Redan i tidig ålder utvecklas individens anknytningsmönster vilket påverkar ens relationer och uppfattning på omvärlden genom livet. Dessutom formas ens självbild, vilket handlar om hur man uppfattar sig själv, i anknytningsrelationen. Individer ställs inför olika utmaningar. Hur individen hanterar stressen påverkar individens välmående. För att underlätta hanteringen av stress kan individen använda sig av olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka eventuella könsskillnader i hur en individs coping korrelerar med och predicerar dennes anknytningsmönster. I studien deltog 196 (N kvinnor =93, Ålder 18–82 Mdn=25; M=28,54; SD=10,39. N män = 98, Ålder 18–71 Mdn=27; M=30,70; SD=10,66) personer vilka besvarade en enkät bestående av The Relationship Structures Questionnaire global och Brief COPE. Resultaten indikerar att det finns skillnader mellan män och kvinnors copingstrategier och anknytningsmönster. Copingstrategier predicerade anknytningsmönster hos män i större uträckning än hos kvinnor. Kvinnors anknytningsmönster hade dessutom fler associationer med copingstrategier än vad män hade. Kvinnor och män med undvikande anknytningsmönster använder olika copingstrategier. Dessa resultat kan tyda på att kön kan spela en roll i hur individer upplever och hanterar emotionella och relationella utmaningar. Resultatet från studien är en viktig språngbräda för kommande forskning, där även könsidentitet, könstillhörighet och samhällsnormer bör tas i beaktande. / A person develops their attachment style at a young age, which affect their relationships and perspective of the world throughout their life. Furthermore, it shapes one´s self-image and how they perceive themself in attachment relationships. People face various challenges, and their ability to manage stress impacts their well-being. To cope with stress, a person can use different coping strategies. The purpose of the study was to investigate potential gender differences in how coping correlates with and predicts their attachment patterns. The study involved 196 adult participants (N women = 93, age 18–82 Mdn=25; M=28,54; SD=10,39. N men = 98, age 18–71 Mdn=27; M=30,70; SD=10,66), who answered a questionnaire consisting of The Relationship Structures Questionnaire global and Brief COPE. The results indicate differences in copingstrategies and attachment patterns between women and men. Coping strategies predicted attachment patterns in women to a greater extent than in men. Women’s attachment patterns had more associations with coping strategies than men´s. Women and men with avoidanceattachment patterns tend to use different coping strategies. These findings suggest that gender may play a role in how individuals experience and deal with emotional and relational challenges. The results of this study are important to springboard into future research, where gender identity, gender expression and social norms should also be taken into consideration.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan variabler som kan påverka upplevd stress vid distansarbete. Frågeställningar som berördes var om det fanns samband mellan stress och variablerna; kvantitativa krav, arbetstempo, inflytande, erkännande, socialt stöd från överordnade och socialt stöd från kollegor samt vilken av variablerna som påverkade upplevd stress i högst grad. Studien undersökte även om det fanns skillnad i upplevd stress mellan kvinna och man samt om det fanns skillnad mellan ovan nämnda variabler gällande könen. Studien hade en kvantitativ ansats och metoden som användes var enkätundersökning där frågorna grundades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Totalt antal respondenter var 62; av dessa var 44 kvinnor och 18 män. Åldersspannet var 26–66 år (M= 42.6, SD=9.1). Av enkätundersökningen framkom att det fanns signifikant korrelation mellan upplevd stress och kvantitativa krav samt arbetstempo. Gällande stress fanns ingen skillnad mellan kvinna och man, dock visade resultatet att viss skillnad fanns bland övriga variabler som ingår i studien. Studien visade även att det fanns skillnad i vilken variabel som påverkade upplevd stress i högst grad mellan könen. Utifrån resultaten kunde slutsatsen dras att delar av studien går att generalisera till befolkningen. / The purpose of the study was to investigate whether there was a correlation between variables that can affect perceived stress when working at distance. Questions that were addressed was whether there was correlation between stress and the variables; quantitative demands, work pace, influence, recognition, social support from supervisor and social support from colleagues and which of the variables influenced perceived stress to the highest degree. The study also investigated whether there was a difference in perceived stress between women and men and whether there was a difference between the above-mentioned variables regarding the sexes. The study had a quantitative approach and the method used was a questionnaire where the questions were based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). The total number of respondents was 62; of which 44 were women and 18 were men. The age range was 26–66 years (M= 42.6, SD=9.1). The survey showed that there was a significant correlation between perceived stress and quantitative demands as well as work pace. Regarding stress, there was no difference between women and men, however, the results showed that there was some difference among the other variables included in the study. The study also showed that there was a difference in which variable affected perceived stress to the highest degree between the sexes. Based on the results, it could be concluded that parts of the study can be generalized to the population.

Tidigare forskning synliggör miljöattityder i relation till kön, ålder, utbildningsnivå ochpartitillhörighet. Dessa tidigare resultat visar att kvinnor är mer oroade än män förmiljöhot, och yngre mer oroade än äldre, högutbildade mer oroade än lågutbildade ochmänniskor till vänster på den politiska skalan mer oroade än de till höger. Med hjälp avfyra hypoteser och medelvärdesanalyser ämnar denna kvantitativa uppsats att förstundersöka skillnader i miljöattityder i relation till kön, åldersgrupper, utbildningsnivå ochpartitillhörighet, med hjälp av bivariata medelvärdesanalyser. Senare undersöks hurkönsskillnader ser ut inom respektive kategori, med trivariata medelvärdesanalyser.Studien undersöker vidare om dessa könsskillnader är stabila över tid, och utifrån ettgenusperspektiv. I studiens resultat framkommer det att kvinnor är mer oroade förmiljöhot än män, yngre mer oroade än äldre samt att vänsterorienterade människor är meroroade än högerorienterade. Dessutom visar sig könsskillnaderna vara jämförelsevisstabila över tid och oron i sig relativt oförändrad. Däremot verkar inte utbildningsnivåpåverka oron för miljöhot i någon större grad, trots att könsskillnader observerades.Resultaten visar generella mönster oavsett attityder till kärnkraft eller fossila bränslen,men för kärnkraft framträder skillnader i grupperna än mer.

Bakgrund: Postoperativ smärta är relativt vanligt förekommande. Förutom att det är ett obehagligt fenomen kan det leda till allvarliga komplikationer. Trots hälso- och sjukvårdslagen som uppmanar lika vård för hela befolkningen förekommer postoperativ smärta i större utsträckning hos kvinnor än hos män. Studier visar också att kvinnor oftare än män har behov för opioider för att lindra postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att jämföra smärtskattning och given smärtlindring mellan män och kvinnor i olika åldersgrupper som genomgått elektiv laparoskopisk kolecystektomi. Metod: Studien var retrospektiv, deskriptiv med en kvantitativ ansats. Data inhämtades från journalsystemet Metavision och tre sjukhus i norra Sverige med totalt 177 deltagare ingick. Efter genomgången operation tillfrågas patienter enligt rutin direkt vid ankomst samt efter en timme senare om upplevd smärta, detta enligt numerisk skala (NRS). Data analyserades i statistikprogrammet Jamovi. Resultat: Det fanns ingen skillnad av signifikans i upplevd smärta mellan könen vid varken det första (Mann-Whitney: p=0,317), eller det andra mättillfället (p=0,084). Det framkom heller inte någon koppling mellan kön och given typ av analgetika (p=0,123). Vid granskning av sambandet mellan ålder och smärtskattning fanns en trend att yngre personer hade mer ont postoperativt, men inte heller detta var av statistisk signifikans (Kruskal-Wallis: χ2=6.31, df=3, p=0,098).Konklusion: Det fanns ingen skillnad i varken upplevd smärta eller administrerad postoperativ smärtlindring mellan könen eller i olika åldersgrupper.

Studiens syfte var att undersöka signifikanta skillnader i arbetsrelaterad stress baserat på kön och ålder. Studien utgick från en psykologisk definition av arbetsrelaterad stress och den teoretiska bakgrunden i studien var krav, kontroll och stödmodellen. Tidigare forskning om ålders- och könsskillnader beaktades för att ytterligare fördjupa förståelsen av deras effekter på arbetsrelaterad stress. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik med en webbaserad enkätundersökning. Vid insamlingen av data användes Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ). Respondenterna bestod av N=107 legitimerade grundskollärare inom den kommunala sektorn. Av respondenterna var 63% kvinnor, med en åldersspridning från 18 till 68 år. En tvåvägs ANOVA utfördes för att analysera data från respondenterna. Resultaten visade en signifikant huvudeffekt av ålder på arbetsrelaterad stress, men ingen signifikant huvudeffekt för kön. Det identifierades en signifikant interaktionseffekt av kön och ålder, vilket indikerade att ålderns effekt på arbetsrelaterad stress varierade beroende på kön. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning, där diskussionen betonade komplexiteten med att undersöka arbetsrelaterad stress.

Denna kvantitativa tvärsnittsstudie utforskade könsskillnader i oro för brott, med särskilt fokus på rollen av empati. Studien inkluderade 95 deltagare varav 31 var män och 63 var kvinnor. Deltagarna besvarade en enkät med självskattningsskalor för att mäta deras oro för brott samt empati. Syftet var att undersöka könsskillnader i generell oro, samt specifika typer av oro såsom undvikande beteende, oro för egen brottsutsatthet och altruistisk oro. Oro för brott analyserades genom oberoende t-tester där resultaten inte visade några könsskillnader i generell oro, undvikande beteende, oro för egen brottsutsatthet och altruistisk oro. Könsskillnader i generell oro med kontroll för empati analyserades i en ANCOVA som inte visade någon könsskillnad. Trots icke-signifikanta resultat antyder resultaten att ytterligare forskning är nödvändig för att utforska hur empati kan påverka könsskillnader i oro för brott. Resultaten indikerar en öppning för framtida studier att ytterligare utforska och förstå empatins komplexa roll i hur män och kvinnor upplever oro för brott. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse av de psykologiska mekanismerna bakom oro för brott. / This quantitative cross-sectional study explored gender differences in worry about crime, with particular focus on the role of empathy. The study included 95 participants of which 31 were men and 63 were women. The participants answered a questionnaire with self rating scales to measure their worry about crime as well as empathy. The purpose was to study gender differences in general worry, avoidant behavior, worry about own victimization, and altruistic worry. Worry about crime was analyzed through independent samples t-test where the results did not show any gender differences in general worry, avoidant behavior, worry about own victimization, and altruistic worry. Gender differences in general worry about crime controlling for empathy were analyzed by an ANCOVA, which did not show a gender difference. Despite non-significant results, the result suggests that further research is necessary to explore how empathy may influence gender differences in worry about crime. The results indicate an opening for future studies to further explore and understand the complex role of empathy in how men and women experience and react to crime. This research contributes to a deeper understanding of the psychological mechanisms behind worry about crime.

I samband med den teknologiska utvecklingen har användningen av Radiofrekvensidentifiering (RFID) ökat. Tekniken kan ersätta bland annat betalkort och nycklar genom ett implantat i handen. Den här studien undersöker ifall det råder en skillnad i attityd till RFID-implantat mellan kvinnor och män och vilka faktorer som kan påverka inställningen. Urvalet bestod av 116 individer varav 53 kvinnor och 65 män mellan 20-72 år. Studien genomfördes med en kvantitativ metod genom en webbaserad enkät som bestod av instrumenten Affinity for Technology scale (AT), Global Attitude towards Technology Measure scale (GAT), Locus of Control scale (LoC), frågor om attityd till RFID och RFID-implantat samt öppna frågor. Resultatet visade på en icke signifikant könsskillnad i attityd till RFID-implantat. Trots att resultatet ej blev signifikant erhölls medelvärdesskillnader där männen var något mer positiva till RFID-implantat än kvinnorna. Däremot fanns signifikanta huvudeffekter av variablerna AT och LoC. De som skattade högt på AT och LoC hade en mer positiv attityd till RFID-implantat. / With the advancement of technology, the use of Radio Frequency Identification (RFID) has increased. The technology is capable of replacing payment cards and keys through an implant in the hand. This study investigates whether there is a gender difference on the attitudes towards RFID-implants between women and men and what factors that can have an influence upon this attitude. The study participants consisted of 116 adults, of which there were 53 women and 65 men between the ages of 20 and 72. They were surveyed on the web using methods of instruments such as Affinity for Technology scale (AT), Global Attitude towards Technology Measure scale (GAT), Locus of Control scale (LoC) and questions regarding attitudes towards RFID and RFID implants, where there were open questions to answer. According to the results of the ANOVAN, there is no significant gender difference in attitudes towards RFID implants. However, it was found that men were slightly more positive about RFID implants than women, although the difference was not significant. In spite of this, the variables AT and LoC had an effect. Those who rated AT and LoC highly had a more positive attitude towards RFID implants.

Introduktion: Femuroacetabulärt impingement (FAI) är en vanlig diagnos inom idrotten som ofta kräver operation. Vid FAI uppvisar män mer strukturella avvikelser medan kvinnor skattar högre smärta. Viss tidigare forskning har rapporterat kvinnligt kön som riskfaktor för sämre utfall vid operation för FAI, medan annan forskning inte funnit några könsskillnader. Det tycks även råda olika definitioner kring det patientrapporterade utfallet återgång till idrott (RTS).  Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att kartlägga eventuella könsskillnader i återgång till idrott efter kirurgi hos idrottare med FAI.  Metod: Litteratursökning utfördes på tre databaser; PubMed, Scopus och Web of Science. Söksträngen för samtliga databaser formulerades systematiskt utifrån syfte med stöd av PICO. Alla inkluderade studier var av designen kohort och publicerade mellan 2014 och 2024. Urvalet av artiklarma gjordes med stöd av PRISMAs flödesdiagram och granskades vidare med SBU:s granskningsmall för exponeringsstudier.  Resultat: Litteraturöversikten inkluderade åtta studier. Resultatet visade att det inte tycks finnas skillnader mellan män och kvinnor gällande återgång till idrott efter operation för FAI. Däremot så påvisades skillnad i övriga pre- och postoperativa PRO. Män uppvisade högre poäng både pre- och postoperativt medan kvinnor uppvisade större förbättring. Konklusion: Resultatet av denna studie visade ingen signifikant skillnad i återgång till idrott mellan män och kvinnor. Däremot föreligger det skillnader i patientrapporterad smärta och funktion både pre- och postoperativt mellan könen. Uppföljningstid efter kirurgi av FAI ses också vara en påverkande faktor vid analys av utfall. Vidare utveckling och definition av återgång till idrott krävs för att tillgodogöra rättvisa analyser i framtidens forskning.

Syfte: Syftet med studien är att ur anställdas perspektiv få en ökad förståelse för hur kvinnor och män som transformativa ledare använder inspirerande motivation, för att sedan kunna undersöka om könet på ledaren är av betydelse. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två större företag med sammanlagt 10 intervjupersoner. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar de egenskaper och karaktärsdrag som ledarna har vilka de anställda beskriver vara motivationshöjande. Respondenterna är överens om att ledarnas positivitet, deras optimistiska syn samt deras engagemang påverkar de anställdas motivation på arbetet. Studien visar att det inte finns någon betydande skillnad beroende på om ledaren är en kvinna eller en man i utövandet av delen inspirerande motivation. Förslag till fortsatt forskning: Då flertalet respondenter ansåg att ledarens erfarenhet var av betydelse och inte ledarens kön föreslår vi att fortsatta studier kan jämföra erfarna och oerfarna ledare. Det kan vara av intresse att undersöka om det finns olikheter i delen inspirerande motivation i det transformativa ledarskapet beroende på ledarens ålder och erfarenhet. Fortsatt forskning skulle även kunna innebära en mer omfattande studie för att få en bekräftelse på våra slutsatser. Studien genomfördes på två företag som arbetar med kundservice och det vore därför intressant att studera hur transformativa ledare använder sig av den inspirerande motivationen i andra branscher för att finna eventuella likheter eller olikheter. Uppsatsens bidrag: Studien har genomförts på två företag där de transformativa ledarna varit en kvinna och en man, vilket bidrar till den befintliga forskningen om könets betydelse i det transformativa ledarskapet. Vi menar också att studien bidrar till teorin då vi har uppmärksammat och studerat kvinnliga och manliga egenskaper och karaktärsdrag som påverkar de anställdas motivation. Att studien visar de ledarskapsbeteenden som de anställda önskar menar vi ger ett bidrag till att utveckla både befintliga och potentiella ledare i företag och organisationer. / Aim:The aim of the study is, from the employee’s perspective, to achieve a better understanding of how women and men as transformational leaders are using inspirational motivation, to discern whether the leader’s gender is of significance. Method:The study is based on a qualitative approach. In the study we have conducted semi-structured interviews at two major companies with a total of 10 interviewees. We analyzed our material using a thematic analysis. Result & Conclusions: The result of the study shows the characteristics and traits that leaders have which the employees are describing as motivational. The respondents agree that leaders positivity, their optimistic view, as well as their dedication affect employee motivation at work. The study shows that there is no significant difference depending on the gender of the leader in the performance of the area inspirational motivation. Suggestions for future research: As the majority of respondents felt that the manager's experience was of importance and not the leader's sex, we suggest that further studies compare the experienced and inexperienced leader. It may be of interest to investigate whether there are differences in the dimension inspirational motivation in transformationalleadership depending on the leader's age and experience. Further research couldalso lead to a more extensive study in order to receive a confirmation of our conclusions. The study was conducted in two companies working with customer service and it would be interesting to study how transformationalleaders use the inspirational motivation in other industries to find any similarities or differences. Contribution of the thesis: The study was conducted at two companies where the transformationalleaders was a woman and a man, which contributes to the existing research on the significance of gender in the transformationalleadership. We also believe that the study contributes to the theory, as we have noticed and studied male and female characteristics and traits that affect employee motivation. That the study shows the leadership behaviors that are of employees’ wishes is according to us a contribution to the development of both existing as well as potential leaders in companies and organizations.

Följande studie har undersökt hur kvinnliga kriminalvårdare upplever att de behandlas på klass 1-anstalter för manliga klienter i Sverige. Studien undersökte även hur kvinnliga kriminalvårdare behandlades av sina manliga kollegor och klienter. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldrarna 21 till 25, som är eller har varit anställda vid en klass 1-anstalt i Sverige. Utifrån deltagarnas berättelser kunde det urskiljas att en tydlig machokultur präglade de berörda anstalterna. Deltagarna beskrev bland annat anstalterna som ojämställda, i form av att de kunde uppleva sig underordnade männen. En sexistisk och nedvärderande jargong riktat mot deltagarna framkom mellan både manliga klienter och manliga kriminalvårdare. Vissa egenskaper hos deltagarna visades dock medföra en upplevd trygghet i rollen som kriminalvårdare. En högre ålder och längre erfarenhet ansågs som två trygghetsfrämjande faktorer som förenklade deltagarnas arbete. Som slutsats visade sig resultatet av denna studie till stor del överensstämma med tidigare forskning som finns kring området. Förvånande var att machokulturen på anstalterna utmärkte sig i så pass hög grad, trots att Sverige visat sig vara ett av världens mest jämställda länder. Resultatet bekräftade att Kriminalvården är i behov av utbildning, för att förebygga den ojämställdhet som råder. / The following study examined how female correctional officers in class 1 prisons for male inmates in Sweden perceive how they are being treated based on their femininity. Furthermore, the study examined how female correctional officers are being treated by their male colleagues and inmates. Data was collected through semi-structured interviews with eight women between the ages of 21 to 25, who are or have been employed at a class 1 prison. The participants described themselves as subordinate to the men. Moreover, the male inmates as well as the male colleagues used a sexist and degrading jargon against women. Some characteristics, however, were shown to lead to higher perceived safety as a prison officer. A higher age and longer experience were considered factors that simplified the participants' work. In conclusion, the results were largely consistent with previous research in the area. Surprisingly, the results showed that the macho culture in the prisons distinguished itself to such a high degree, even though Sweden has been proven to be one of the most equal countries in the world. The results confirmed that the Prison and Probation Service is in a need of education, in order to prevent the inequality that prevails.