I denna studie studeras incitamenten och drivkrafterna bakom etableringen av en laddstation för elbilar på landsbygden. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse politiken och den lokala kontexten har i planeringsprocessen av en laddstation, hur platsens specifika egenskaper tas tillvara i utförandet, hos vem det uppfattade behovet finns samt på vilket sätt laddstationen förväntas påverka bygden i framtiden. Som huvudsaklig metod utförs en fallstudie av ett laddstationsprojekt i Svågadalen, Hälsingland. Teorier kring projekt och hållbarhetsarbete på landsbygd, lokalt engagemang, projektpolitik och tillgång till service sammanfogas med resultat av fem kvalitativa intervjuer med involverade personer i laddstationsprojektet. Studien visar att laddstationen i Svågadalen inte installerades för att tillgodose ett nuvarande laddningsbehov, däremot för att ge förutsättningar för framtida elbilsanvändare att ladda i bygden. Utifrån det lokala perspektivet har laddstationen upprättats då den är en del av en större vision för hur bygden ska utvecklas. Det huvudsakliga syftet är att framhäva landsbygdens potential att genomföra satsningar för ett hållbart samhälle. Den politiska strukturen i Svågadalen i kombination med utnyttjandet av lokala resurser underlättade genomförandet av projektet. I planeringsprocessen har Hudiksvalls kommun, Svågadalsnämnden och Folkets Hus-föreningen i Svågadalen varit delaktiga.

<p>Projektet påbörjades med en förstudie som skulle resultera i ett koncept och en fysisk modell.Projektet går ut på att designa en laddstation för elbilar och på det sättet bidra till samhälletsomställning till förnyelsebara energikällor. Produkten är tänkt att placeras i Mälardalen påallmänna parkeringar, shoppingcenter, privata parkeringar för bostads- och hyresrätter,parkeringshus och liknande.Jag började med att genomföra en marknadsundersökning där jag undersökte existerandelösningar på marknaden. Deras styrkor och svagheter analyserades från olika perspektiv t.ex.design och användarvänlighet. Vidare försökte jag ta reda på vad Mälardalens var känt för,detta för att kunna hitta en gemensam nämnare och införliva det i designen. Här upprättades enfunktionsanalys, en QFD och en kravspecifikation.Med det avklarat fortsatte jag med konceptutvecklingen. Enkla skisser togs fram ochförverkligades i SolidWorks för att få en bättre känsla för designen. De utvärderades två gångeroch till slut valdes ett koncept ut. Jag valde att utveckla det valda konceptet vidare för att fåfram den slutliga designen. Det bästa konceptet förverkligades sen i en fysisk modell ihögskolans verkstad.</p>

Projektet påbörjades med en förstudie som skulle resultera i ett koncept och en fysisk modell.Projektet går ut på att designa en laddstation för elbilar och på det sättet bidra till samhälletsomställning till förnyelsebara energikällor. Produkten är tänkt att placeras i Mälardalen påallmänna parkeringar, shoppingcenter, privata parkeringar för bostads- och hyresrätter,parkeringshus och liknande.Jag började med att genomföra en marknadsundersökning där jag undersökte existerandelösningar på marknaden. Deras styrkor och svagheter analyserades från olika perspektiv t.ex.design och användarvänlighet. Vidare försökte jag ta reda på vad Mälardalens var känt för,detta för att kunna hitta en gemensam nämnare och införliva det i designen. Här upprättades enfunktionsanalys, en QFD och en kravspecifikation.Med det avklarat fortsatte jag med konceptutvecklingen. Enkla skisser togs fram ochförverkligades i SolidWorks för att få en bättre känsla för designen. De utvärderades två gångeroch till slut valdes ett koncept ut. Jag valde att utveckla det valda konceptet vidare för att fåfram den slutliga designen. Det bästa konceptet förverkligades sen i en fysisk modell ihögskolans verkstad.

Globe technologies is a company that sells products in the gardening market for both commercial and professional use. This study focuses on developing a battery powered accessory for autonomous mowers. The study investigates the possibility to use autonomous mowers in green spaces that do not have access to power by the grid. To provide the autonomous mower with power the study introduces a portable power supply that provides power to the mower.  The development of the portable power supply starts with a market analysis and that lays the foundation for the project. The report continues with the development of the actual product and finishes off with testing of a prototype. To get the product that is wanted relevant theories and methods is investigated and applied. During the thesis a number of iterations of the product are designed to meet the demands of the requirement specification.

This essay seeks to examine the expansion of charging infrastructure for electric cars in the Swedish city of Kalmar. The municipality of Kalmar will be at the centre of this study given their role as the governing body responsible for the development of the city. Discourse analysis will be used to examine texts published by the municipality in which charging infrastructure is discussed. The power relations between the different actors involved will also be investigated. The reasons given for the current and near future geographical distribution of charging infrastructure in the city is one of the questions this study aims to answer. The importance placed on charging infrastructure compared to other forms of transport or potential fuel sources for vehicles will be another question this essay will investigate.   This study found that the municipality had placed large emphasis on private companies in regard to the expansion of charging infrastructure in the city. Areas where the chargers are to be built are often more densely populated and central as more people can use them, thus making them more profitable. It should also be noted that the municipality has set a goal to overall reduce the use of cars in the city. Walking, bikes and public transport are going to be prioritized as the municipality has created a unique framework for what can be considered viable modes of transport to achieve sustainable development. Cars, regardless of if they are electric or not will remain an integral part of the transports in the city, although to a reduced extent.

I detta examensarbete i energiteknik har en litteraturstudie om de vanligaste energisystemen i Sverige och en webbundersökning gjorts där 550 husägare i Järfälla kommun erbjudits att delta. I undersökningen ställdes 11 frågor om deras nuvarande energisystem och ifall de var benägna att investera i solkraft. Av de 550 tillfrågade valde 78 att delta i undersökningen vilket motsvarar 14% svarsfrekvens. Det utreddes även om de vanligaste anledningarna varför fler husägare inte investerat i solkraft. De anledningarna var främst av ekonomiska skäl och att deras hus inte var lämpat för solkraft på grund av husets läge och takkonstruktion. Utvecklingen av solkraft går i rask takt och med en ny skattereduktion för grön teknik förutser författaren att takten ökar de kommande åren, speciellt då elbilsmarknaden förväntas växa enormt och intresset för laddstationer i samband med detta. Utvecklingen av förnybara energisystem går också i rask takt, värmepumpar som ses som förnybar har ökat från 754 000 år 2009 till 1 227 000 år 2016. Undersökningen bekräftade utvecklingen, från undersökningen hade 43 deltagare installerat en luftvärmepump och 30 deltagare installerat bergvärme. 13 deltagare hade installerat solel och den vanligaste anledningen varför var att öka självständigheten och minska behovet av att köpa el, även att minska klimatpåverkan. De statliga bidragen har spelat stor roll i deras villighet att installera solel. De vanligaste anledningar varför fler inte installerat solel var de långa återbetalningstiderna och den begränsade lagringsfunktionen. Deltagarna med en elpanna installerad i fastigheten var mest benägen till att investera i förnybar energi genom värmepump och solel.

Functional and cost effective systems for the full electrification of a bus network are areas of intense research and development. The electrification can be accomplished using different technological solutions, for example using opportunity charging or using an electric road system – ERS. Both opportunity charging and ERS have the potential to be integrated into already existing bus lines. With opportunity charging, the regular dwell time at the end stops is used for the bus to recharge its batteries and with an ERS the bus can charge dynamically along the road. The purpose of this report is to analyze how the existing Alfa- and Beta line at Stockholm Arlanda Airport, in a functional and cost effective way, can be electrified using either opportunity charging or an ERS. The tradeoff between required charging power, battery capacity and the necessity to change the existing running schedule is explained in detail. In addition, the impact on the electrical grid is analyzed based on different load profiles of different charging stations using different power levels. The analysis is based on real data from the Alfa – and Beta line with its existing buses, the electrical grid at Arlanda and data provided by both the leading (electrical) bus manufacturers and the leading charging infrastructure manufacturers.  The outcome of this report suggests that a full electrification of the existing Alfa- and Beta line has the potential to lower CO2-emissions and energy use at a functional and cost effective way.

Air pollution is becoming a major issue in cities across the world, its common cause being the use of fossil fuel combustion engines in both private and collective transport modes. However, alternative technologies, such as biofuels, hybrid and battery electric vehicles, are on the rise. The objective of this thesis is to assess the optimal system’s configuration – a combination of electric traction and the use of biofuels – in a sub-group of Curitiba’s public bus network through the application of two optimisation models – least energy consumption and least cost. Based on these models, total energy, cost and greenhouse gas (GHG) emissions can be calculated for different scenarios to identify the advantages of switching to a low-carbon system. Furthermore, these models can be used by planners and decision makers as a starting point in defining the path towards a cleaner transport system. The results from the energy optimisation indicate that electrification is key in reducing total energy consumption, as this technology is by far the most energy efficient. A 12% reduction could be achieved, when compared to the current scenario (only using diesel B7), and CO2 emissions could be cut by 74%. The cost optimisation shows that electrification is not yet cost competitive compared to other biofuels (biodiesel, bioethanol and biogas), as biodiesel is the only technology selected by the model due to its overall lower cost. Nonetheless, if electricity costs are reduced, which can be achieved, for example, through a reduction or abolition of taxes, electrification becomes an attractive alternative to biofuels. Under these conditions (40% lower electricity price), energy consumption is reduced by 5% and GHG emissions are cut down to 30%. Political will and strategies to decrease the cost of vehicles turn out to be essential in supporting electrification in public transport. Furthermore, adaptations in the time schedules and the organisation of the main transport hubs are required to accommodate battery electric buses.  The number of fast charging stations is usually on a par with the number of bus routes to be electrified. Cost synergies achieved by sharing the cost of a charger among electrified routes with a common start/end stop are crucial to secure the attractiveness of e-mobility. This underlines the importance of analysing infrastructure needs in public transport networks holistically. / A poluição atmosférica é um problema sério em praticamente todas as grandes cidades do mundo, sendo a sua origem mais comum, o uso de combustíveis fósseis em motores de combustão, tanto em veículos de uso privado como em veículos de transporte coletivo. No entanto, tecnologias alternativas, tais como o uso de biocombustíveis, e a utilização de veículos híbridos e elétricos, estão em expansão. Esta tese tem como objectivo avaliar a configuração ideal do sistema, utilizando, num subgrupo da rede de transportes de Curitiba, uma combinação de tração elétrica e de uso de biocombustíveis. Esta avalição é feita através da aplicação de dois modelos de optimização: menor consumo energético e menor custo global. Com base nestes dois modelos, o consumo energético e os custos globais, bem como as emissões de gases de efeito de estufa (GEE), podem ser calculados para os diferentes cenários, de modo a se identificarem as vantagens da transição para um sistema de baixo carbono. Acresce que estes dois modelos podem ser usados por planeadores e decisores, como ponto de partida na definição do caminho a seguir para a transição para um sistema de transporte mais ecológico. Os resultados da otimização do consumo energético, indicam que a eletrificação é fundamental para reduzir o consumo total de energia, pois esta tecnologia é, de longe, a mais eficiente em termos energéticos. Uma redução do consumo total de energia em 12% poderá ser alcançada em relação ao cenário actual (que use apenas o diesel B7) e as emissões de CO2 poderão ser reduzidas em 74%. Na otimização de custos, os resultados mostram que a eletrificação ainda não é competitiva em termos de custos, quando comparada com o uso de biocombustíveis (biodiesel, bioetanol e biogas), uma vez que o biodiesel é a única tecnologia selecionada pelo modelo por ter menores custos associados. No entanto, se os custos da eletricidade forem reduzidos, nomeadamente, através da diminuição ou supressão de impostos, a eletrificação torna-se uma solução atrativa. Numa situação de redução do preço da energia elétrica em 40 %, o consumo de energia é reduzido em 5% e as emissões de GEE são reduzidas para 30%. Vontade política e estratégias destinadas a diminuir o custo dos veículos elétricos, tornam-se essenciais para promover a eletrificação dos transportes públicos. Acresce que, a adaptação dos horários e a organização dos principais terminais de transporte, são necessários para possibilitar a  operacionalidade dos ônibus elétricos. De acordo com os resultados dos dois modelos, o número de estações de recarga rápida é aproximadamente igual ao número de rotas de ônibus a serem eletrificadas. A redução de custos alcançada, partilhando um carregador entre rotas electrificadas com paragens inicial/final comuns, é crucial para garantir a atratividade da mobilidade eléctrica. Isto sublinha a importância dos benefícios de uma análise holística da infrastrutura de recarga nas redes de transporte público coletivo. / Luftföroreningar är en stor utmaning i städer runt om i  världen. Den gemensamma orsaken är användningen av förbränningsmotorer med fossila bränslen i både privata och kollektiva transportsätt. Dock alternativt teknik, såsom biobränslen, hybrid- och batterielektriska fordon, har uppmärksammats och deras användning ökar. Syftet med denna avhandling är att bedöma det optimala systemets konfiguration - en kombination av elektrisk drivkraft  och användningen av biobränslen - i Curitibas allmänna bussnät genom tillämpning av två optimeringsmodeller – en som minimiserar  energiförbrukning och en som minimizerar kostnader. Baserat på dessa modeller, de totala utsläpp och energiförbrukningen, samt deras respektiva kostnader kan beräknas för olika scenarier. På detta sätt  fördelarna med att byta till ett kolfrisystem identifieras. Dessutom kan dessa modeller användas av planerare och beslutsfattare som utgångspunkt för att definiera strategier mot en renare transportsystem. Resultaten från energioptimering indikerar att elektrifiering är nyckeln till att minska  systemets energiförbrukning, eftersom denna teknik är överlägset mest energieffektiv. En minskning på 12% skulle kunna uppnås, jämfört med det utgångsscenariot (endast med diesel B7) och koldioxidutsläppen skulle kunna minska med 74%. Kostnadsoptimeringen visar att elektrifiering ännu inte är kostnadseffektiv jämfört med andra biobränslen (biodiesel, bioetanol och biogas). I detta scenario är biodiesel den enda tekniken som valts av modellen på grund av dess lägre kostnad. Men om elkostnaderna minskas blir elektrifiering ett attraktivt alternativ till biobränslen. Detta skulle kunna uppnås, till exempel, genom skattebefrielse.  Under dessa förutsättningar (40% lägre elpris) minskas energiförbrukningen med 5% och utsläppen minskar med30%. Politisk vilja och strategier för att minska fordonskostnaden visar sig vara avgörande för att stödja elektrifiering av kollektivtrafiken i Curitiba. Dessutom anpassningar av tidstabellerna och organisationen av de viktigaste bytespunkter är nödvändiga. Antalet snabba laddstationer är vanligtvis i linje med antalet busslinjer som ska elektrifieras. Kostnadssynergier uppnås genom att dela kostnaden för en laddare bland elektrifierade linjer med ett gemensamt start / slutstopp. Det är avgörande för att säkerställa e-mobilitetens attraktivitet. Det visar också vikten av att analysera infrastrukturbehoven i kollektivtrafiknätet holistiskt.