in thepreschool by focusing on the roles that preschool educators take in the making of gender. Thepurpose of the study was to gain a deeper understanding of how preschool educators relate toboys and girls at the preschool. Are the children treated equally within the preschoolenvironment or is there a difference between what gender they have and further on howgender is created in practice. Our qualitative study was conducted at a preschool in middleSweden where we studied preschool educators’ interactions with the children. To answer thepurpose of the study, we made participant observations and interviews with preschooleducators at the preschool. The results of the study show us that preschool educators behavedifferently to boys and girls despite having conscious thoughts about gender. Howapproaching the gender happens unconscious in preschool educators’ interactions with thechildren. / Förskolan som institution ska medverka till en aktiv fostran av demokrati och jämställdhet.Inom skolväsendet är förskolepedagoger betydelsefulla förmedlare, förskolepedagoger skasåledes bidra till en demokratisk miljö. Förskolepedagogers arbete, vilka förhållningssätt menäven vilka värderingar de har på förskolan påverkar barnens fostran och tillägnandet av dedemokratiska principerna. Förskolan stödjer olika principer för jämställdhet vilket innebär attde aktivt stärker barnets kunskaper och värderingar för jämlikhet i levnadsvillkor. Påförskolan ska barnen lära sig att alla människor är lika mycket värda oavsettkönstillhörighet. Forskning visar att barn vid en ålder av 2,5 år börjar att använda sig av sinkönsidentitet, flickor börjar visa stereotypiskt kvinnliga tendenser medans pojkar visarstereotypiskt manliga tendenser. Barnens identitet formas och skapas genom interaktion medandra människor exempelvis förskolepedagoger på förskolan. Därför är det intressant attstudera hur förskolepedagoger påverkar barnens könssocialisation i förskolan genom attfokusera på förskolepedagogers roller i görandet av kön. Syftet med studien var att få endjupare förståelse om hur förskolepedagoger förhåller sig till pojkar och flickor på förskolan.Behandlas barnen lika inom förskolans miljö eller det skiljer sig åt på grund av barnens olikakönstillhörigheter, det vill säga hur genus skapas i praktiken. Vår kvalitativa studiegenomfördes på en förskola i mellansverige där vi studerade förskolepedagogers interaktionermed barnen. För att besvara studiens syfte gjorde vi deltagande observationer och intervjuermed förskolepedagoger på förskolan. Resultatet av studien visar att förskolepedagogerförhåller sig olika till pojkar och flickor trots att de har medvetna tankar om genus. Ettgörande av kön sker omedvetet i förskolepedagogers interaktioner med barnen.