Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers individuella läsvanor såväl som deras generella tankar och föreställningar kring läsning och då även vad som motiverar deras läsning. Vidare är syftet att undersöka hur gymnasielärares undervisningsmetoder och arbete för att främja elevers läsning. De metoder som har tillämpats i denna uppsats är två kvalitativa lärarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkätundersökning med 27 elever.Resultatet påvisar ett läsintresse hos eleverna, men att detta intresse kräver mer tid än vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före läsning. Läsning är istället något som sker under ledighet, såsom sommarlov. Resultatet indikerar också att elevernas läsmotivation i synnerhet kommer från det sociala umgänget, men även föreställningar om att läsning är allmänbildande och nyttigt inför framtida studier. Lärarna i undersökningen skiljer sig gällande metoder och tankar kring litteraturundervisningen. En lärare förespråkar en individanpassad läsning på daglig nivå. Den andra läraren låter eleverna läsa en bok per termin och menar att samtliga elever skall läsa, oavsett text.

I den här litteraturstudien presenteras svenska elevers läsförståelseresultat i PISA från 2000 till 2012 samt vad forskningen anger som anledningar till att resultaten sett ut som de gjort. Resultaten visas upp i text och diagram, inte bara de allmänna genomsnittsresultaten, utan även resultatspridning hos flickor och pojkar, olika migrationsgrupper samt annan statistik som på ett tydligt sätt definierar Sveriges resultat. Ett flertal faktorer tas upp som på olika sätt påverkar läsförståelse hos elever, bland annat socioekonomisk status och kön. Några slutsatser dras av de fakta som presenteras.

Denna uppsats är menat ska ge svar på om läsläxan är till för att fungera som avlastning för lärare i syfte om att lära elever läsa. Om så är fallet, får hemmen den stöttning och redskap från skolhåll för att kunna göra det faktiska arbetet skolan i praktiken lägger i famnen på vårdnadshavare? Uppsatsen ska även försöka svara på om elever som läser läsläxan hemma får en större progression än de som inte gör det. Arbetet är uppdelat så att det ska ge ett lärarperspektiv, ett elevperspektiv samt ett föräldraperspektiv. Gynnar läsläxan läsutvecklingen hos elever? Eleverna har följts i deras progression gällande läsutveckling under 6 veckor. Ett antal elever har fått läsa en annan bok än deras klasskamrater, med samma svårighetsgrad, i syfte om att detta arbete ska kunna ge ett svar på läsläxans egentliga behov. Studien är en kvalitativ undersökning där både elever och vårdnadshavare har intervjuats. Eleverna har även observerats och utvärderats. Denna uppsats kommer att visa på om samverkan mellan lärare och vårdnadshavare ger ett enligt läraren önskvärt resultat. Resultatet i denna undersökning rimmar väl med tidigare forskning i ämnet. Föräldraengagemang, kommunikationen mellan hem och skola, även svårighetsgraden på uppgiften är några exempel på att denna undersökning inte sticker ut nämnvärt från tidigare forskning. Lärarens kompetens i att kunna entusiasmera och förklara läsningens fördelar för elever och föräldrar är ett resultat som framkommer i detta arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-04-04</p>

Syftet är att undersöka ett antal pojkars läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning för att få en bild av i vilken utsträckning dessa faktorer påverkar deras val av gymnasieprogram. Den undersökningsmetod som använts i arbetet är en kvantitativ enkätundersökning och resultatet baseras på 78 enkätsvar från pojkar som går första året på gymnasiets studie- och yrkesförberedande program. Undersökningen genomfördes under våren 2011. I enkäten fick pojkarna svara på frågor rörande deras läsvanor på fritiden, deras läsbakgrund och deras inställning till läsning, i de flesta fall utifrån redan givna svarsalternativ. Enligt den bakgrundslitteratur som använts, är förekomsten av läsande förebilder, föräldrarnas högläsning för barnen, samt längden på föräldrarnas utbildning viktiga faktorer som påverkar barnens läsutveckling och förmåga till goda studieresultat. Genusaspekten är också en påverkande faktor då pojkar, i större utsträckning än flickor, har ett stort behov av förebilder av samma kön och godkännande från kamratgruppen i sitt identitetsskapande. Resultatet i min undersökning visar att av elevernas läsvana, läsbakgrund och inställning till läsning, så är läsbakgrund den faktor som minst påverkar elevernas val av gymnasieprogram. Intresse för läsning är en faktor som har viss påverkan på elevernas val av gymnasieprogram, och den faktor som har störst påverkan av dessa tre är läsvana.

Reading in Sweden has not always looked like it does today. Reading and reading comprehension has a history and it has been influenced by different factors, earlier as well as today. Today the society has a different view of reading and reading comprehension than before. Reading today is more like a central part of a human’s everyday life where we are surrounded by different forms of writing that requires reading constantly. The purpose of this essay is to examine how the past and current research looks at children´s reading and reading comprehension in Sweden, within the school subject Swedish. What the literature says about how the society sees reading today what it looked like in the past and also its development over time. This study also aims to analyze if there are any socio-economic factors that affects children's reading and reading comprehension. In order to pursue this study, we have chosen to use the following questions: What does the previous research say about reading comprehension? How does the previous research look at reading in a historical perspective? What does the previous research say about children's reading comprehension today? Which socio-economic factors have influence on children’s reading and reading comprehension? We have chosen to do a literature-study which is based on previous research about children´s reading and reading comprehension, both national and international. In order to obtain relevant research for our area, the research was made on different databases such as DiVA, ERIC and the school library. We have chosen to look at the previous research through the transactional theory made by Louise Rosenblatt (2002). This study showed that the view of reading and reading comprehension has changed through time. The study showed that the socio-economic factors as gender, heredity and environment has an effect on children´s reading and reading comprehension.