<p>Examenskonsert med Radiokören är arbetets klingande del.</p>

Hur skapar man som körledare en bra kör? Musiken är centralt i körledarutbildningen, men det krävs också kompetens inom pedagogik, ledning, personligt engagemang genom vilja, auktoritet, närvaro, hängivenhet och uppriktighet. Jag utgår från att en god stämning är en viktig förutsättning för att utveckla en kör. Men hur skapar man en god stämning? En drivkraft i denna uppsats är att jag genom den ska lära mig mer om hur jag kan arbeta som körledare och hur man utvecklar en kör. Det gör jag genom att systematisk undersöka hur körsångare och körledare uppfattar fenomenet god stämning.Syftet är att i ett jämförande perspektiv undersöka hur körledare och körsångare uppfattar vilka faktorer som upplevs som viktiga för att skapa en god stämning i kören.Frågan om vad som upplevs som viktigt för en god stämning har skriftligt besvarats av 20 körmedlemmar. Fyra körledare har intervjuats utifrån samma fråga. Svaren från körsångarna och körledarna har jämförts. Som teoretisk tolkningsram har använts systemteori med fokus på gruppdynamik, ångest/spänning, feedbackmetod samt ledare, lärare och social kompetens.Körmedlemmar och körledare besvarade frågan utifrån sina respektive perspektiv. Sammanfattningsvis visar resultatet att det sociala klimatet är viktigt för körmedlemmarna. De värdesätter att det finns ett öppet klimat med högt i tak, att kören är en social mötesplats, att man sjunger något som är ambitiöst men på rätt nivå, att körledaren inspirerar, att man blir sedd som individ och uppskattad av körledaren.Att sjunga i kör är en social aktivitet, men också en aktivitet där körmedlemmarna vill göra framsteg och åstadkomma något, där sångupplevelsen också har ett eget värde. De viktigaste faktorerna för körledarna är att ge musikaliska utmaningar på rätt nivå, att kommunicera förväntningar/upprätthålla regler och normer samt att ge positiv feedback. Körledarna lyfter fram det konstruktiva i att arbeta med gruppens normer i stället för att påverka körmedlemmarna individuellt. Det är i denna undersökning inte möjligt att peka på någon enskild faktor som skapar god stämning i en kör. I enlighet med det systemteoretiska perspektivet samverkar många faktorer. Det gäller både i rollen som körledare och körsångare. Uppsatsens resultat är inte generaliserbara utan representerar föreliggande material. Ett förslag på fortsatt forskning som arbetet genererat är att forska om hur körledare arbetar med att etablera olika typer av normer i sin kör.

In this paper, it was examined how three educators, working in the same musicproficientschool, with varied long experience in the profession, used the lesson's firstfive minutes to capture the focus of the student group. The survey was an unstructuredobservation study, where the observer filmed all three educators, on ten occasions each.The observer was non-participating and was previously known to all student groupsand educators. The material has been analysed from a social psychological perspective and has had the following questions as a starting point: Is there individual contact between the pedagogues and students before the lesson has begun? Where is the pedagogue placed in the room when the start of the lesson is initiated? How do they stand physically? What methods does the pedagogue use to get the student group intofocus? What does the educators say when the group is focusing? The result indicates a variety of methods between the three educators, where their different professional experience showed, but not in a way that affected the quality of the education. Clear structure varied with creative variation to capture the student´s attention during the firstfive minutes of the lesson.

Bakgrund: I svenska kyrkan finns en lång tradition av att kören är en viktig del av gudstjänstlivet och församlingsverksamheten. För en körsångare kan kören vara den första kontakt man har med sin församling. Svenska kyrkan samlar ca 100 000 körsångare och dessa utgör kyrkans största frivilliggrupp. För att behålla svenska kyrkans körer måste man ständigt rekrytera framgångsrikt. Syfte och frågeställningar: Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka faktorer man bör fokusera på för att vara framgångsrik när man rekryterar körsångare i Svenska kyrkan? De specifika frågeställningarna är: Hur arbetar församlingarna med frågan kring rekrytering av framtida körsångare? Hur får man information om att församlingen bedriver körverksamet? Vilka faktorer är avgörande för en körsångare om den ska börja sjunga i en kör i Svenska kyrkan? Metod: Min undersökning bygger på enkäter. Jag har valt enkäter som metod för att kunna jämföra svaren mellan olika körer, kontexter och åldrar. Samma fråga har ställts till grupperna: Barn 6-12 år, Ungdom 13-20 år, Vuxna &gt; 20 år i tre olika församlingskontexter: Landsortsförsamling, stadsförsamling och förortsförsamling. Körledarna för respektive kör har fått en körledarenkät. Körledarenkäten var med omfattande än körsångarenkäten. Resultat: Församlingarna använder traditionella kanaler för information t ex hemsidor, infofoldrar och utskick. Körledarna i undersökningen uttrycker dock att de saknar stöd från församlingarna när det gäller ansvar för rekrytering. Det är ofta via familjen eller en vän som man blir rekryterad och får information. Körens medlemmar är goda ambassadörer för sin kör. Ett gott rykte är rekryterande och ofta är det körsångarna som sprider och formulerar det. Rekryteringsgrunden är oftast musikalisk. I körsångarenkäten uttrycker man det på olika sätt: jag älskar, tycker om eller mår bra av musik. Att organisera körverksamheten för barn och unga i en körtrappa är framgångsrikt eftersom det eliminerar åldersglapp i verksamheten. Om man vill vara framgångsrik skall man satsa på relationer. Relationer via vänner, familjemedlemmar, lärare och anställda i kyrkan. Församlingarna bör satsa massivt på körsång för yngre åldrar. Att börja sjunga i barn eller ungdomskör främjar framtida körengagemang. Det är ett starkt samband mellan att sjunga i kyrkokör som vuxen och att börjat sjunga i barn- eller ungdomskör. Om Svenska kyrkan vill värna sina körer måste man bryta den vikande trenden vad gäller antalet barn och ungdomskörer.