Syftet med denna undersökning är fortsätta försöka ta reda på hur stora och små ändringar i pitch kan påverka lyssnarnas uppfattning av en melodi i termer såsom munterhet och exaltering. Denna undersökning baseras på en tidigare gjord studie inom området fast denna gång inom en annan musikgenre vilket är popmusik. Det mest intressanta resultatet är att respondenternas svar har visat på att även små förändringar i pitch på enbart 48 cents verkar ha påverkat uppfattningen av musiken. Denna undersökning bidrar till att fortsätta utveckla förståelsen för hur olika pitch i en melodi kan komma att uppfattas av lyssnarna och uppmuntrar till fortsatt forskning inom området.

<p>Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta. För att få ytterligare kunskaper och svar på mina frågeställningar har jag gjort en studie genom att intervjua sex stycken klasslärare som arbetar med barn i år 1-6. </p><p>Det som utmärker ett bra klassrumsklimat är: trygghet, respekt, glädje, samhörighet och tillåtelse. Det tar ofta tid att skapa ett bra klimat. Hur lärare arbetar varierar beronde på klass. Det är till exempel viktigt att ta tag i problemen direkt, ge barnen förtroende, låta dem vara delaktiga, visa uppskattning och ha trevligt ihop. En bra lärare ska vara: tydlig, lyhörd, konsekvent, glad, förtroendeingivande och anpassningsbar.</p>

Klassrumsklimatet har betydelse för bland annat elevernas lärande och trivsel. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare tänker och arbetar kring klassrumsklimat. I litteraturdelen tar jag upp ett par olika faktorer som jag funnit påverkar och har betydelse för klassrumsklimatets utveckling. Dessa är gruppen och lärarens ledarskap. Vidare beskrivs vad som kan känneteckna ett bra klassrumsklimat och hur lärare tänker och arbetar för att skapa detta. För att få ytterligare kunskaper och svar på mina frågeställningar har jag gjort en studie genom att intervjua sex stycken klasslärare som arbetar med barn i år 1-6. Det som utmärker ett bra klassrumsklimat är: trygghet, respekt, glädje, samhörighet och tillåtelse. Det tar ofta tid att skapa ett bra klimat. Hur lärare arbetar varierar beronde på klass. Det är till exempel viktigt att ta tag i problemen direkt, ge barnen förtroende, låta dem vara delaktiga, visa uppskattning och ha trevligt ihop. En bra lärare ska vara: tydlig, lyhörd, konsekvent, glad, förtroendeingivande och anpassningsbar.

Hur skapar man som körledare en bra kör? Musiken är centralt i körledarutbildningen, men det krävs också kompetens inom pedagogik, ledning, personligt engagemang genom vilja, auktoritet, närvaro, hängivenhet och uppriktighet. Jag utgår från att en god stämning är en viktig förutsättning för att utveckla en kör. Men hur skapar man en god stämning? En drivkraft i denna uppsats är att jag genom den ska lära mig mer om hur jag kan arbeta som körledare och hur man utvecklar en kör. Det gör jag genom att systematisk undersöka hur körsångare och körledare uppfattar fenomenet god stämning.Syftet är att i ett jämförande perspektiv undersöka hur körledare och körsångare uppfattar vilka faktorer som upplevs som viktiga för att skapa en god stämning i kören.Frågan om vad som upplevs som viktigt för en god stämning har skriftligt besvarats av 20 körmedlemmar. Fyra körledare har intervjuats utifrån samma fråga. Svaren från körsångarna och körledarna har jämförts. Som teoretisk tolkningsram har använts systemteori med fokus på gruppdynamik, ångest/spänning, feedbackmetod samt ledare, lärare och social kompetens.Körmedlemmar och körledare besvarade frågan utifrån sina respektive perspektiv. Sammanfattningsvis visar resultatet att det sociala klimatet är viktigt för körmedlemmarna. De värdesätter att det finns ett öppet klimat med högt i tak, att kören är en social mötesplats, att man sjunger något som är ambitiöst men på rätt nivå, att körledaren inspirerar, att man blir sedd som individ och uppskattad av körledaren.Att sjunga i kör är en social aktivitet, men också en aktivitet där körmedlemmarna vill göra framsteg och åstadkomma något, där sångupplevelsen också har ett eget värde. De viktigaste faktorerna för körledarna är att ge musikaliska utmaningar på rätt nivå, att kommunicera förväntningar/upprätthålla regler och normer samt att ge positiv feedback. Körledarna lyfter fram det konstruktiva i att arbeta med gruppens normer i stället för att påverka körmedlemmarna individuellt. Det är i denna undersökning inte möjligt att peka på någon enskild faktor som skapar god stämning i en kör. I enlighet med det systemteoretiska perspektivet samverkar många faktorer. Det gäller både i rollen som körledare och körsångare. Uppsatsens resultat är inte generaliserbara utan representerar föreliggande material. Ett förslag på fortsatt forskning som arbetet genererat är att forska om hur körledare arbetar med att etablera olika typer av normer i sin kör.

This thesis presents an adaptive tuning system that can be described as a dynamic Just Intonation tuning system, being compatible with equally tempered instruments. The tuning system is called Hermode Tuning (HMT) and the tuning used as comparison for evaluation is the standardized western tuning, the equal tempered tuning. This study investigates preferences for these two musical tuning systems, depending on whether the tunings are presented on a piano or with woodwind instruments. A listening test was done with students at the Falun Conservatory of Music, including both a vertical listening (intervalls) and a horizontal listening (cadenses and musical compositions) of Hermode tuned musical material. Overall the results showed no significant preferences for either tuning system irrespectively of what instrument it was presented with. The clearest results was that of a misjudged just intonated perfect third on the piano and a preference for an adaptively tuned piano presented in a simple harmonic structure, with a parameter setting of HMT 70%. Materials for comparison was partly taken from Hermode´s own website, but overall the attitude towards these sequenses (using a likert scale of one to five) showed a low expected value. This shows the complexity of the topic and no general conclusions regarding the choice of intonation or tuning system could be done for the presented material.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att ur barns perspektiv, återge en bild av elevernas uppfattning om stämningen och deltagandet under idrottslektionen. Studien undersöker hur stämningen och deltagandet enligt eleverna kan förbättras, med målsättningen att förbättra deras förhållanden under idrottslektionen. Grundskoleelevers perspektiv och svar till följande frågor undersöks ur två aspekter: Vad påverkar stämningen under idrottslektionen, samt hur kan den eventuellt förbättras? Vad påverkar deltagandet under idrottslektionen, samt hur kan det eventuellt förbättras? Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex slumpvis utvalda mellanstadieelever. Fyra tjejer och två killar i årskurs fem, från en av Stockholms grundskolor. Eleverna intervjuades individuellt och 16 frågor ställdes. Metoden meningskoncentrering användes till intervjuanalys. Forskningsetiska aspekter följdes vid intervjutillfällen och vid presentation av resultat. Resultat Den viktigaste faktorn som eleverna upplevde påverka stämningen i klassen negativt var otillåtet prat och spring under lektionen, när läraren skulle presentera någon aktivitet. Elevernas förslag till att höja stämningen under lektionen handlade mycket om hur de själva kunde bete sig. Om alla gjorde sitt bästa, samt om klasskamraterna skötte sig, var några av förslagen till stämningsförbättring. Det som eleverna ansåg vara huvudfaktorn till graden av deltagande, var enligt eleverna synen på deras egna fysiska förmåga och den egna insatsen under lektionens gång. Ett av förslagen till ökning av deltagandet var att barnen själva kunde höja sitt deltagande genom att visa större intresse. Slutsats Även om eleverna upplever stämningen och delaktigheten som allmänt bra, samt verkar vara självmedvetna om vad de själva kan göra för att påverka stämningen och deltagandet under lektionen, anser jag att resultaten från denna studie ger kunskap om hur elevers förhållanden under idrottslektionen kan förbättras. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>

Absolut gehör (AG) är förmågan att identifiera eller frammana en specifik tonhöjd utan användning av en referenston. AG kan vara till stor hjälp för de som har det, men det kan även orsaka problem när musik transponeras eller stäms i andra stämningar än vad vi är vana vid. Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för vilka musikaliska hinder AG- innehavare kan möta och hur kör- och gehörsundervisning kan förbättras för dem. Tre personer med självidentifierat AG intervjuades om hur deras gehör påverkar deras musicerande och hur de har upplevt gehörsundervisningen under sin musikaliska utbildning. Resultaten visade att transponering generellt utgjorde ett problem för alla tre medan musik i olika stämningar generellt inte gjorde det. Det framkom också att den gehörsundervsning de hade erfarenhet av inte hade anpassats tillräckligt. Resultaten diskuteras utifrån hur man som körledare och gehörslärare kan anpassa sin undervisning för att bättre kunna inkludera AG- innehavare med hjälp av bland annat god tonartsförberedelse och transponerade övningar.

There is a debate among scholars on whether meantone temperament is historically authentic or not for performances of early music today. The debate is in some ways a continuation of an already five hundred years ongoing debate on temperaments and their effects on music. On one side there are those who claim that meantone temperament was the only used temperament during the renaissance and that it was very prevalent during the baroque period too. It should therefore be the obvious choice for early music. On the other side the perception is that meantone temperament was always seen as the lesser of evils and that equal temperament not only is superior in its abilities, but also would have been preferred by most early composers and musicians. This ongoing debate is seldom heard of outside of its spheres, but as this essay shows it is very much a contributor to the views on historical temperaments most period performers hold today.

This thesis explores the role of things in the literary work Storgården. En bok om ett hem, by writer Karl-Erik Forsslund (1872–1941). Through a thematic reading of things, coupled with a historical contextualization, the thesis aims to understand how characters are affected by things within the home as a material place in Storgården. By distinguishing between "objects", which can be used and understood, and "things", which resist being used and understood, I argue that things and thingness play an important role in two distinct ways. Firstly, by letting the subject experience continuity over time, in his or her own life as well as with previous generations. Secondly, by creating a "mood" of homeliness, which the subject feels connected to. Both of these two ways are enabled by the oscillation between things as objects which can be used and understood, and things which resist such conceptualizations. By emphasizing the thingness of things, Forsslund makes things appear as unique, as if they existed only in the particular home. At the same time, he emphasizes the usefulness of the things to the subject living there. The feeling of homeliness is thus achieved when things appear both as objects which can be used and things with their own lives. By assigning things this role in his literary work, Forsslund formulates a critique of accelerating modernity, the city, and increasing standardization. In his vision, things and humans exist in a close relationship, and this challenges the notion of a subject clearly separated from the object world. Through this relationship with things, the home in Storgården becomes a place where multiple temporalities exist in a harmonious relationship. And it is this harmony that creates the mood of homeliness.

I det övergripande syftet att uppnå kunskap om inspelning av akustiska trummor ur ett konstnärligt perspektiv har empiriska experiment och inspelningar genomförts i tre olika delstudier. Den första delstudien fokuserar på hur rumsakustik kan ha betydelse vid inspelning av trummor. I denna delstudie prövas särskilt hur akustikreglering kan påverkainspelningens ljudande karaktär och dess användbarhet vid senare mix. I den andra delstudien undersöks hur trumstämning kan påverka trumljudets karaktär och hur stämning kan användas som ett verktyg för att påverka trumsetets harmoniska samklang. Den tredje delstudienundersöker hur placering av mikrofoner kan användas för vidare sound-utveckling och problemlösning. Reflektioner över det konstnärliga material som spelats in informerat av delstudiernas resultat presenteras. Utöver detta har sex personer med professionell erfarenhet av trumljud intervjuats. Insikter från dessa samtal, samt lärdomar från två månader som praktikant på Studio 33, är vävda genom texten.  Undersökningen utgår från att ett musikaliskt framförande i sig är klart överordnat de aspekter som prövats i denna studie. Resultatet av undersökningen visar att den därefter viktigaste faktorn för att uppnå ett bra trumljud är rummet där inspelningen sker. Därefter är stämning viktigast – placering av mikrofoner är klart mindre viktigt om resterande parametrar är väljusterade. Kunskap om detta kan bidra till vidare hantverksutveckling genom att utövare fokuserar på de mest relevanta aspekterna vid truminspelning.