Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv. Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen. Känslomässiga upplevelser karakteriserades av att fetman framkallade negativa upplevelser. Upplevelser av omgivningens bemötande synliggjorde positivt och negativt bemötande som personer med fetma upplevt. Slutsats: Fetma påverkade det dagliga livet som involverade fysiologiska och sociala begränsningar, ett kroppsmissnöje, en önskan om viktförändring, isolering, relationer och stigma. Resultatet kan tänkas ha betydelse för allmänhetens och sjukvårdspersonalens förståelse samt kunskap och därmed minska fördomar om fetma. Förslag till klinisk verksamhet är att sjukvårdsmiljön anpassas efter människors storlek och prevention emot fetma.

Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen. Vidare visar resultatet att hälsa är ett prioriterat och centralt område men att lärarna upplever undervisningen som problematiskt även om Gy 11 har medfört att hälsoundervisningen blivit lättare att realisera och är mer framträdande idag än under Lpf 94.

Denna studie inriktar sig emot att belysa lärare och elevers syn samt uppfattning om förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Två kvalitativa respondentintervjuer genomfördes med lärare på gymnasiet samt två kvalitativa gruppintervjuer med elever på gymnasiet. Dessa metoder användes för att få en djup bild av respondenternas erfarenheter och känslor gällande fenomenet. Det teoretiska ramverk som denna studie vilar i stort sätt på begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Som till stort handlar om det salutogena hälso-kontinuumet och hur begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar detta. Resultatet visar att det finns en ganska traditionell bild av vad teori och praktik är och även vad ämnet först och främst handlar om. Det var en kombination av teori och praktik som lärarna lyfte som det viktigaste för att eleverna skulle få en undervisning som var både hanterbar, begriplig och meningsfull. Dessutom lyfter båda de medverkande lärarna att det fanns en ökad teori mängd i ämnet och detta hade både positiva och negativa följder för ämnet och elevernas möjlighet att känna en stark känsla av sammanhang. Vidare i resultatet presenteras elevernas syn på deras egen undervisning och vad det är som är motiverande, vad som gör det lätt att förstå och ta till sig innehållet i ämnet. Aspekter som kombination av teori och praktik, rörelseaktiviteter, dialog med läraren och kunniga lärare är alla faktorer som eleverna på något sammanhang betonar i relation till undervisningen. Till slut visar det sig även att det som eleverna vill ha ut av sin undervisning för att den ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull är relativt liknande med hur de redan uppfattar ämnet.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar att det både finns enighet och variationer i uppfattningarna av elevhälsans uppdrag och hur arbetet når ut. Avgörande och viktiga faktorer för att elevhälsans arbete ska fungera och nå ut är kollegialt samarbete, god kommunikation och en öppen dialog. Samtidigt visar studien att det finns olika faktorer enligt ramfaktorteorin som verkar begränsande och utgör hinder för att arbetet ska nå ut.

Äldrevården är i fokus i dagens debatter om välfärden i vårt samhälle. Tidigare undersökningar visar att sjukskrivningarna bland äldrevårdspersonalen toppar listan samtidigt som det krävs mer vårdpersonal för att möta det ökade vårdbehovet hos den allt högre andelen av äldre i Sverige.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetssituationen påverkar hälsan hos de anställda, som har den dagliga kontakten med vårdtagarna, inom äldrevården. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur mår de anställda inom äldrevården och vilka arbetsfaktorer påverkar deras hälsotillstånd? Finns det skillnader i hälsotillståndet mellan kommunalanställda och privat-anställda? Kan man göra någonting för att förbättra hälsotillståndet hos anställda inom äldrevården?För att få veta hur studiedeltagarna själva upplever sin arbetssituation och dess påverkan på hälsan valdes en kvalitativ metod, baserad på semistrukturerade gruppintervjuer, med hermeneutisk tolkning. Jag utgår i min studie från KASAM-teorin.Enligt resultatet påverkas hälsan hos personalen i äldrevården inte så mycket på kort sikt, eftersom människorna försöker hantera situationen på olika sätt. De tycker själva att ledningen borde kunna ge dem en morot för att motivera dem. Den psykiska aspekten är nog den som har mest negativ påverkan på hälsan hos personalen. Framförallt störs man av stressen och av långa arbetstider. En god stämning på arbetsplatsen, med trivsel med arbetskamraterna, är i den här undersökningen en klart hälsobringande faktor och ger ett skydd mot ohälsa när påfrestningarna på arbetet är stora. / Geriatric care is in focus in today’s debate regarding welfare in our community. Earlier studies show that absence, due to sickness in geriatric care, is on top simultaneously as more personnel is needed to meet the increased care need of elderly in Sweden.The purpose of this study is to investigate how the work situation affects health of employees in geriatric care, which have the daily contact with elderly. Based on the purpose, the following questions were raised: How do employees in geriatric care feel and which work issues affect their health? Are there any differences in health conditions between employees in municipal and private sectors? Is it possible to improve the health for employees in geriatric care?I use a qualitative method, based on semi-structured group interviews with hermeneutic interpretation, to understand how the participants experienced their work situation and the effect on their health. I employ the KASAM-theory in my study.According to the outcome, the health of employees in geriatric care is not affected in the short perspective, since they try to handle daily problems in different ways. They have a strong opinion that management should try to encourage them in different ways. The psychical aspect is probably the factor with most negative effects on the health of the employees. Above all, they are bothered by stress and long working hours. Then again, this study shows that a workplace with a pleasant atmosphere is a obvious health providing issue and will protect against ill-health when strain affects the work situation.

AbstractDenna uppsats behandlar hur individer i ett företag kan uppleva de kärnvärden som skapas av företagsledningen och om det eventuellt kan bidra till något mervärde för individen. Studien tar fäste vid tidigare forskning. Den presenterar företagskultur som symboler, ritualer med mera det vill säga ett ramverk för hur en individ ska bete sig. Uppsatsen går sedan vidare med en redogörelse av den kritik av företagskultur som Willmott presenterar att utgöra ett verktyg för ledningen att manipulera de anställda. I kontrast till denna kritik undersöker studien om det går att skapa ett välmående hos individen med stöd av det som presenteras i Antonovskys KASAM tankar. Dessa bygger på att stärka parametrarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för att på så sätt skapa ett välbefinnande hos individen genom att exempelvis skapa resurser för individen för som medför en hanterbar situation. Empirin inleds med att chefer på Länsförsäkringar Skåne intervjuas för att bättre få en bild av hur de önskar att deras kärnvärden skall fungera på företaget samt definiera dem. Med denna bakgrund skapas en enkätundersökning som riktar sig till de anställda. Undersökningen delas upp i två delar och skickas ut till de anställda som får ta ställning till:1. Om de känner till företagets kärnvärden2. Om de styrs av sina kärnvärden samt hur de uppfattar dem 3. Finns det något stöd i företagens kärnvärde för de anställdaDärefter presenteras resultatet och analysen; att det eventuellt skulle finns anställda som känner en positiv konsekvens av kärnvärdena. Detta på grund av de faktorer som går att förknippa med välmående och arbetsliv med hjälp av Antonovskys modell då det går att stärka samtliga parametrar i arbetslivet.

Ensamkommande flyktingbarn är en extremt utsatt grupp i samhället, och de senaste åren har fler och fler av denna grupp anlänt till Sverige för att söka asyl. Den här studien undersöker hur personalen på två Hem för vård och boende (HVB) arbetar för att ge ensamkommande flyktingbarn en trygg bas i Sverige. Studien syftar till att få svar på dels hur HVB-hemmen arbetar för att främja en bra integration, dels att undersöka HVB-hemmens roll i det stora integrationsarbetet och dels att se ifall det finns några eventuella brister inom verksamheterna. För att svara på de frågorna omfattar studien åtta intervjuer med personal på två olika HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och ämnar se hur HVB-hemmen hjälper de ensamkommande flyktingbarnen att få en ökad känsla av sammanhang (KASAM). I resultatet framkommer den stora vikten av att barnen har en trygg bas att utgå ifrån, på deras fortsatta resa i Sverige, samt den stora vikten av utbildning och den stora osäkerheten som uppstår utifrån asylprocessen.

Bakgrund: Depression är en sjukdom som kännetecknas av bland annat nedstämdhet, orkeslöshet och känslor av meningslöshet som skiljer sig från vanliga stämningssvackor. Depression beräknas år 2030 vara den ledande sjukdomsbördan i världen och är därför viktig att förebygga, upptäcka och behandla. Sjuksköterskan har här en unik möjlighet att i det vardagliga mötet med personer med depression göra en skillnad. Att känna meningsfullhet och begriplighet kan minska depressiva symtom och stärka hanterbarheten vilket innebär att ha en hög känsla av sammanhang, KASAM. Syfte: Att genom självbiografier beskriva upplevelser av att leva med depression. Metod: En kvalitativ beskrivande studie där självbiografier analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet innehåller fyra teman. Det första temat En känsla av alienation tar upp meningslösheten och känslorna av att vara värdelös, identitetsförlust, overklighetskänslor samt ensamhet och isolering.  En känsla av att leva i en bottenlös tillvaro kännetecknas av tankar på döden och självmord, psykisk och fysisk smärta, rädsla, oro och ångest. En känsla av att vilja fly fokuserar på viljan att fly från sig själv, sjukdomen och verkligheten. En känsla av att inte fungera är fjärde temat och handlar om att vara ofokuserad och att känna sig orkeslös. Slutsats: Meningslöshet, att inte känna glädjen med att leva och att förlora självbilden är de upplevelser som är distinkta med att leva med depression, även närvaron av dödstankar är alltigenom märkbar i denna studie. Depression är en tyst och osynlig sjukdom som det sällan talas högt om vilket ökar risken för stigmatisering. Resultatet visar inget nytt men förstärker den forskning som finns och ger en djupare bild av depression ur det upplevda perspektivet. / Background: Depression is a disease that is characterized by dysphoria, weakness and feelings of meaninglessness that differs from normal mood-dips. Depression is assumed to be the leading burden of disease in the world by the year 2030 and is therefore important to prevent, detect and treat. The nurse have got a unique opportunity to make a difference in everyday encounters with persons with depression. To have a feeling of meaningfulness and comprehensibility can reduce depressive symptoms and strengthen the manageability which means to have a high sense of coherence, SOC. Aim: By autobiographies describe the experience of living with depression. Method: A qualitative descriptive study where autobiographies were analyzed with a content analysis. Result: The result contains four themes. The first theme A feeling of alienation recites futility/meaninglessness and the feelings of being worthless, loss of identity, feelings of derealisation and also feelings of loneliness and isolation. A feeling of living in an abysmal existence is characterized by thoughts of death and suicide, psychological and physical pain, fear and anxiety. A feeling of wanting to escape is focused on the will to escape from oneself, the disease and from the reality. A feeling of dysfunction is the fourth theme and is about being unfocused and feeling weak/decrepit/infirm/feeble. Conclusion: Meaninglessness, to not feel the joyfulness of living and to lose the self-image is the experiences that are distinct of living with depression, also the presence of thoughts of death is notable throughout this study. Depression is a silent and invisible disease that is rarely spoken loud about which increases the risk of stigma. The result doesn’t show anything new but enhances the existing research and gives a deeper image of depression from the lived perspective.

I denna studie har det undersökts hur svenskar, som flyttat utomlands på grund av arbeteunder en bestämd tidsperiod (minst två år), har upplevt hur det är att återinträda i det svenskasamhället. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur upplever personer som har arbetatutomlands processen av att återintegreras i Sverige? Hur upplever personer bemötandet frånsocialt umgänge, familj och arbete? Vi har gjort åtta semistrukturerade intervjuer medpersoner som arbetar på tre olika svenska företag. Alla som intervjuats har varitutlandsstationerade i minst två år. I tidigare forskning har fokus främst handlat om flytten tillett annat land snarare än återvändandet till det egna. Den tidigare forskningen som rör detvalda temat har inte blivit uppdaterad på många år. Detta gjorde att vi ville undersökafenomenet och hur det ser ut idag. Vi har gjort jämförelser och reflektioner från de tidigarestudierna med vårt material. Den forskning som lagt grunden för förståelsen i denna uppsatshar beskrivit fenomenet ”omvänd-kulturchock” och syftar på upplevelsen av att känna sigfrämmande i sin tidigare hemmiljö. Vi har undersökt detta genom att koppla de berättadeupplevelserna till nämnd tidigare forskning samt till teorierna KASAM, socialisering ochemotionell energi. Resultatet färgkodades i sju delar och ur detta formades fem större temansom vi analyserade efter. Resultatet i uppsatsen visar att det existerar en så kallad omvändkulturchock och att en del av den valda tidigare forskningen är relevant och kan appliceras pådenna studie. Samtliga teorier har kunnat användas, men i olika hög grad. Resultatet frånintervjuerna har även visat att personerna upplever problemen som mindre än vi förväntat oss.Den största svårigheten att hantera var omgivningens ointresse för återvändarens erfarenheter.

Bakgrund: Intensivvården utvecklas och förbättras ständigt. Mortaliteten inom sjukvårdenminskar och fler patienter blir aktuella för intensivvård. Intensivvård kan vara en traumatiskupplevelse och leder i vissa fall till mental ohälsa. För att identifiera riskpatienter användsfrågeformulär vid uppföljning efter intensivvård men det behövs mer forskning kringuppföljningsmetoder. Frågeformuläret KASAM-13 mäter copingförmåga vilket har visats hastor betydelse när det kommer till mental hälsa. Formuläret är ej tidigare använt förintensivvårdspatienter. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan känsla av sammanhang och patienterssjälvskattade mentala hälsa efter intensivvård. Metod: Sekundäranalys av en prospektiv studie av vuxna patienter (n = 236) efterintensivvård. Korrelationsanalys av två frågeformulär, KASAM-13 och HAD. Resultat: Antalet deltagare var 146 (62 %). Respondenterna var äldre än icke-respondenterna(p = 0,03). Stark känsla av sammanhang korrelerade i denna kohort till låg självskattad ångestoch depression (p <0,001 respektive p <0,001). Slutsats: Studien visar att mental hälsa efter intensivvård korrelerar till känsla avsammanhang i den studerade kohorten. Ju starkare känsla av sammanhang desto bättre mentalhälsa. Studien genererar svag evidens beroende på dess studiedesign. / Background: Intensive care is constantly progressing and improving. This leads to lower mortality rates and increasing number of patients recieving intensive care. Intensive care can be a traumatic experience which in some cases lead to psycological problems. For identification of patients at risk, questionnaires are used at follow-up visits. More research is needed on the different methods. The questionnaire SOC-13 measures coping ability which has been shown to be of great importance regarding mental health. This form is not previously used for intensive care patients. Purpose: To investigate whether there is a relationship between sense of coherence and patients' self-rated mental health after intensive care. Method: Secondary analysis of a prospective study of adult patients (n = 236) after intensive care. Correlation analysis of two questionnaires, SOC-13 and HAD. Result: The number of participants was 146 (62 %). The respondents were older than the nonrespondents (p = 0,03). Strong sence of coherence correlated in this cohort with low self-rated anxiety and depression (p <0.001 versus p <0.001). Conclusion: The study shows that mental health after intensive correlates to the sense of coherence in the studied cohort. The stronger sense of connection, the better mental health. The study generates weak evidence depending on the study design.