Syftet med den föreliggande studien var att undersöka könsskillnader i motiv och tillvägagångssätt hos förövare av dödligt partnervåld i heterosexuella parrelationer. En kvantitativ forskningsmetod användes i denna icke-experimentella tvärsnittsstudie, där data samlades in från ett urval av svenska domstolars domar, det vill säga tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolens domar publicerade i en juridisk databas. Ett urval av N = 49 domar granskades med hjälp av ett kodschema, varav n = 30 domar hade en manlig förövare och n = 19 domar en kvinnlig förövare. De erhållna datan analyserades genom ett chi2-test for independence. Resultaten indikerar att kön hos förövare av dödligt partnervåld var signifikant relaterat till motiv till det dödliga våldet där tidigare utsatthet för partnervåld skiljde sig åt signifikant mellan män och kvinnor, men inte till tillvägagångssätt i det dödliga våldet. Slutsatser som drogs av denna studie var att motiv till dödligt partnervåld skiljer sig åt med anledning av förövarens könstillhörighet, medan tillvägagångssätt i dödligt partnervåld var samma oavsett könstillhörighet. / The purpose of the present study was to examine gender differences in motives and methods among perpetrators of lethal partner violence in heterosexual relationships. A quantitative design was used in this non-experimental cross-sectional study, in which data were collected from a sample of the legal cases of Swedish courts, also the legal cases of district courts, courts of appeal and the Supreme Court published in a judicial database. A sample of N = 49 legal cases were examined by means of a coding scheme, including n = 30 legal cases consisting of male perpetrators and n = 19 legal cases of female perpetrators. The obtained data were analyzed by using a chi-square test for independence. The results indicate that the gender of perpetrators in lethal partner violence was significantly related to motives for the lethal violence, in which prior exposure to intimate partner violence differed significantly between men and women, but not to methods of the lethal violence. Conclusions drawn from this study were that the motives for lethal partner violence differed because of the perpetrator's gender, while the methods of lethal partner violence were the same regardless of gender.

This study's aim was to investigate the difference between women's an men's experience of Work-Life Balance in a seasonal based proffesion. The study investigated eventual differences in employee's experiences of Work Life Balance during on-and off season in the organization. The study was conducted through a web-based survey made by Google forms with 74 completed answers. The results showed that there was a difference in the experience of WFC and FWC between on and off season. The results showed thah there was a significant difference in the experience of FWC during the on season. The results showed that there was a significant difference in the experiene of FWC between men end women, where men experienced a higher level of FWC. The results didn't show a significant difference in the experience of WFC between men and women.

The purpose and aim of this study are to examine a hitherto poorly understood aspect of the influence of relative age in the school environment – the correlation between relative age and the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes. This correlation is also checked for gender-based differences. The material used for the empirical study is the Swedish dataset from IEA’s CIVED research project. The study applies a theoretical framework inspired by the theory of cumulative (dis)advantages, coupled with existing research findings related to relative age and schooling, which tends to focus on cognitive, academic, psychological, and socioemotional aspects. Building on this framework, two hypotheses regarding the correlation between relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes, with potential gender differences in mind, are formed. The hypotheses are tested using crosstabulations and analyses of variance (ANOVA) to determine the type of correlation, its statistical significance and strength. In stark contrast with the formed hypotheses no significant correlations of any noteworthy strength are found for relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes. The study also fails to identify any gender differences in these correlations. The findings could be taken as evidence for the fine workings of the levelling aspect of the Swedish school system. Another conclusion could be that the ability of schools to influence students’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes is so limited that differences in relative age simply does not matter since no student, regardless of relative age, is impacted by the school in this regard. Although unexpected, the findings are in line with parts of the previous research regarding relative age and schooling. The findings are also in keeping with some aspects of the theoretical foundations, suggesting the effect of relative age to be dependent upon the institutional framework and specific conditions of different countries and school systems. The didactic implications of the study are limited. However, based on previous research, an awareness of the potential relative age effects in different aspects of education is suggested. Further research seems to be needed to properly understand the effects of relative age on the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes, as well as on the effects of relative age in the Swedish school system.

Visualizing both the performance and the result leads to a better achievement on the actual task, according to previous research. The purpose of this study is to examine how the visualization of the performance compared to visualizing the result, of a fine motor task, affects the outcome of the task. The outcome is measured in failures and correctly placed domino trays. The first hypothesis suggested both visualizations would give a better outcome, compared to the control condition. The second hypothesis suggested there will be a difference in the outcome, between the two visualization conditions. The third hypothesis suggested specific self-efficacy for the task would be highest for result-visualization. In an experimental intervention study using within-groups design participants (11 women, 9 men, 1 unspecified, M = 24 years, 20-32 years) did two questionnaires (demographic information and VVIQ-test),three domino tasks including the three conditions, and answered some questions regarding specific self efficacy. Through ANCOVA, independent Samples t test, and Pearson correlation,no hypothesis was completely confirmed. There was a significant difference in failures, during different conditions, between genders. The results indicated females in this study benefitted from both visualizations. The visualization-ability for women was significantly higher in this study, compared to men. There was a significant correlation between higher specific selfefficacy and better performance when participants did visualize executing the task. The validity of the domino task and the measurement of specific self efficacy could be discussed. / Att visualisera både genomförandet och resultatet leder till en bättre prestation på en uppgift, enligt tidigare studier. Syftet med denna studie är att avgöra hur visualisering av genomförandet jämfört med visualisering av resultatet, på en finmotorisk uppgift, påverkar prestationen på uppgiften. Prestationen mättes i misslyckanden och korrekt staplade dominobrickor. Den första hypotesen föreslog att båda visualiseringsbetingelserna skulle ge en bättre prestation, jämfört med kontrollbetingelsen. Den andra hypotesen föreslog att det kommer att finnas en skillnad i resultatet mellan de två visualiseringsbetingelserna. Den tredjehypotesen föreslog att specific self efficacy för uppgiften skulle vara högst för resultatvisualisering. I en experimentell interventionsstudie med inomgruppsdesign gjorde deltagarna (11 kvinnor, 9 män, 1 ospecificerad, M = 24 år, 20-32 år) två enkäter (demografisk information och VVIQ-test), tre dominouppgifter inkl. de tre interventionerna och svarade på några frågor gällande specific self efficacy. Genom ANCOVA, oberoende Samples t test och Pearson correlation kunde ingen av hypoteserna bekräftas fullt ut. Det fanns en signifikant skillnad i misslyckanden, under olika betingelser, mellan män och kvinnor. Resultaten visade att kvinnorna i denna studie gynnades av båda visualiseringsbetingelserna. Visualiseringsförmågan för kvinnor var signifikant högre i denna studie jämfört med män. Det fanns en signifikant korrelation mellan högre specifik self-efficacy och högre prestation när deltagarna visualiserade att de genomförde uppgiften. Validiteten av dominouppgiften och mätningen av specific self efficacy kan diskuteras.

Aim: The aim of this study was to explore how feature films and mass media portray women and men in the late 1970s and 1990s and compare how they were represented in massmedia the period after the movie launches and what impact these portrayals can have on society. The study specifically wanted to develop an understanding of any similarities in a psychosocial perspective and the differences between the men and women in a psychosocial and through a gender perspective. Method: The thesis method consisted of a multi-stand study which is when two data collection methods are combined, these were following qualitative content analysis and scoping studies. This combination was necessary to be able to answer selected research questions. Results: The answers to the following research questions of this study is that there were some similarities and differences between the genders in the selected movies. The research question which the issue that explored if the mass medias portrayals of men and women with mental illness remained or if these have changed after the film launches revealed that some identified themes remain while others are new. This can be explained by the retention of some structures that stigmatize the person with mental illness and is considered deviating in relation to the identified characteristics in The media portrayals. Although another result in this study was that no specific research was found regarding gender differences between men and women in feature film productions so the gender perspective was excluded in this issue. Conclusion: Specific theoretical perspectives can contribute to different understandings of how women and men with mental illness are portrayed which can contribute to more awareness of the consequences of these portrayals. Portrayals of men and women with mental illness in massmedia can have significant impact in the individuals life in general because of stigmatization which can cause difficulties in its recovery process but also social vulnerable in the meaning of unemployment, loss of education and relation problems.  Keywords: movie portrayals, mental illness, gender differences, psychosocial perspective, gender perspective, massmedia, social work, public attitudes, stigma

This essay consists of a review of 34 scientific articles. The aim is to describe and compile current research about students with intellectual disability (ID) and neurodevelopmental disorder (NDD). The research questions focus on what challenges for learning and teaching the diagnoses imply, if there are any differences between girls and boys, and how the learning environment may be adapted for these students. The theoretical framework in this study consists of gender theory and social constructions. The results show that many students with ID also have diagnoses within NDD and that it affects the students’ executive, adaptive and social abilities. Girls show other symptoms than boys, but there tends to be fewer differences when the students have a severe ID. Girls are often quieter than boys and seem to have better social skills, while boys more frequently have challenging behaviour. The differences contribute to boys receiving more support in school and that they are referred to neuropsychiatric assessment at an earlier age. Girls however are more difficult to discover, which causes that girls often receive a diagnosis later than boys. Considerably more boys than girls get a diagnosis within NDD; research has for many years focused on boys’ symptoms, which has affected the formation of the diagnostic tools. The result shows that there is a huge need of adapting the education to each student’s ability and level of knowledge with help from a clear structure in a calm setting with few disturbances. The students need support in developing their executive, adaptive and social skills. Early interventions have shown to be of great importance. Regardless of cognitive level, pedagogues need to have high expectations on the students, encourage them and give them the support they need. The students may for example need longer time, rehearsal or that the exercises are divided into smaller parts. The result indicates that students with disabilities have the best opportunity for development when they are together with students in general education. / Den här forskningsöversikten består av en granskning av 34 vetenskapliga artiklar. Syftet är att beskriva och sammanställa aktuell forskning om elever som har IF och NPF. Frågeställningarna fokuserar på vilka utmaningar för lärande och undervisning diagnoserna innebär, om det förekommer några skillnader mellan flickor och pojkar samt hur lärmiljön kan anpassas för dessa elever. Det teoretiska ramverket i studien utgörs av genusteori och sociala konstruktioner. Resultatet visar att många elever med IF har diagnoser inom NPF och att det påverkar elevernas exekutiva, adaptiva och sociala förmågor. Flickor uppvisar ofta andra symtom än pojkar, men skillnaderna tenderar att vara mindre vid svår eller grav IF. Flickor är i regel tystare än pojkar och verkar ofta ha en högre social kompetens, medan pojkar i högre utsträckning är utåtagerande. Skillnaderna bidrar till att pojkar ofta får mer stöd i skolan och att de utreds i ett tidigare skede. Flickor är däremot svårare att upptäcka, vilket bidrar till att flickor ofta får diagnos senare än pojkar. Betydligt fler pojkar än flickor får diagnos inom NPF; forskning har i många år utgått från pojkars symtom, vilket har påverkat utformandet av utredningsverktygen. Resultatet visar att det finns ett stort behov av att individanpassa undervisningen utifrån elevernas förmågor och kunskapsnivå med hjälp av tydlig struktur i en lugn miljö med få störande moment. Eleverna behöver stöd för att utveckla sina exekutiva, adaptiva och sociala förmågor. Tidiga insatser har visat sig vara av stor betydelse. Oavsett kognitiv nivå krävs att pedagoger möter eleverna med höga förväntningar och uppmuntran samt ger dem det stöd de behöver. Exempelvis kan det handla om att få längre tid på sig, repetition eller att uppgifterna delas upp i mindre delar. Resultatet indikerar att elever med funktionsnedsättningar har störst möjlighet att utvecklas tillsammans med elever inom reguljär skola.

Gängkriminalitet är ett allt mer uppmärksammat fenomen i samhället och denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällsaktörerna socialtjänst, polis och fritidsverksamhet förstår och tolkar sitt arbete med unga kvinnor i gängkriminalitet utifrån de villkor som finns i arbetet. Detta besvaras genom att studera vilken roll och ansvar de yrkesverksamma ser sig ha i arbetet, vad de ser för utmaningar och hinder samt om arbetet med unga kvinnor respektive män i gäng skiljer sig åt. Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts, både individuellt och i grupp, med totalt nio respondenter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys med den tidigare forskningen och teorianknytning som verktyg. Genom analysen har olika teman kunnat urskiljas, vilka är; defintion av gäng och unga kvinnor, roll och ansvar, utmaningar och hinder samt könsskillnader. Resultatet visar på svårigheten att endast tala om de unga kvinnorna utan att nämna det generella perspektivet. Samhällsaktörerna upplever att de har en viktig roll och ett ansvar i arbetet där identifiering, samverkan och kvinnornas psykiska ohälsa är utmärkande. De utmaningar och hinder som de främst såg var att veta vad ett gäng är och förstå kvinnornas roll, att arbeta motiverande samt att förhålla sig till sekretesslagen som sågs hindra samverkan. Slutligen visade resultatet på att de upplevde att deras arbete skiljer sig gällande kvinnor och män i gäng. Vi vill med denna studie visa på de unga kvinnornas betydande roll för gängens förekomst och att svenska samhällsaktörer upplever att de saknar kunskap i sitt arbete med de unga kvinnorna i gäng, men även gäng på ett generellt plan. Vi ser därmed att det är av vikt att mer forskning bedrivs inom ämnet där könsskillnader tas i beaktning då studien pekar på en förändring i samhället som tyder på att det behövs en ny diskussion gällande gäng med ett större fokus på unga kvinnor.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur pojkar och flickor enskilt tolkar och i grupp diskuterar kring text- och normorienterande frågor, om sambandet mellan text och bild, deras innehåll och vad de kan förmedla. Det empiriska arbetet genomfördes genom observationer av litteratursamtalmed elever i årskurs 2. Resultatet ställs bredvid tidigare forskning, och visar bland annat hur mycket information en bild kan ge och hur mycket bilder kan påverka förståelsen av en texts innehåll. Gruppdynamik är en stor påverkande faktor för hur samtal mellan elever förs, och arbetets teoretiska och analytiska utgångspunkt är genusperspektivet. Resultatet visar att pojkar effektivt tar ledarrollen och att flickor har lättare att sätta sig in i nya situationer.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för återfallsprocessen i ett substansmissbruk utifrån intervjuer med behandlare inom socialtjänstens öppenvård. Vidare syftar studien till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan män och kvinnors återfallsprocesser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades utifrån en tematisk analys. Bekvämlighets- och snöbollsurval har använts, vilket resulterade i nio intervjupersoner, fem kvinnor och fyra män från en kommuns öppenvård. Studien visar att återfallsprocessen är komplex och individuell, vilket innebär betydande svårigheter att upptäcka förloppet. Det börjar alltid med en beteendeförändring mot tidigare levnadsmönster och med tiden kan individen återta sin gamla identitet, där drogen blir det sista steget i återfallsprocessen. Flera generella faktorer synliggörs i studien, exempelvis motgångar, relationsproblem och riskmiljöer. Återfallsprocessen påverkas när individen inte kan hantera medföljande känslor och beteende. Dessutom visar studien att flykten från negativa känslor var den faktorn som direkt kan utlösa ett återfall i ett substansmissbruk. Faktorerna är likartade mellan könen, men studien uppmärksammar däremot hur hanteringen av känslor skiljer sig, vilket har sin bakgrund i könsroller. Män har svårare att synliggöra och visa sina känslor, medan kvinnor i högre grad upplever skuld och skam till följd av samhällets stigmatisering. / The point of the study is to create a deeper understanding of the relapse process in substance abuse disorder in regard to interviews with treatment facilitators within the social service outpatient care system. Furthermore, the study aims to shine a light on possible differences and similarities between the sexes when it comes to the process of relapsing into substance abuse. The study was conducted using a qualitative method through semi-structured interviews, which were analysed by a thematic analysis. Convenience and snowball sampling was used, which resulted in nine interviewees, five women and four men from one municipality’s outpatient care system. The study shows that the relapse process is complex and individual, which causes significant difficulties to discover the relapse process. It always starts with a change in behaviour towards previous life patterns, where the drug becomes the final step on the path to relapsing. Several factors influence the process of relapsing, setbacks, issues with relationships and risk environments. The relapse process is affected when the individual cannot deal with the subsequent feelings and behaviour. Additionally, the study indicates that escaping negative feelings was the single most contributing reason behind a relapse. The contributing factors are similar between the sexes, but the study shows that the handling of feelings differs, which has its background in gender roles. Men struggle to expose and display their emotions while women at a higher frequency experience shame and guilt in relation to society and its stigmatisation.

Bakgrund: Trots framsteg inom jämställdhetsområdet finns det fortfarande en tydlig obalans när det gäller könsfördelningen i styrelserummet. Genom att adressera och belysa denna obalans samt presentera potentiella fördelar med detta kan en mer jämställd representation uppnås. Syfte: Syftet med studien är att beskriva de utmaningar och möjligheter som manliga styrelseledamöter upplever i fråga om jämställdhet i bolagsstyrelser, samt deras bidrag för att främja en jämnare könsfördelning. Metod: Studien antar en abduktiv ansatsmetod, genom att tolka och analysera de manliga styrelseledamöternas upplevelser utifrån befintlig teori och samtidigt vara öppen för nya insikter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av fenomenet. Vid insamling av empiri har en kvalitativ fallstudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. För att beskriva informanternas upplevelser av den sociala kontexten genomfördes en tematisk analys varav tre huvudteman identifierades: Perspektiv och kompetens, Utmaningar och möjligheter i Jönköpings län, strategier för jämställdhet. De tre huvudtemana analyserades och kopplades sedan till relevant teori. Slutsats: Studiens resultat frambringar utmaningar och möjligheter i arbetet att främja en jämnare könsfördelning i styrelserna. Faktorer som påverkar och samspelar är befintliga ägande-och maktstrukturer, balans mellan karriär-och familjeliv, könsskillnader i risktagande och självförtroende samt brist på kvinnor i ledande positioner. Styrelseledamöterna kan påverka detta genom att ifrågasätta och utmana rådande normer samt belysa de fördelar som kommer av en jämställd styrelse. / Background: Despite progress in the field of gender equality, there is still a clear imbalance in the gender balance in boardrooms. By addressing and highlighting this imbalance and presenting potential benefits, more equal representation can be achieved. Purpose: The aim of the study is to describe the challenges and opportunities experienced by male directors in terms of gender equality in corporate boards, as well as their contribution to promoting gender balance. Method: The study adopts an abductive approach, by interpreting and analyzing the male board members' experiences based on existing theory and at the same time being open to new insights, the study contributes to a deeper understanding of the phenomenon. For the collection of empirical data, a qualitative case study with eight semi-structured interviews has been conducted. To describe the informants' experiences of the social context, a thematic analysis was carried out and three main themes were identified: Perspectives and competence, challenges and opportunities in Jönköping County, strategies for gender equality. The three main themes were then analyzed and linked to relevant theory. Conclusion: The results of the study highlight challenges and opportunities in promoting gender balance on boards. Factors that influence and interact are existing ownership and power structures, work-life balance, gender differences in risk-taking and self-confidence, and lack of women in leadership positions. Board members can influence this by questioning and challenging prevailing norms and highlighting the benefits of a gender-equal board.