Uppsatsen beskriver konstverket ”Vridning” av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar. Rondellen är en punkt där tre huvudvägar och en lokal väg sammanstrålar. Konstverket reser sig 17 meter över marken och har verkat provokativt på vissa individer. ”Vridning” är välkänt i Kalmar och går i folkmun under beteckningen ”pinnen”. Materialet är trä och även marken i rondellen runt konstverket ingår i konstverkets idé. På den ikonografiska nivån går analysen djupare och avser att besvara frågor som: Vad i Kalmar eller andra platser kan ha inspirerat konstnären. I generell mening; vad i traktens natur och kultur kan verka inspirerande för vilken som helst konstnär. Vår perception orsakar att vi drar till oss idéer i vår omgivning som sedan blandas och omtolkas. För en konstnär manifesteras resultatet av denna process genom olika konstverk. Uppsatsens ambition för denna nivå är således att knyta konstverket till konstnärens medvetna och omedvetna inspirationskällor i den lokala/regionala kulturen, vilken har stora delar gemensam med den nationella. Rubriken Material & Dimensioner relaterar till trämaterialet och de dimensioner som är förknippade med lokala/regionala/nationella byggnadsverk och skepp. Rubriken Form& Idé relaterar till formen i universell mening, d v s vilka andra konstverk runt om i världen som inspirerat både tidigare och senare konstnärer. Detta knyts till idén om hur formen påverkar betraktaren att uppfatta en rörelse i konstverket. Den ikonologiska nivån ligger än djupare i den tidigare. Med hjälp av abstraktioner som beskriver individuella, mellanmänskliga och kollektiva skeenden och föreställningar avseendeklass, genus, kommunikation, möten, kopplade till material, form, idé och plats föreslås olika objekt som inspirationskällor. Förförståelsen jämförs med texter om t ex konstruktivism, den betydelsebärande skillnaden, gruppdynamik osv. Rubriken Material & Form relaterar tillmaterialet som klassbärare och varaktighet, formen som genusbetydande och avantgardistiska referenser. Rubriken Plats & Idé behandlar vägarnas och vägskälens betydelse för människors möten och kommunikation, liksom hur en plats kan bära individers identitet och meningsföreställningar. Diskussionen landar i att ett konstverk som visar upp sig offentligt, utan att människor aktivtbehöver välja om de vill ta del av det inte, uppenbarligen kan verka mer provocerande än institutionell konst. Det kan också sammanbinda en lokalbefolkning, utgöra en del av dess identitet. En handfull skulle kanske fortfarande lättat andas ut om det plockades ned, men de flesta skulle nog ändå sörja ett förlorat sjö- och landmärke som tillhör kollektivet.

<p>Vi har i detta examensarbete undersökt och jämfört hur olika hamnar har påverkats av och hanterat det stora flödet av rundvirke efter stormarna Gudrun och Per. Vi har även försökt få en bild av vilka strategier hamnarna har tillämpat för att hantera situationen som uppstår när det stormfällda virket tar slut.</p><p>Vi kan se att hamnarnas verksamhet har påverkats ganska stort under en kortare period, då extra personal har anställts, utrustning har köpts in och transportflöden ändrat riktning. Vi kan också se att hamnarna är väl förberedda på den situation som uppstår, då förändring är en del av hamnarnas normaltillstånd och något som alltid måste göras. Beroende på hamnarnas initiala förutsättningar skiljer sig också strategierna för förändringsarbetet åt.</p>

<p>Globalisering är något som de senaste åren blivit ett allt mer igenkänt begrepp bland oss människor, detta är något som berör både oss individer samt företagsvärlden. Den främsta anledningen till att detta är något som ligger i tiden beror på att numer finns möjligheterna, tekniken har tagit oss framåt vilket skapat ett behov bland oss människor av att se världen. Vi blir inte tillfredsställda förrän vi utnyttjat de möjligheter som finns. Det är bland annat företagen, och då främst världsföretagen, som format de möjligheter som uppkommit, genom bland annat sin företagskultur, ett fenomen inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen. För att undersöka vilken egentlig påverkan denna företagskultur har på individer, som i allt större utsträckning rör sig på en arbetsmarknad som är av det globala slaget, har vi beslutat oss för att göra fallstudier på den svenska jätten IKEA. Genom att göra undersökningar på två helt skilda varuhus, nämligen ett i Kalmar och ett i Dubai, Förenade Arabemiraten, med helt skilda typer av marknader och kulturella förutsättningar, hoppas vi få fram ett svar på om och hur detta fenomen underlättar för oss individer som vill göra ett inträde på den globala arbetsmarknaden. Syftet med vår uppsats är därmed att undersöka hur företagskultur påverkar verksamhetsstyrningen inom ett och samma företag med olika marknader och kulturella förutsättningar. För att besvara detta syfte har vi använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod samt en induktiv ansats, för att riktigt nå ett tillfredsställande djup i våra samtal med de valda intervjupersonerna, som utgör en handfull storlek till antalet. Vi har baserat vår teori kring vilken roll företagskulturen har inom ekonomistyrningen, samt hur globaliseringen påverkar oss människor, självklart har vi även med teorier kring IKEA och deras uttalat starka företagskultur. Dessa olika element gav oss sedan goda förutsättningar till att nå tillfredställande resultat i vår empiriinsamling. Då dessa teorier kopplas samman med högintressanta faktorer som Dubai och IKEA uppkom betryggande utgångspunkter för en intressant analys och diskussion. Empirin gav oss svar som både förstärkte och förkastade en del tankar, men främst var det likheterna mellan varuhusen vi ville åt, likheter som till stor del beror på denna företagskultur. Väl inne på analysen fann vi intressanta kopplingar mellan den teoretiska referensramen och den faktiska empirin, något som gav oss fog för att påstå att företagskultur verkligen är underlättande för individer på en globalarbetsmarknad. De slutsatser uppsatsen mynnade ut i tar upp det faktum att IKEA verkligen har en stark företagskultur, som ser till att individerna direkt eller indirekt stöttas. Dock finns även andra faktorer att beakta för dessa aktörer, såsom exempelvis immigrationsfrågor.</p>

Handelsområden är inget nytt påfund. Redan antikens civilisationer hade offentliga marknader där varor såldes och bytte ägare. Marknader och handelsområden har sedan dess varit en central del av städer. I samband med industrialiseringen och något senare, bilismens intåg, har dock flera stora förändringar skett i hur vi handlar. När en större andel av befolkningen fick tillgång till bil kunde handelskedjor flytta långt utanför städerna där marken var mycket billigare och lättillgänglig. Handel i halvexternt läge är många gånger i konflikt med kommunens mål och strategier som ofta förespråkar social hållbarhet och tillgänglighet. Handelsområden kan bidra till att skapa barriärer i tätorterna eftersom de i regel ligger samlat i ett kluster relativt centralt. Sådana handelsområden besöks i regel enbart under dagarna medan platserna nattetid kan upplevas ödsliga och otrygga. Brist på gång- och cykelvägar, smidig kollektivtrafik samt funktionsblandning bidrar till att ytterligare förstärka barriäreffekten. Utöver det låser handelsområden som är byggda efter bilens behov fast oss i ett fortsatt bilberoende. Denna studie syftar sig till att undersöka hur halvexterna handelsområden i medelstora svenska städer kan utvecklas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Detta genomförs genom en fallstudie på handelsområdet Giraffen i Kalmar samt en omvärldsanalys över hur andra aktörer hanterat tillgänglighet i projekt på olika skalor och med varierande syften. Undersökningen innefattar ett gestaltningsförslag på två skalor där de lärdomar som dragits av analysen appliceras. Avslutningsvis diskuteras hur undersökningen besvarat syftet och frågeställningen.

The railway was one of the most significant happenings in Sweden in the 19th century and had a major impact on national, regional and local infrastructure. However, this essay focus on the effects that newly build railways and railway stations had on cities in terms of crimes. Unlike anything else the ‘new’ infrastructure paved the way for a new standard in both the social life and the industries. The fact that industrialization caused structural changes in cities is not questioned, but the aim of this study is to focus on one happening in one city. Therefore, the railway is thus the happening and the examined city is Kalmar.  The first step was to observe the court records from the years before, during and after the railway was assembled. Then the criminal acts from the court record were quantified from the years between 1869 – 1876 in order to enable the analysis of change in crimes. In addition to the above-mentioned method, the main focus was to be able to answer the research questions. First and foremost, the main research question which focused on what consequences the railway had on the criminal behaviour in Kalmar, and last but not least study the correlation between crimes and social class during the years of 1869 and 1876.

För att Sverige ska klara samtliga materialåtervinningsmål för förpackningar behöver svenska folket bli ännu bättre på att återvinna. Hushållens kunskaper om återvinning har visat sig påverka i vilken grad hushållen sorterar sitt avfall. Mer information och ökade kunskaper kan därmed vara en viktig faktor i arbetet med att nå en bättre sortering. Denna studie genomfördes i syfte att undersöka hur kunskapsnivåerna kring återvinning såg ut hos invånarna i tre olika stadsdelar i Kalmar. Undersökningen bestod av totalt 150 strukturerade intervjuer som genomfördes i stadsdelarna Funkabo, Norrliden och Stensberg. Valet av stadsdelar baserades på hur väl sorteringen fungerade i områdena; i Stensberg fungerade sorteringen bra, i Funkabo mindre bra och i Norrliden dåligt. Studien ämnade svara på följande frågor: Hur såg kunskapsnivån kring återvinningsprocessen ut hos invånarna i de olika stadsdelarna? Vilka kunskaper saknades? Även invånarnas eget intresse av mer information och kunskap undersöktes. Studien genomfördes som en del av forskningsprojektet Samverkan för ett spelifierat miljöhus 2021–2022, vars mål var att nå bättre sortering genom att bland annat bygga ett spelifierat miljöhus med möjlighet att sprida information och positiv feedback. Spelifieringen innebär att huset kan förses med olika spelmekanismer såsom rankning och poäng   Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kunskaps­nivåerna i de olika stadsdelarna. Invånarna hade goda kunskaper om sortering av förpackningar medan kunskaperna om sortering av övriga produkter och om återvinningsprocessen var lägre. Invånarna visade störst intresse för mer information om de miljövinster som återvinningen ger. De visade även ett stort intresse för återkoppling kring de miljövinster som deras insats bidragit till / To meet all material recycling targets for packages, the inhabitants of Sweden must recycle at an even higher rate than today. Households' knowledge has been shown to influence the extent to which households sort their waste. Thus, information and increased knowledge can be important factors in achieving better sorting. This study was conducted to investigate what the knowledge levels about recycling looked like among the inhabitants of three different districts in Kalmar. The survey consisted of a total of 150 structured interviews conducted in the districts of Funkabo, Norrliden and Stensberg. The choice of districts was based on how well the sorting worked in the areas; in Stensberg the sorting worked well, in Funkabo less well, and in Norrliden poorly. The research questions were: What was the level of knowledge about the recycling process among the inhabitants of the different districts? What knowledge was missing? The residents' own interest in more information and knowledge was also examined. The study was carried out as part of the research project Collaboration for a gamified waste sorting house 2021–2022, whose goal was to achieve better sorting by, among other things, building a gamified waste sorting house. The gamification could consist of different game mechanisms such as ranking and points. Thereby, the house could provide the opportunity to disseminate information and positive feedback.  The results showed that there was no significant difference between the knowledge levels in the different districts. The inhabitants had good knowledge of sorting packaging, while their knowledge of sorting other products and the recycling process was lower. Residents showed the most interest in more information about the environmental benefits of recycling. They also showed a great interest in feedback on the environmental benefits that their efforts have contributed to.

How can I design a modern Folkets Hus with great respectfor the current and historical structures, based on an analysisof existing Folkets Hus buildings?During my project I have kept an open mind towards all the impressions Igathered during my site visits and conversations with knowledgeable people.This has led to changes in my project, as from being about creatinga new Folkets Hus, to reconstructing a Folkets Hus. I have learned that theFolkets Hus history certainly contains an architectural treasure, and in myproject I have tried to bring the existing qualities to the future.

Ironman Kalmar has been a yearly occurrence in the city of Kalmar, Sweden for ten years after the previous race, Järnmannen, was picked up by the Ironman organisation. After the takeover, the event has gone from being a national success to being an even greater international success which is shown by the result of Ironmans participation surveys where each year Ironman Kalmar is at the top of many categories. The reason for this can be connected to many different aspects of the race but mainly the proud citizens of the town and their welcoming aura and place attachment, which is present in many parts of the race, from the unique landmarks incorporated into to the course and the first-timers who’ve never done an Ironman before, to the tens of thousands of people in the crowd being present through most of the course cheering for the participants.

This essay seeks to examine the expansion of charging infrastructure for electric cars in the Swedish city of Kalmar. The municipality of Kalmar will be at the centre of this study given their role as the governing body responsible for the development of the city. Discourse analysis will be used to examine texts published by the municipality in which charging infrastructure is discussed. The power relations between the different actors involved will also be investigated. The reasons given for the current and near future geographical distribution of charging infrastructure in the city is one of the questions this study aims to answer. The importance placed on charging infrastructure compared to other forms of transport or potential fuel sources for vehicles will be another question this essay will investigate.   This study found that the municipality had placed large emphasis on private companies in regard to the expansion of charging infrastructure in the city. Areas where the chargers are to be built are often more densely populated and central as more people can use them, thus making them more profitable. It should also be noted that the municipality has set a goal to overall reduce the use of cars in the city. Walking, bikes and public transport are going to be prioritized as the municipality has created a unique framework for what can be considered viable modes of transport to achieve sustainable development. Cars, regardless of if they are electric or not will remain an integral part of the transports in the city, although to a reduced extent.

This Master’s Degree Project titled "Seasonal Shifts: Leadership Decisions and Their Consequences on Kalmar’s Hospitality Workforce" investigates the complex phenomenon of seasonality in the hospitality sector and its effects on employee relations and leadership in the context of Kalmar, Sweden. For small economies that significantly rely on tourism, seasonality—which is defined by temporal swings in visitor activity—presents both opportunities and challenges. This study focuses on the perspectives from employees and explores the managers' decisions and how they try to control the cyclical nature of tourism and the effect they have on the workers.  Utilizing an extensive theoretical framework encompassing Transformational, Transactional, Ethical, Servant, Democratic, and Seasonal Employee Leadership styles, the study explores the ways in which various methods impact job satisfaction, employee engagement, and retention. Incorporating the Cultural Dimensions Theory enhances the story and offers a more profound comprehension of the interaction between cultural factors and leadership decisions. With its bustling summer tourism industry and sizable student body, Kalmar provides an ideal setting for investigating how leadership choices affect the seasonal workforce. The study discusses how important leadership is in overcoming seasonality-related problems including worker turnover and local community sustainability. The thesis seeks to add to the body of knowledge on leadership in the hospitality sector by providing a thorough examination and insights into the lives of people who deal with the highs and lows of the tourist seasons. In addition, it aims to educate decision-makers in government and business by pointing them in the direction of approaches that sustain small cities' social and economic structures off-peak.