Den nuvarande studiens syfte var att undersöka om etnisk kontakt och etniska fördomar sammanhänger med att utsätta andra för eller själv bli utsatt för så kallad etnisk mobbning. Vidare undersökte studien om det förelåg någon skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med italiensk bakgrund när det gäller att utföra och bli utsatta för mobbning generellt och specifikt för etnisk mobbning. Ålder och kön inkluderades även i studien som kontrollvariabler. Deltagarna bestod av elever mellan 14–21 år, 17 klasser med 239 elever. Av dessa kategoriserades 160 som italienare (67 %) och 79 som utländska elever (33 %), minst en förälder var utrikesfödd. Självskattningsformulär användes för att mäta (etnisk kontakt, mobbning/och viktimisering, rasistisk mobbning/och viktimisering, interetnisk mobbning/och viktimisering samt etniska fördomar). Rasistisk mobbning tillsammans med interetnisk mobbning bildade begreppet som i studien kallas för etnisk mobbning. Resultaten visade att medan elever med utländsk bakgrund i högre grad än elever med italiensk bakgrund var utsatta för rasistisk och interetnisk mobbning (men inte för generell mobbning), var manliga elever i högre grad än kvinnliga elever engagerade i generell, rasistisk och interetnisk mobbning. Enligt regressionsanalyserna var såväl kön som etniska fördomar associerade med både rasistisk mobbning och interetnisk mobbning hos eleverna med italiensk bakgrund medan endast kön kunde associeras med dessa former av etnisk mobbning bland eleverna med utländsk bakgrund. De uppföljande mediationsanalyserna med eleverna med italiensk bakgrund visade att etnisk kontakt tillsammans med etniska fördomar kunde associeras med såväl rasistisk mobbning som interetnisk mobbning. Möjliga förklaringar till resultaten och vidare forskning diskuteras.

This thesis examines in Swedish teacher education often neglected areas to increase the understanding for the essential differences between the two sexes and furthermore: how these differences affect us from an evolutionary and biological perspective. The study investigates previous research within the area - particularly evolution, neurology, hormones and genetics that affects our behavior. It also scrutinizes theories of social construction which primarily lodged the foundation for learning within the last century and served as explanation model for how human beings turn out in life. Research is analyzed regarding how music may be perceived differently and how they may affect stereotypical choices regarding instrument and other preferences. Also, the study evaluates research regarding how the Swedish school is designed to uphold gender equality in their goals and in their national curriculum. Finally, conclusions whether the Swedish school is providing enforcement regarding scientific regulations, which the law demands from it – in this case biological factors – are being looked at. The results show that biological differences between males and females may influence human behavior to a greater degree than earlier predictions, and that the Swedish school is mostly founded on a social constructionist point of view. These results indirectly question the Swedish National Agency for Education’s definition of equality, which paradoxical may lead to equity. Or, equality by outcome. Which do not take biological sex differences, or even individual differences into account.

This paper studies the schoolstaffs experiences of children with ADHD within the region of Kalmar kommun. The aim is to describe and analyze these experiences from a gender perspective. The study is of a qualitative art and is based on six interviews whith school principals. The theory that is used to analyze the six interviews is the theory of socialconstructivism. The study shows that boys and girls generally is treated differently by the schoolstaff. It also shows that the schoolstaff does not always have the knowledge that is necessery to observe children, mainly girls, with ADHD.

While socioeconomic inequalities in health seem to level out during adolescence, circumstances related to school appears to have increased in importance. Such circumstances include, for example, school performance. The primary aim of this study is to examine the relationship between school performance and psychosomatic health. The moderating role of self-esteem and the presence of any sex differences will additionally be investigated. Data from the Stockholm School Survey in 2004, covering a total sample of 5 135 adolescents in 9th grade, were used. Based on linear regression, a significant association between school marks and psychosomatic health was found where higher school performance was linked to better health. Moreover, lower self-esteem was linked to more health complaints. Self-esteem moderated the association between school marks and psychosomatic health but only among boys, for whom the effect of having both high marks and high self-esteem was not as beneficial for health as expected. While differences by sex were found in the distribution of school marks, self-esteem and psychosomatic health, none were found in the associations between self-esteem and school performance and psychosomatic health (the only exception being the moderating role of self-esteem among boys).

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion. Emellertid återfanns inte, till skillnad från tidigare forskning, ett signifikant samband mellan sociala motiv och alkoholkonsumtion, dock kunde en viss tendens till samband urskiljas. Studien indikerar sålunda att kunskap om dessa variabler kan vara av betydelse för att utveckla en förståelse för vad som förebådar olika alkoholkonsumtionsmönster.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och självförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i åldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma område. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfälle i enkäterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt självförtroende. Resultaten visade bland annat att de icke landslagsspelande ungdomarna upplever sig ha en högre grad av motivation än de landslagsspelande ungdomarna i denna studie. Dock visade resultaten att de landslagsspelande ungdomarna upplever sig ha ett högre självförtroende än de icke landslagsspelande ungdomarna i denna studie. Det finns även en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor inom de två variablerna. Resultaten diskuteras i förhållande till uppsatsens teoretiska ramverk. / The purpose of this study was to examine if there is any possible differences in motivation and self-confidence among young soccer national team players and non-national soccer team players between 14-19 years old. The study also examined if there were any gender differences in the same areas. 471 young soccer players participated in this study, 282 of the players were national team players and 189 were not playing in any of the soccer national teams. 270 of the participants were boys and 201 were girls. A quantitative method with the questionnaires Grit Scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale and Sport Confidence Inventory was used. The results showed that the non-national players perceive themselves to have a higher level of motivation than the national team players in this study. The results also showed that the national team players perceived themselves to have a higher level of self-efficacy than the non-national team players in this study. There is also a significant gender difference within self-efficacy and motivation. The results are discussed in relation to the essay’s theoretical framework.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion. Emellertid återfanns inte, till skillnad från tidigare forskning, ett signifikant samband mellan sociala motiv och alkoholkonsumtion, dock kunde en viss tendens till samband urskiljas. Studien indikerar sålunda att kunskap om dessa variabler kan vara av betydelse för att utveckla en förståelse för vad som förebådar olika alkoholkonsumtionsmönster.</p>

Syftet med detta examensarbete är att finna bakomliggande orsaker och faktorer som påverkar pojkar och deras läsning. Varför presterar pojkar sämre än jämngamla flickor på lästester i alla de länder där tester görs? Detta är något som otaliga undersökningar pekar på både i Sverige och internationellt. Ett barns framgång i läsning är en viktig del av dess utbildning. Har barnet problem på detta område så får det problem i alla ämnen. Huvudfrågan för detta examensarbete är således: varför presterar pojkar sämre än flickor i läsning? De delmoment som påverkar läsningen belyses ur flera vinklar i hopp om att lyfta fram en så övergripande bild som möjligt av detta fenomen. Detta är en litteraturstudie med fokus på forskning genomförd mellan 2007-2013. Undersökningen visar att den nivå ett barn når i sin läsning är resultatet av en ytterst komplicerad kombination av faktorer där hemförhållanden och motivation tycks väga tyngst. Samtidigt visar studien även att andra faktorer som ofta lyfts fram som mer eller mindre avgörande bygger på motsägelsefulla fakta.

Syftet med studien var att beskriva prevalens av övervikt, fetma och undervikt hos 10-11-åriga barn under en fyraårsperiod. Detta gjordes genom att jämföra två födelsekohorter, 1989 och 1993 med fokus på könsskillnader och skillnader i socioekonomi (SES) definierat utifrån inkomst i fyra olika typområden. Studien utfördes i Stockholms län 2005 där SES-områden och skolor inom dessa områden valdes slumpmässigt. Antropometriska data från skolhälsovårdsjournaler insamlades från barn i skolår fyra. Vikt, längd och födelsedata erhölls från 2416 10-11-åringar födda 1989 och från 2183 barn födda 1993. Övervikt och fetma definierades enligt Cole ́s ålders- och könsspecifika BMI-gränser. Undervikt definierades som – 2 SD enligt referenskurvor från Karlberg 2001. En tydlig könsskillnad kan ses vad gäller prevalens av övervikt och fetma. Hos pojkarna var 21,3 % överviktiga både i kohort 1989 och 1993 medan fetma ökade ickesignifikant från 3,1 % till 4,0 %. Hos flickorna minskade övervikten från 22,9 % till 19,7 % (ns) och fetma minskade från 4,6 % till 2,9 % (RR= 0,62 95 % CI:0,41-0,98). Undervikten tenderade att minska både hos flickor och hos pojkar. Vid jämförelse av de olika SES-områdena var den sociala gradienten mer tydlig i födelsekohort 1993 jämfört med 1989. I födelsekohort 1993 var 17,1 % av pojkarna överviktiga i det mest resursstarka området jämfört med 29,0 % i det mest resurssvaga området. För fetma var motsvarande siffror 1,9 % och 6,0 %. Flickorna uppvisade ett helt annat mönster; hos flickor i det mest resurssvaga området var överviktsprevalensen nästan identisk vid de två studerade tidpunkterna; 28,4 % och 28,3 %. I de övriga SES-områdena var övervikten lägre hos flickor i födelsekohort 1993 jämfört med födelsekohort 1989. Studien visar att trenden av övervikt och fetma delvis ändrat riktning med en minskning av fetma hos flickorna medan pojkarna fortsätter att öka särskilt i resursfattiga områden. Det finns en tendens till att den sociala gradienten har ökat under den studerade fyraårsperioden vilket understryker vikten av förebyggande åtgärder för barn och deras familjer i särskilt resursfattiga områden / The objective of the study was to describe prevalence of overweight, obesity, and underweight among 10-11 year old children during a four year period. This was done by comparing 1989 and 1993 birth cohorts, with focus on gender and socioeconomic (SES) using data from small geographical areas. The study was performed 2005 in Stockholm county where SES areas and schools within SES areas were randomly sampled. In selected schools, anthropometric data from routine assessments of 4thgraders were abstracted from school records. Weights, heights and birthdates were retrieved from 2416 10-11 year olds born in 1989 and 2183 born in 1993. Overweight and obesity were defined according to Cole’s age- and sex-specific BMI cut-off points. Underweight was defined as -2 SD according to the national growth reference curves established by Karlberg and coworkers 2001. Secular trends in prevalence between 1989 and 1993 seemed to vary by sex. In boys, the prevalence of overweight was 21.3 % in both birth cohorts, while obesity increased non-significantly from 3.1 to 4.0 %. In girls overweight decreased non-significantly from 22.9 to 19.7 and obesity decreased from 4.6 to 2.9 % (RR= 0.62 95 % CI: 0.41-0.98). The prevalence of underweight decreased non-significantly both in boys and in girls. When comparing the different SES-areas the social gradient was more obvious in birth cohort 1993 than cohort 1989. In birth cohort 1993 17.1 % of the boys were overweight in the most affluent area compared to 29.0 % in the low SES area. For obesity the prevalences were 1.9 % and 6.0 % respectively. In girls there is a slightly different pattern; among girls in the low SES areas the prevalence of overweight are almost identical 28.4 and 28.3. In the other areas the 1993 cohort shows a lower overweight prevalence compared to girls born 1989. In summary decreases in obesity occurred in girls from the two respective birth cohorts; at the same time both overweight and underweight tended to decrease. In contrast, among boys, there were no significant differences over time, although increases in obesity were detected among boys in less advantaged socioeconomic areas.This underlines the need for computer based monitoring of routine height and weight measurements in schools and preventive efforts which target children and their families in areas of low-socioeconomic status in early childhood. / <p>ISBN 91-7997-158-x</p>

The aim of the study is to investigate how clinicians in psychiatric care for adults consider borderline personality disorder to be manifested in men and women, respectively. Could there be a tendency to over-diagnose women and under-diagnose men? In addition, the purpose of the study is to bring clarity to the reasons for gender differences within borderline personality as perceived by the clinicians. The study is based on an inductive approach, in which interviews have been conducted with twelve clinicians working with borderline personality disorders to gain a deeper understanding of how the clinicians consider the manifestations of gender differences. The clinicians described tendencies for women to deliberate self-harm, have mood swings and problems in relations. Men with borderline personality disorders are described as having a higher degree of e.g. aggressiveness, addiction and criminal behaviour than women with the same diagnosis. Half of the informants think men are under- diagnosed for borderline personality disorders. This may indicate that other diagnoses are given to men instead or that men end up in other treatments. Possible explanations to the gender differences are discussed, such as societal factors, gender roles or criteria for diagnosis based on gender.