I denna c-uppsats utforskas den könsrelaterade dynamiken i medierapportering av svensk fotboll. Studien analyserar videointervjuer från Herrallsvenskan och Damallsvenskan för att avslöja eventuella könsskillnader i sportjournalistik och dess inverkan på samhälleliga normer och värderingar. Denna forskning tar sig an en tidigare outforskad aspekt av sportjournalistik genom att granska och jämföra frågeställningarna som riktas mot manliga och kvinnliga fotbollsspelare under videointervjuer. Forskningsfrågorna i uppsatsen är följande: Hur skiljer sig bevakningen och rapporteringen av manliga och kvinnliga fotbollsspelare under en säsong? Samt, Hur skiljer sig de frågor som ställs i svenska fotbollsintervjuer gentemot manliga och kvinnliga fotbollsspelare? Dessa frågor är avgörande för att förstå den övergripande mediabilden och hur kön gestaltas i sportjournalistiken.  Teoretiskt stödjer sig uppsatsen på en rad teorier som ger en djupare förståelse för mediernas roll i samhället och hur de formar uppfattningar om kön och könsroller inom sporten. Dessa inkluderar Journalistikens Makt, Intervjuns Makt, Kön och Genus, Gestaltningsteorin, och Dagordningsteorin. Var och en av dessa teorier belyser olika aspekter av hur könsmönster och maktrelationer skiljer sig i medierapportering och representation inom sportjournalistiken. Metodologiskt använder studien kvantitativ innehållsanalys för att systematiskt analysera och jämföra de könsrelaterade skillnaderna i intervjuerna. Denna noggranna metodik möjliggör en kvantifiering och analys av hur kön påverkar frågor och narrativ som presenteras för spelarna, och ger värdefulla insikter i hur medieinnehållet kan bidra till normbildning och representation inom idrott och media.  Resultaten identifierar betydande könsskillnader i sportjournalistikens gestaltning, med manliga idrottare som får mer frekventa och prestationsinriktade intervjuer, medan kvinnliga idrottare ställs bredare frågor, vilket riskerar att förstärka stereotypa uppfattningar. En tendens där intervjuare och intervjuade delar kön, påvisar en potentiell segregation, men rapportering om bland annat känslor och domslut visar på könsneutralitet. Studien har betydande relevans för flera områden, inklusive medie- och kommunikationsvetenskap, idrottsvetenskap, samt för praktiker inom mediebranschen och idrottsorganisationer. Den bidrar till en förståelse av hur könsaspekter och genusgestaltning skiljer sig i medieinnehållet och sportjournalistiken, och kan hjälpa till att forma mer jämställda och inkluderande mediepraktiker. / In this bachelor's thesis, the gender-related dynamics in media reporting of Swedish football are explored. The study analyzes video interviews from the Men's Allsvenskan and Women's Damallsvenskan to reveal any gender differences in sports journalism and its impact on societal norms and values. This research addresses a previously unexplored aspect of sports journalism by examining and comparing the questions directed at male and female football players during video interviews. The research questions in the thesis are as follows: How does the coverage and reporting of male and female football players differ over a season? And, How do the questions asked in Swedish football interviews differ between male and female football players? These questions are crucial for understanding the overall media image and how gender is portrayed in sports journalism.  Theoretically, the thesis relies on a number of theories that provide a deeper understanding of the media's role in society and how they shape perceptions of gender and gender roles within sports. These include the Power of Journalism, the Power of the Interview, Gender and Gender Studies, Representation Theory, and Agenda Setting Theory. Each of these theories highlights different aspects of how gender patterns and power relations differ in media reporting and representation within sports journalism. Methodologically, the study uses quantitative content analysis to systematically analyze and compare the gender-related differences in the interviews. This meticulous methodology enables a quantification and analysis of how gender affects the questions and narratives presented to the players, and provides valuable insights into how media content can contribute to norm formation and representation within sports and media.  The results identify significant gender differences in the portrayal of sports journalism, with male athletes receiving more frequent and performance-oriented interviews, while female athletes are asked broader questions, which risks reinforcing stereotypical perceptions. A tendency where interviewers and interviewees share gender shows a potential segregation, but reporting on emotions and rulings indicates gender neutrality. The study has significant relevance for several areas, including media and communication studies, sports science, as well as for practitioners in the media industry and sports organizations. It contributes to an understanding of how gender aspects and gender representation differ in media content and sports journalism, and can help to shape more equal and inclusive media practices.

Känslomässiga krav innebär att individer förväntas kontrollera sina känslor och agera lämpligt för sin yrkesroll. Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan upplevda känslomässiga krav och stress samt skillnader mellan män och kvinnor inom polisen. Kvantitativ data samlades in genom enkäter med 112 poliser. Syftet undersöktes genom att mäta dimensionerna känslomässiga krav, krav på att dölja känslor och stress baserat på mätinstrumentet COPSOQ. Analysen genomfördes med en multipel regressionsanalys och två modererande hierarkiska multipla regressionsanalyser. Resultaten visade att känslomässiga krav har ett signifikant samband med stress, men inget signifikant samband mellan krav på att dölja känslor och stress hittades. Ingen signifikant skillnad i upplevelsen av känslomässiga krav samt krav på att dölja känslor i relation till stress observerades mellan män och kvinnor. Studien bidrar till förståelsen av hur arbetsrelaterade känslomässiga krav kan länkas till stress och understryker vikten att motverka känslomässiga krav för att minska stress inom polisyrket. / Emotional demands involve an expectation for individuals to control theiremotions and act appropriately for their professional role. This study aimed toinvestigate the relationship between perceived emotional demands and stress, as well asdifferences between male and female police officers. Quantitative data was collectedthrough surveys with 112 police officers. The aim was examined by measuring thedimensions of emotional demands, demands for hiding emotions, and stress based onthe COPSOQ instrument. The analysis was conducted using multiple regressionanalysis and two moderating hierarchical multiple regression analyses. The resultsshowed that emotional demands have a significant relationship with stress, but nosignificant relationship was found between demands for hiding emotions and stress. Nosignificant difference in the experience of emotional demands and demands for hidingemotions in relation to stress was observed between men and women. The studycontributes to the understanding of how work-related emotional demands can be linkedto stress and emphasizes the importance of counteracting emotional demands to reducestress within the police profession.

Prokrastinering inför sänggående är någoting som de flesta människor gör, det innebär att medvetet förskjuta tidpunkten för att sova. Detta beteende kan ha en negativ inverkan på både sömnkvalitet och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka prokrastinering inför sänggång mellan köns- och åldersgrupper samt samband mellan prokrastinering inför sänggående och sömn- och livskvalitet. Studien bygger på 149 enkätsvar från deltagare i åldersspannet 18-99 år, 76 deltagare klassificerades som unga vuxna och 73 deltagare som vuxna. Det var 110 kvinnor och 39 män som deltog i enkätstudien. Dessa rekryterades genom annonser och valde själva att delta anonymt. Resultatet visade att unga vuxna prokrastinerade mer än vuxna och skillnaderna var signifikanta. Det fanns samband mellan prokrastinering inför sänggång och sömnkvalitet samt mellan sömnkvalitet och livskvalitet. En slutsats av studien är att unga prokrastinerar mer inför sänggång genom sin mobiltelefon än vuxna. / Procrastination before bedtime is something most people engage in, meaning consciously delaying their bedtime. This behavior can have a negative impact on both sleep quality and well-being. The purpose of the study was to examine bedtime procrastination across gender and age groups, as well as the relationship between bedtime procrastination before bedtime and sleep and well-being. The study is based on 149 survey responses from participants aged 18-99 years; 76 participants were classified as young adults and 73 participants as adults. There were 110 women and 39 men who participated in the survet study. The results showed that young adults procrastinated more than adults, and the differences were significant. There were also correlations between bedtime procrastination and sleep quality, as well as between sleep quality and well-being. One conclusion of the study is that young adults engage in bedtime procrastinate more through their mobile phones than adults.

The aim of this study has been to investigate the reading interest of students in grade four, aswell as which factors are considered to influence their motivation and attitude towardsreading. The study's collection method is partly quantitative where 38 students haveanswered a questionnaire, partly qualitative where 12 students have been interviewed, ofwhich 6 are boys and 6 are girls. The selection of the participants was determined through aconvenience sample from a school nearby, located in southwestern Sweden, where twodifferent classes in the fourth grade participated. The study aims to answer two researchquestions, one of which investigated whether there were differences between boys and girlsmotivation and attitude towards reading, and if so, how it manifested itself. The secondresearch question investigated which factors influenced students motivation and attitudetowards reading. The result showed that no significant gender differences could be found inmotivation. However, several differences were found between boys and girls in attitudetowards reading. Factors that influence the students motivation and attitude are, among otherthings, the reading culture that exists in the children’s home, whether the reading isexperienced as interesting or not and how the teacher uses the students' interests in the workto promote the students interest in and consumption of reading.

Denna studie syftar till att se på hur barn tar sig an konstruktionsritningar i jämförelse med fritt byggande i en lekfull gruppmiljö. Tidigare forskning visar skillnad mellan mängden män och kvinnor i tekniska yrken och även män och kvinnors inställning till de tekniska ämnena. Vissa forskare visar också på åldersskillnader mellan hur barn lär sig tekniska ämnen. Tar fyra- och femåringar frivilligt sig an konstruktionsritningar, följer dem och färdigställer de konstruktionen? Studien har särskilt tittat på om det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna när de byggde? Hur påverkar barnens eget intresse hur de bygger? Om barn, fyra och fem år gamla kan följa bygginstruktioner? Resultatet av denna studie, i viss mån, stödjer tidigare forskning om att det finns en genus aspekt redan i förskoleåldern, pojkarna var mer försekomna och hade lättare för att följa lego instruktioner än flickorna, men frågan kvarstår; varför finns denna skillnad? Förutom genusaspekten fanns det också ett tydligt resultat som visade på skillnad i byggkunskap mellan fyraåringar och femåringar. Fyraåringarna utforskade främst byggmaterialet, medan många av femåringarna kunde följa en Legobygginstruktion näst intill perfekt. / This study aims to look at how children approach building instructions compared to free building in a playful group environment. Researchers have found age differences, between how young children learn technical subjects. Other studies show that there are differences between the number of men and women in technical professions and also between men and women’s approach to the technical subjects. This study seeks discover if and how four and five year olds voluntarily use, follow, and complete a building exercise using instructional drawings. The study paid close attention to if girls and boys had different approaches to building; how does the children’s own interests affect the process of building? If children aged four and five years are capable of following building instructions. The results of this study to some extent support earlier research that there is a gender difference already at four to five years of age, but the question still remains why this difference exists. As well as the gender difference, there was also a strong result showing a difference in building knowledge between the four year olds and the five year olds. The four year olds mainly explored the building material whereas many of the five year olds could successfully follow the building instructions.

Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier.

Introduction: Precompetitive emotions are important for team functioning, performance and satisfaction of being a team member. Social identity constitutes a necessary base for positive emotions (Lindwall et al., 2016). Limited research calls for further examination of the intensity and the directionality of precompetitive group-based emotions in team performance and the influence of different targets of social identity. Objective: To examine two levels of social identities and their influence on precompetitive group-based emotions and perceived directionality. Methods: Seventy-one Swedish senior football players (Mage = 25.35 ± 5.50 years of age) including both males (n = 36; Mage = 27.53 ± 5.63 years of age) and females (n = 35; Mage = 23.11 ± 4.40 years of age), completed an online survey including measurements of identification (Ray et al., 2008; Campo et al., 2019a) and I-PANAS (Thompson, 2007), with the additional inclusion of the direction scale (Jones & Swain, 1992). Results: Identification as a football player influenced precompetitive positive emotions (PE) toward opponents. Precompetitive PE toward both teammates and opponents showed a tendency to be facilitative for performance. Findings also showed gender differences for identification as a football player, precompetitive PE toward teammates and directionality of precompetitive PE and NE toward teammates. Conclusions: The present study further extends the importance of identification and group-based emotions in team sports and how group-based emotions affect team sport athletes. Coaches might adjust their communication to enhance identification of the team before and during competition and ultimately increase team performances. / Introduktion: Emotioner innan tävling är viktiga för lagets funktion, prestation och tillfredsställelse med att vara en medlem i laget. Social identitet är en nödvändig bas för positiva emotioner (Lindwall et al., 2016). Då det endast finns begränsad forskning krävs ytterligare undersökning av intensiteten och riktningen av grupp-baserade emotioner innan tävling i lagprestationer och dess påverkan av olika nivåer av social identitet. Syfte: Att undersöka två nivåer av sociala identiteter och deras inflytande på grupp-baserade emotioner innan tävling och dess riktning (påverkan) för prestation. Metod: Sjuttioen svenska seniorfotbollsspelare (Målder = 25.35 ± 5.50 år) med både män (n = 36; Målder = 27.53 ± 5.63 år) och kvinnor (n = 35; Målder = 23.11 ± 4.40 år) genomförde en online enkät innehållande mätningar av identifiering (Ray et al., 2008; Campo et al., 2019a), I-PANAS (Thompson, 2007) med den extra riktningsskalan (Jones & Swain, 1992). Resultat: Identifiering som fotbollsspelare påverkade positiva emotioner (PE) innan tävling mot motståndare. PE gentemot både lagkamrater och motståndare visade en tendens att främja prestation. Resultaten visade också könsskillnader för identifiering som fotbollsspelare, PE gentemot lagkamrater och riktning för PE och NE gentemot lagkamrater. Slutsats: Den aktuella studien utökar betydelsen av identifikation och grupp-baserade emotioner i lagidrotter och hur grupp-baserade emotioner påverkar lagidrottare. Tränare skulle kunna anpassa sin kommunikation för att höja lagidentifiering före och under tävling och slutligen förbättra lagprestation.

The purpose of this study is to present how female entrepreneurs in Sweden raise capital for their start-ups and if there are common key factors presented among those who succeed. The entrepreneurs interviewed have all successfully raised capital. The research shows that female founders only have access to 1% or less of the capital in Sweden. We interview investors to acquire their perception of gender bias in fundraising and the key factors they look for during their due diligence process. The study shows that female entrepreneurs prefer bootstrapping and soft fundings before approaching investors. The majority of the female entrepreneurs were unsecure or did not know if they have been exposed to gender bias from investors during their fundraising process because they succeeded raising capital. They were at the same time aware of the existing gender bias. The majority of the investors expressed that they preferred to invest in female or mixed funded companies because their experience shows that those tend to perform better. The study also shows that key factors during the fundraising process are diversity of the team, resilience, networking, building good relations and that the entrepreneurs appears to be coachable from the investors point of view.

In today’s educational landscape, digitalization, driven by economic interests, has become increasingly prominent. This development has sparked interest in understanding how high school students’ technical capital and mathematical self-efficacy influence their outcomes. To deepen the understanding of this interplay, this study integrates Selwyn’s Bourdieusian capital theory on technical capital with Bandura’s theories on mathematical self-efficacy. Empirical data were collected through a survey administered to 208 high school students across three schools in Sweden, ensuring anonymity and integrity. Linear regression was employed, controlling for gender, academic program, socioeconomic factors, and completed coursework. The results demonstrate that technical capital significantly predicts mathematical self-efficacy, with a predictive capacity of up to 59.6%. Moreover, tolerance for deviation in the model increased the predictive capacity to 94.2%. No significant differences in predictability were observed based on gender or academic program dependencies. However, gender differences revealed a more linear relationship between technical capital and digital/technical competence among women compared to men. Additionally, both genders displayed equivalent performance in knowledge-based questions. This suggests that men tend to overestimate their digital competence relative to their technical self-efficacy, while women do not exhibit the same tendency toward overconfidence. In conclusion, this study offers insights into how technical capital and self-efficacy in mathematics shape students’ educational outcomes.

Bakgrund: Trots den synliga framgången inom idrotten kan tävlingsångest vara en dold utmaning som potentiellt påverkar prestationen negativt. Könsskillnader på tävlingsångest är komplicerad och kan härledas till en kombination av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. För att hantera tävlingsångest och optimera prestationen kan flera metoder tillämpas för mental träning, som visualisering, coping-strategier, mindfulness och self-talk. Genom att förstå och hantera tävlingsångest kan atleter uppnå bättre resultat och bidra till en hälsosammare idrottsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa eventuella könsskillnader på upplevelsen av tävlingsångest hos atleter. Studien syftar även till att belysa potentiella faktorer som påverkar tävlingsångest samt potentiella åtgärder för att minska tävlingsångest hos atleter. Metod: Studien är en strukturerad litteraturöversikt med en deskriptiv ansats. Fyra olika databaser (Medline, APA PsycInfo, Scopus, Cinahl) användes för att inhämta relevant litteratur, vilket resulterade i inkluderingen av totalt tretton artiklar. Resultat: Resultaten tyder på att kvinnliga atleter rapporterade högre somatisk och kognitiv ångest samt lägre självförtroende än manliga atleter. Även ålder och erfarenhet är avgörande faktorer för tävlingsångest. Äldre och mer erfarna atleter visade lägre nivå av både somatisk och kognitiv ångest samt högre självförtroende. Flera åtgärder utforskades för att hantera tävlingsångest, inklusive self-talk och mental träning, vilket visade sig vara effektivt för att minska tävlingsångest och öka självförtroendet hos atleter. Slutsats: En väsentlig betoning läggs på att individualisera interventioner för att hantera tävlingsångest utifrån enskilda behov och förutsättningar. Dessutom identifieras könsskillnader och individuella skillnader i upplevelsen av tävlingsångest, vilket bidrar till utformningen av skräddarsydda och effektiva stödåtgärder för atleter. För framtiden förespråkas en ökad forskningssatsning i Sverige där forskningsläget är otillräckligt.