The purpose of this study was to examine the relation between previously experienced bullying with students’ current risk behaviors. The participants were 341 university students in Sweden and the data were collected with a web-based survey. The results showed that students with high experiences of previous bullying were less satisfied with their lives today than students with low experiences of bullying. In addition, male students who experienced bullying in childhood had higher levels of risk behaviors today, whereas female students who experienced bullying in adolescence had higher levels of risk behaviors today. This could be discussed by the fact that relational bullying, which is more common among females, occurs the most in adolescence, while physical bullying, which is more common among males, occurs mostly in childhood. Future research should control for sensation seeking and risk behaviors in adolescence, as well as the effects of cyberbullying. / Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan tidigare upplevd mobbning och studenters riskbeteenden idag. Deltagarna bestod av 341 universitetsstudenter i Sverige och datainsamlingen genomfördes via en webbaserad enkät. Resultatet visade att studenter som tidigare hade upplevt högre nivåer av mobbning var mindre nöjda med sina liv idag jämfört med studenter som hade upplevt lägre nivåer av mobbning. Dessutom hade manliga studenter som hade upplevt mobbning i barndomen högre riskbeteenden idag, medan kvinnliga studenter som hade upplevt mobbning i tonåren hade högre riskbeteenden idag. Detta kan diskuteras genom att indirekt mobbning, som är vanligare hos kvinnor, oftast uppstår under tonåren, medan fysisk mobbning, som är vanligare hos män, oftast uppstår under barndomen. Framtida forskning borde kontrollera för sensationssökande och riskbeteenden i tonåren, samt effekterna av nätmobbning.

Background: Previous research states that chronic widespread pain (CWP) has a negative impact on health status and daily life activities. Risk factors for developing CWP are, e.g. female sex, other chronic diseases, smoking, inactivity, sleeping problems and obesity. The average prevalence of CWP is 9.6-15% in the general population. The results vary regarding sex differences in prevalence, pain experience, impact on daily life, work, and health status. Therefore, the overall aim was to investigate CWP’s impact on health status and long-term lifestyle predictors for better health when having CWP. Method: The study is a general population cohort study including 975 participants (442 men, 533 women) at the age of 35-54 years with a 12- and 21-year follow-up. CWP was defined according to the American College of Rheumatology’s (ACR) definition stating pain must be present for at least three months, below and above the waist, on both sides of the body, and the axial skeleton to be classified as widespread. Using a pain mannequin and additional questions the individuals were sorted in three different pain groups: no chronic pain (NCP), chronic regional pain (CRP), and CWP. The questionnaire included questions about lifestyles factors (personal support, friendship circuit, smoking, alcohol intake, physical activity and sleeping habits) and SF-36 measuring health status. Differences in health status were analysed by independent samples t-test and health predictors by logistic regression analysis. The results were further analysed using Tengland’s two-dimensional health theory and the relational gender theory. Results: The prevalence of CWP was higher among women during all time points, but health status was statistically significant reduced for both women and men with CWP (p <0.001) showing no sex differences of clinical relevance. At the 12-year follow-up, 58% of the women and 53% of the men had persistent CWP (p <0.001). At the 21-year follow-up, 59% of the women and 29% of the men had persistent CWP (p <0.001). Health predictors for better health when having persistent CWP were male sex (OR 3.03-6.76), having social support (OR 9.27), no sleeping problems (OR 3.48-4.76), being a former smoker (OR 4.38-7.83) and a weekly intake of alcohol (OR 4.94). Conclusion: More women reported persistent CWP in a 12- and 21-year perspective than men, but when having CWP the health status was equally as bad among women and men. Modifiable health factors such as having no sleeping problems was strongly associated with better mental health, and personal support could be of importance for a better vitality. The higher prevalence reported among women and male sex as a health predictor seems to be influenced by the psychosocial mechanisms of gender. However, health status did not show any association with the relational gender theory. The results suggests, even though men have less prevalence of CWP the condition should be regarded as having the same impact for women and men in health care. Further research should continue studying persistent CWP and possible confounders to establish the sex and gender differences in the long-term perspective. / Bakgrund: Tidigare forskning visar att långvarig generell smärta (CWP) har en negativ påverkan på hälsostatus och dagliga aktiviteter. Riskfaktorer för att utveckla CWP är t.ex. kvinnligt kön, andra kroniska sjukdomar, rökning, inaktivitet, sömnproblem och övervikt. Den genomsnittliga prevalensen av CWP i den allmänna befolkningen är 9,6–15 %. Resultat på könsskillnader varierar gällande prevalens, upplevelse av smärta, påverkan på det dagliga livet, arbetslivet samt hälsostatus. Det övergripande syftet var därför att undersöka CWP:s påverkan på hälsostatus samt långsiktiga livsstilsfaktorer för en bättre hälsa för dem med CWP. Metod: Studien är en befolkningskohort med 975 deltagare (442 män, 533 kvinnor) i åldern 35–54 år med en 12- och 21-års uppföljning. CWP definierades enligt American College of Rheumatology (ACR) definition som säger att smärta ska vara närvarande i minst tre månader, under och över midjan, på båda sidorna av kroppen samt axialskelettet för att klassificeras som generell. Med hjälp av en ritad smärtfigur och ytterligare frågor sorterades deltagarna in i tre olika smärtgrupper: ingen långvarig smärta (NCP), långvarig regional smärta (CRP) och CWP. Frågeformuläret bestod av frågor om livsstilsfaktorer (personligt stöd, vänskapskrets, rökning, alkoholintag, fysisk aktivitet samt sovvanor) och SF-36 som mäter hälsostatus. Skillnader i hälsostatus analyserades genom ett oberoende t-test och hälsoprediktorer genom logistisk regressionsanalys. Resultatet analyserades ytterligare utifrån Tenglands två-dimensionella hälsoteori och den relativa genusteorin. Resultat: Prevalensen av CWP var högre bland kvinnor vid samtliga tidpunkter och hälsostatus var statistiskt signifikant lägre för både kvinnor och män med CWP (p < 0.001). Det fanns inga könsskillnader av klinisk relevans. Vid 12 års uppföljningen hade 58 % av kvinnorna och 53 % av männen långvarig CWP (p < 0.001). Vid 21 års uppföljningen hade 59 % av kvinnorna och 29 % av männen långvarig CWP (p < 0.001). Hälsoprediktorer för bättre hälsostatus för CWP-drabbade var manligt kön (OR 3,03–6,76), socialt stöd (OR 9,27), inga sömnproblem (3,48–4,76), före detta rökare (4,38–7,83) och att varje vecka dricka alkohol (OR 4,94). Slutsats: Fler kvinnor än män rapporterade långvarig CWP i ett 12- och 21-års perspektiv, men bland de som hade CWP var hälsostatusen lika dålig hos kvinnor och män. Att inte ha några sömnproblem var starkt förknippat med en bättre mental hälsa och personligt stöd kan vara av betydelse för en bättre vitalitet. Den högre prevalensen bland kvinnor samt manligt kön som hälsoprediktor verkar vara påverkade av de psykosociala mekanismerna för genus. Hälsostatus visade emellertid inte någon koppling till den relativa genusteorin. Resultet innebär att även om män har en lägre prevalens av CWP bör tillståndet betraktas detsamma för män som hos kvinnor i vården. Vidare forskning bör studera långvarig CWP och möjliga confounders för att faststlå köns- och genusskillnader i ett långsiktigt perspektiv.

The study investigated aspects of self-rated autobiographical memory between young and middle-aged adults, as well as examined sex differences. A Swedish version of a self-rating questionnaire was used online to assess autobiographical memory. The Survey of autobiographical memory assesses autobiographical memory abilities in episodic, semantic, spatial, and future domains. Forty-one healthy volunteers were included. The youngest group (Mage=26), had 70% women and middle-aged adults (Mage=44) had 50 % percent women. The mean age for women was (M= 30, range = 30) and the mean age for men was (M=34, range= 30). Univariate General Linear Model was performed to determine whether there is a significant mean difference between the age-groups and sex, while a repeated-measures multivariate analysis of variance assessed the interaction between age group and memory type. It was hypothesized that there would be no difference between young and middle-aged adults in semantic autobiographical memory, but that episodic autobiographical memory would be rated lower by the middle-aged adults. The two dependent variables were semantic and episodic scores. No significant effects were found for age-group or sex on the total, episodic, and semantic scores. The age-group by memory-type interaction showed that semantic and episodic memories were not rated differently by the two age-groups. One reason for these non-significant outcomes could be the overall small sample sizes. Further elaboration is needed to assess the aspects of self-rated AM changes from young to middle adulthood, including sex differences in the self-assessment since not many studies have addressed such questions. / Studien undersökte aspekter avsjälvskattat självbiografiskt minne mellan unga vuxna och individer i medelåldern samt även könsskillnader. En svensk version av ett självsskattningsfrågeformulär användes online för att undersöka självbiografiskt minne. Frågeformuläret bedömer autobiografiska minnesförmågor inom episodiska, semantiska, rumsliga och framtida domäner. Fyrtio friska deltagare medverkade i undersökningen. Den yngsta gruppen (M ålder=26), hade 70% kvinnor, medan medelålders vuxna (M ålder =44), hade 50% kvinnor. Medelåldern för kvinnor var (M = 30, intervall = 30) och mäns var (M = 34, intervall = 30). Univariata allmänna linjär modeller utfördes för att bestämma om det finns en signifikant genomsnittlig skillnad mellan åldersgrupperna och kön, medan en multivariat variansanalys med upprepade mätningar bedömde interaktionen mellan åldersgrupp ochminnestyp. Det antogs att det inte skulle finnas någon skillnad mellan unga och i det semantiska självbiografiska minnet, men att episodiskt självbiografiskt minne skulle skattas lägre efter medelåldern. De två beroende variablerna var semantiska och episodiska poäng. Inga signifikanta effekter hittades för åldersgrupp eller kön på den totala, episodiska och semantiska poängen. Interaktionen mellan åldersgrupp och minnestyp visade att semantiska och episodiska minnen inte bedömdes annorlunda av de två åldersgrupperna.

Studien undersökte potentiell bias inom psykologi att underrapportera eller överrapporterakönsskillnader genom att koda ett urval bestående av 819 socialpsykologiska artiklar somvaldes för att könsfördelningen bland områdets forskare är nästan jämn. Bias definieradessom diskrepansen mellan hur pass detaljerat könsskillnader rapporterades eller analyserades istudierna i relation till dess relevans. Två variabler kodades till varje artikel, Data ochMotivation. Data beskriver om det var möjligt för en artikel att rapportera könsskillnader ochhur data användes. Motivation beskriver om könsskillnader var relevanta och möjliga attrapportera eller analysera. Den kodade kombinationen av kategorierna från Data ochMotivation avgör vilka artiklar som underrapporterade könsskillnader och överrapporteradeskillnaderna. Resultatet var att 254 artiklar hade underrapporterade könsskillnader och ingenöverrapporterade. Därför var slutsatsen att det verkar finnas en bias inom socialpsykologi attunderrapportera könsskillnader och samma bias finns möjligen också inom andrapsykologiska områden. Denna studie kommer förhoppningsvis att bidra till att flera forskareöverväger att rapportera och analysera könsskillnader än idag. / This study investigated potential bias in psychology to underreport or overreport sexdifferences by coding a sample consisting of 819 socialpsychological articles which werechosen because the sex ratio among the fields’ scientists is almost even. Bias was defined asthe discrepency between how detailed sex differences were reported or analyzed in thesestudies in relation with its relevance. Two variables were coded to each article, Data andMotivation. Data describes if it was possible for an article to report sex differences and howthe data was used. Motivation describes if sex differences were relevant and possible toreport or analyze. The coded combination of the categories from Data and Motivationdetermined which article underreported sex differences and overreported those differences.The result from the main analysis was that 254 articles underreported sex differences andnone overreported. Therefor the conclusion was that there seems to be a bias withinsocialpsychology to underreport sex differences and the same bias possibly exists in otherpsychological fields aswell. This study will hopefully contribute to more scientistsconsidering to report and analyze sex differences than today

The purpose of this study is to examine if gender differences regarding the effect of experiencing domestic violence among children exists and how this field can be comprehended in the light of different perspectives on gender and with social learning theory. A literature review was chosen as the mean for achieving this. The process of collecting articles resulted in the finding of 31 peer-reviewed articles. The compilation of the articles shows varying results and different perspectives on gender differences. Three themes materialized during the compilation of the articles, ”the cycle of violence and the social construction of gender”, ”externalizing and internalizing” and ”behavioral problems and psychological difficulties”. Some scientists have concluded that no gender differences can be found in relation to the three themes. The majority of these articles does however conclude that gender differences exist, and that they can be explained through different theoretical perspectives. The results of this study have been analyzed using gender theories and the theory of social learning. Using these theories in tandem has revealed the different reasons behind the gender differences, both on micro as well as macro levels. / Syftet med denna uppsats är att undersöka om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet samt hur detta område förstås med hjälp av olika perspektiv på genus samt social inlärning, en litteraturöversikt har därmed valts som uppsatsens metod. Artikelsökningen för litteraturöversikten resulterade i 31 vetenskapligt granskade artiklar. Kartläggningen av dessa artiklar har visat att forskare fått varierande resultat samt utgått från olika teoretiska perspektiv gällande om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet. Kartläggningen av artiklarna påvisade tre olika teman i artiklarna, “våldscykeln och könskonstruktion”, “externalisering och internalisering” samt “beteendeproblematik och psykiska svårigheter”. Några forskare har kommit fram till att det inte existerar könsskillnader i relation till dessa tre teman. Majoriteten av artiklarna har kommit fram till att det finns könsskillnader i relation till dessa tre teman, och dessa könsskillnader kan förklaras och förstås ur olika teoretiska perspektiv. Resultatet har analyserats med hjälp av genusteorier samt den sociala inlärningsteorin, och har visat orsaksförklaringar till könsskillnader på både mikro- samt makronivå.

Titel: Affärsänglars investeringsprocesser och målsättningar - En kvalitativ studie om distinktionen mellan kvinnors och mäns företagande Författare: Hanna Nyman och Mimmi Johansson Handledare: Hans Landström Examinator: Per-Ola Ulvenblad Nyckelord: Affärsänglar, investeringsprocesser, målsättningar, drivkrafter, könsskillnader Problemformulering: Hur skiljer sig affärsänglars investeringsprocesser och målsättningar åt beroende på affärsängelns och entreprenörens kön? Om skillnader förekommer, vad är orsaken till dessa? Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur investeringsprocesser och målsättningar ser ut beroende på om affärsängeln respektive entreprenören är kvinna eller man. Studien syftar också till att skapa förståelse för varför det förekommer skillnader mellan könen, förutsatt att skillnader föreligger. Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats och är en kvalitativ studie. Den teoretiska referensramen har samlats in genom vetenskapliga artiklar och kurslitteratur. Vidare har det empiriska materialet samlats in genom åtta intervjuer med fyra affärsänglar, varav två är kvinnor och två är män. Första intervjutillfällena har genomförts med ostrukturerade frågor och andra intervjutillfällena med mer strukturerade frågor. Till sist har empirin analyserats utifrån tre nivåer med hjälp av analysmodellen Gioia. Slutsats: Slutsatsen som kan dras i den här studien är att affärsängelns eller entreprenörens kön inte påverkar affärsängelns bedömningar. Könet har heller inte visat sig påverka affärsänglarnas målsättningar, då skillnader i målsättningarna mellan investeringarna berodde på vad det var för typ av företag och inte på könet. Ytterligare en slutsats är att investeringsprocesserna är individuella från en investering till en annan. Trots att studien inte har påvisat skillnader finns det ändå en tro att könsskillnader föreligger på grund av att marknaderna är ojämställda. / Title: Investment processes and objectives of business angels - A qualitative study on the distinction between women’s and men’s entrepreneurship Authors: Hanna Nyman and Mimmi JohanssonTutor: Hans Landström Examiner: Per-Ola Ulvenblad Keywords: Business angels, investment processes, objectives, driving forces, gender differences Research question: How do the investment processes and objectives of business angels differ depending on the gender of the business angel and the entrepreneur? If there are differences, what is the reason for these? Purpose: The purpose of the study is to describe how investment processes and objectives look depending on whether the business angel or entrepreneur is a woman or man. The study also aims to create an understanding of why there are differences between the sexes, assuming that differences exist. Methodology: The essay has an abductive research approach and is a qualitative study. The theoretical frame of reference has been collected through scientific articles and course literature. Furthermore, the empirical material has been collected through eight interviews with four business angels, of which two are women and two are men. The first interview sessions were conducted with unstructured questions and the second interview sessions with more structured questions. Finally, the empirical evidence has been analyzed based on three levels using the Gioia analysis model. Conclusion: The conclusion that can be drawn in this study is that the gender of the business angel or entrepreneur does not affect the business angel's judgments. Gender has also not been shown to influence the business angels' objectives, as differences in the objectives between the investments depended on the type of company and not on gender. Another conclusion is that the investment processes are individual from one investment to another. Although the study has not shown differences, there is still a belief that gender differences exist because the markets are unequal.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance, samt huruvida upplevelsen av Work-Life Balance skiljer sig mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Studien var kvantitativ med deduktiv ansats. Studien utfördes i en offentlig organisation där medarbetarna hade relativt stort inflytande över sin egen arbetstid. De omfattades av ett ”önskeschema” som avsåg att hjälpa dem uppnå balans mellan arbete och privatliv. En webbaserad enkät skickades till medarbetarna och data från N=24 deltagare analyserades. Sambandet mellan arbetsrelaterad kontroll och Work-Life Balance studerades med enkel linjär regressionsanalys. Resultatet visade ett signifikant positivt linjärt samband mellan arbetsrelaterad kontroll Work-Life Balance. Därtill undersöktes om kön, ålder och utbildningsnivå påverkade upplevd Work-Life Balance med Tvåvägs ANOVA. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant huvudeffekt på Work-Life Balance med avseende på kön, ålder eller utbildningsnivå. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning.

The aim of our thesis has been to examine and establish an understanding for the working method that professional social workers have in the meeting with suicidal adolescents in regard to discovery and treatment. Further we were also interested in whether differences in the working methods exist depending on the sexes of the adolescents. The method has been qualitative in the form of semi-structured interviews conducted with seven professional social workers in Sweden and analyzed with help of two theories, empowerment and gender-theory. Results have shed light on the importance of relationship building that takes place in conversational context. Social workers rely highly on empathy and respect during supportive treatment sessions as well as having an eye out for detecting initial signals of suicidality, which require sensitivity and attention. In regard to adapting the working methods to youth gender, results have shown that the social workers rather adapt to the individual than the specific gender, hence providing a question whether further research in terms of help seeking abilities between the different sexes is needed in social work.

Fysisk aktivitet är en viktig del av en hälsosam livsstil som bidrar till flertalet hälsofördelar och motverkar livsstilsrelaterade sjukdomar och förtida död. Föräldrars fysiska aktivitetsnivå har visats ha ett positivt samband med barnens nivå av fysisk aktivitet. Mammors påverkan har visat sig kunna ha en extra betydande effekt för barnens fysiska aktivitetsnivå och hälsa. Syftet var att undersöka nivån av fysisk aktivitet hos föräldrar i Sverige jämfört med nationella riktlinjer samt eventuella könsskillnader. Metod: Studien genomfördes med en anonym online-enkät på olika sociala medier där föräldrar i Sverige med barn i åldern 1–17 år efterfrågades (bekvämlighetsurval). 183 respondenter besvarade enkäten, varav 12 exkluderades på grund av att de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Data analyserades deskriptivt i SPSS. I resultatet likställs kvinnorna med mammor, och männen som pappor. Resultat: Av de 171 respondenter som inkluderades i analysen var 107 mammor (59%), 61 pappor (33.3%) och tre med annan könstillhörighet (1.5%). Medelåldern var 38±7 år där medelåldern för papporna var något högre än för mammorna (40±7 respektive 37±7) (p = .005). Resultatet visade att föräldrarna var generellt stillasittande stora delar av sin vakna tid. Endast cirka 30 procent nådde upp till riktlinjerna för muskelstärkande aktivitet. Papporna var i högre grad fysiskt aktiva i enlighet med riktlinjerna, jämfört med mammorna (p &lt;.001; ES = .035). Resultatet indikerade däremot att mammorna var något mer aktiva på lägre intensitetsnivå (vardagsmotion så som hushållssysslor och promenader) än papporna (p = .065; ES = .216). Slutsats: En stor andel av föräldrarna når inte upp till de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet, vilket potentiellt skulle kunna få negativa konsekvenser för möjligheten att främja en fysiskt aktiv livsstil hos sina barn. För att skapa större förutsättningar för en aktiv uppväxt för barn bör folkhälsoarbete inkludera ett större fokus på föräldrars fysiska aktivitetsnivå. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Introduktion: Handboll är en populär lagsport som innehåller kroppskontakt, hopp och sprints. Det är dock även en skadedrabbad sport, där bla huvudskador är vanligt. Huvudskador, eller sport related concussion (SRC), är en allvarlig skada som kan leda till komplikationer senare i livet. Tidigare forskning, gällande risken av att drabbas av SRC, har visat skillnader mellan kön samt positioner. Inom svensk handboll är de flesta SRC studier utförda på högsta eliten. Syftet med denna studie var därför att kartlägga förekomsten av SRC, eventuella skillnader mellan positioner, kön, samt symtom och metod för återgång till träning bland division 1 spelare och NIU/RIG-elever. Metod: En online enkät med 22 frågor uppdelat i tre delar skapades. Frågorna validerades genom face-validity samt en pilotstudie. Enkäten skickades sedan ut till alla division 1 klubbar och NIU/RIG-gymnasier, där tränarna/lärarna själva fick distribuera enkäten till sina elever/spelare. Resultat: Förekomsten av SRC av de som svarade i division 1 och NIU/RIG var 34,9%. Resultatet visade att gruppen målvakter rapporterade flest SRC av alla positioner. Kvinnliga spelare rapporterade signifikant fler antal SRC jämfört med herrspelare (58 vs 30, p=0,018) samt även fler olika symtom efter skada jämfört med herrspelarna. Vanligaste strategin för återgång till idrott oavsett kön och position var hjärntrappan. Konklusion: Sammanfattningsvis visade vår data att förekomsten av SRC bland handbollsspelare på div 1 och NIU/RIG är något lägre än tidigare studier på elitspelare. Resultatet att damspelarna rapporterade fler antal SRC, samt fler och mer varierade symtom än herrspelarna stämmer överens med flera tidigare studier. Den vanligaste vägen tillbaka till handbollen var via hjärntrappan. Vår undersökning bidrar till att öka kunskapen om SRC:s inom handbollen och förhoppningsvis kan den bidra till att förebygga denna typ av skada i framtiden. / Introduction: Handball is a popular sport that contains a lot of body contact, jumps and sprints. It is also an injury-prone sport, where head injuries are common. Head injuries, or sport related concussion (SRC), is a serious injury that may cause complications later in life. Previous research on the risk of SRC have shown differences between gender and within player position. In Swedish handball, available studies on SRC:s include mostly the highest elite. Thus, we aimed to study the prevalence of SRC, differences between positions, gender, symptoms and method of return to training among Division 1 players and NIU/RIG-students. Method: An online survey with 22 questions divided into three parts was created. The questions were validated through face validity and a pilot study. The survey was then distributed to all division 1 clubs and NIU/RIG high schools, where coaches/teachers were responsible for distributing the survey to their students. Results: The SRC prevalence among the Division 1 and NIU/RIG-student respondents, was 34.9%. Goalkeepers reported the highest incidence of SRC of all positions. Female players reported a significantly higher number of SRC compared to males (58 vs. 30, p=0.018). Furthermore, females reported a more diverse range of post-injury symptoms. The most frequently used return-to-play strategy was the brain-ladder, regardless of gender or position. Conclusion: Our data revealed that the prevalence of SRC among division 1 and NIU/RIG handball players is slightly lower than previous studies on elite handball players. The result that female players reported a higher number of SRC and more varied symptoms than male players, aligns with several previous studies. The most common pathway back to handball was through the brain-ladder protocol. Our study contributes to increasing knowledge about SRC in handball and hopefully can help prevent this type of injury in the future.