Studiens syfte var att undersöka det mentala välbefinnandet hos högskolestudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av studenter. Studien undersökte huruvida de studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt. Resultaten kan tyda på att det finns ett samband mellan studenternas KASAM-poäng beroende på om de har tidigare arbetslivserfarenhet eller inte. Medelvärdet av KASAM-poäng var högre för de studenter med arbetslivserfarenhet än de utan.

Hur jobbar man med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Frågan tycks inte vara lätt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslärare. Den här studien beskriver hur ett utvalt idrottslärarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hälsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hälsoundervisning samt vad deras elever lär och uppfattar av den undervisningen. Genom åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslärare och deras elever kunde en undersökning av idrottslärarnas sätt att bedriva hälsoundervisning i idrott och hälsa 1 uppnås. Resultatet visar att idrottslärarna lyckats fånga elevernas intresse och integrera hälsa i undervisningen, utan att enbart hänvisa till aktiviteter och själva görandet i ämnet, genom att arbeta med didaktiska hälsofrågor på flera stadier; skolnivå, lektionsnivå och individnivå.

Syftet med denna studie är att diskutera och analysera vad fritidsgårdstiden gav den före detta besökaren av lärdomar, delaktighet och meningsfullhet. Frågeställningarna som ställs är: Varför valde man att gå till fritidsgården? Hur uppfattade besökaren att man arbetade på fritidsgården för att han/hon skulle känna sig delaktig i en meningsfull verksamhet? Hur tror man en ungdomstid utan fritidsgården hade sett ut? Som teoretisk grund i uppsatsen finns Aaron Antonovsky och hans teori om Salutogenes och Kasam; Känsla av sammanhang med, samt begreppen; adolescens och relationskapital. Viktiga teorier och begrepp var för sig, men jag väljer att använda dem tillsammans då jag anser dem vara; begripliga, tillgängliga och kompatibla tillsammans med tidigare forskning och den insamlade empirin. Detta är en retrospektiv kvalitativ studie med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre stycken kvinnor och tre män i åldrarna mellan 22-59 år. Under analysen användes en kvalitativ analysmetod där de analysverktygen som ansågs lämpliga plockades in i en så kallad; bricolage. Resultatet i studien visar på att de före detta fritidsgårdsbesökarna har uppskattat sin tid på fritidsgårdarna och att de anser sig ha fått erfarenheter av att möta många människor med olika bakgrunder. Besöken på gården har varit socialiserande för den enskilde, har lett till vänskap och lärdom om hur man är en bra kompis. Man har lärt sig att visa respekt, att se andra människor och bemöta dem väl. Flera av respondenterna ser att de i sina nuvarande arbeten kan dra kopplingar till att de använder sig av lärdomar de fick under sin fritidsgårdstid.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på med utgångspunkt från Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lägger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan. Frågeställningar: Vad lägger elever i årskurs nio i begreppet friluftsliv? Vad tycker elever i årskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen? Studien är en samhällsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrån en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgått ifrån de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, det vill säga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet. Undersökningen har genomförts på en grundskola med tydlig profilering i ämnet Idrott och Hälsa. Skolan ligger i sydvästra delen av Sverige, där tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i årskurs nio har besvarat en skriftlig enkät. Resultatet i min studie tyder på att de allra flesta eleverna är nöjda med undervisningen i ämnet Idrott och Hälsa i skolan, särskilt friluftsundervisningen, då de får praktisera detta moment mycket, ifrån förskoleverksamhet upp till årskurs nio. Jag diskuterar resultatet utgående från Skolverkets styrdokument, läroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmässigt och socialt genom relationen till hästar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullständig observatör har genomförts och innehållet i två hästböcker har studerats. Dessa hästböcker är en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfälle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog.   De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framträdande är att de utvecklas fysiskt men också att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmåga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism så mår de väl och blir harmoniska. När eleverna lärt sig rutinerna i stallet visar de motivation till att göra nya saker och tar egna initiativ till det.

Den här uppsatsen är en utvärdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen är en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nätverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM använts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att åtta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat på varsin enkät samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar på att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Alla respondenter i denna uppsats har slutfört Perrongen i sin helhet. Ett utökat urval där även respondenter som avslutat insatsen i förtid är att rekommendera inför kommande studier.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och livskvalité bland äldre. Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer upplever hälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara en förutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra till ökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet. Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användes KASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån tre områdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som kvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet bildade tre kategorier; välbefinnandet i vardagen, inflytelse i vardagen och strukturer. Det latenta innehållet redovisas i temat: skapar möjligheter till en meningsfullare tillvaro och känsla av sammanhang. Resultat: Slutsatsen blev att fysisk aktivitet förbättrade självkänslan, självförtroendet och medförde en ökad trygghet i det sociala livet, som i sin tur ledde till ett ökat mentalt och socialt välbefinnande. Konklusion: Fysisk aktivitet förbättrar livskvalitén och ger en social delaktighet bland äldre individer.

The purpose of this study was to within a Swedish context and from five persons of foreign descent stories study how they have been affected by interpreting for their parents during their childhood and how this has affected the relationships within the family. Studies conducted in an American context have shown that children interpreting for their parents in everyday situations are prone to undertake roles similar of a family leader. Previous studies also show an increased danger of depression among children who interpreted for their parents. The study was conducted by the use of semi-structured interviews with five male respondents with a varying ethnic background. Using Antonovsky´s theoretical formulation ”sense of coherence” we were able to determine that although our respondents during their childhood were subjected to a large amount of stressful elements they also maintained a high sense of well-being. With the help of Erving Goffman´s roll theory we have concluded that although traditional family roles seems to remain intact there is an element within the interpreting process in these families were a shift in family roles can occur and children will identify themselves as the family leader. In conclusion we have found that our respondents have experienced that interpreting for parents has been stressful but through strong family bonds and a high sense of meaningfulness in helping their parents our respondents have maintained a high sense of well-being. Usually the respondents would not take a leading role in the family due to a high sense of respect of their parents and due to the fact that their parents would not let them make any actual decisions regarding family matters.

Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktäriseras i två dimensioner, psykologiska krav från arbetet och i vilken utsträckning individen möter dessa med hjälp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mäter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen används i denna studie för att undersöka huruvida några förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll på arbetet. Deltagarna fick besvara en enkät besående av olika variabler och självskattningsskalor som mätte krav och kontroll. Även känslan av sammanhang mättes med 13 frågor (Antonovsky, 1993). Deltagarna bestod av 116 anställda på två arbetsplatser i Västmanlands län. Resultatet visade att vissa dimensioner av förklaringsvariablerna (demografiska, arbets-, hälso och KASAM) bidrog till viss förklarad varians med avseende på krav och kontroll. Den psykiska hälsan hade ett positivt samband med kontroll och negativt samband med krav. Enligt Theorell (2003) mår individer med hög kontroll vanligtvis bättre än individer som uppleverlåg kontroll.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka huruvida fritidshemslärares kompetens tas tillvara under barns raster under skoltid. För att få en bild av fritidshemslärarens inställning till att vara rastvakt samt vilket arbets- och förhållningssätt hon tillämpar har vi använt oss av enkäter som skickades ut till tolv skolor i Jönköpings kommun. Studien bygger på ett obundet slumpmässigt urval som innefattar fyrtio fritidshemslärare och fyriotre tidigarelärare. Genom att ställa fritidshemslärares arbete i relation till tidigarelärares har vi fått en bild av vad fritidshemslärare faktiskt utför för arbete under barns raster. I resultatet kan vi se att det finns skillnader mellan yrkeskategorierna då det handlar om inställning till arbetsuppgiften och även i frågor som rör tidfördelningen. Vi kan även se att fritidshemslärare och tidigarelärare arbetar lika ute på barns raster och förhåller sig lika till arbetsuppgiften.</p>