Intresset i denna studie låg i att undersöka, försöka förstå och tolka utövare med en regelbunden praktik av självkultiveringsarten Kundaliniyoga i deras upplevelse av hur denna art påverkat deras känsla av sammanhang i livet (KASAM) med utgångspunkt i Antonovsky (2005) salutogena perspektiv. Syftet var också att undersöka om respondenterna upplevde att deras hälsa förändrats i och med regelbunden praktik av denna yogaform och i så fall på vilket sätt. Studien undersökte även om deltagarna användeKundaliniyoga, som en generell motståndsresurs (GMR) för att hantera stressorer enligt Antonovsky. För att på bästa sätt uppnå syftet med studien valdes en hermeneutisk utgångspunkt med en semistrukturerad djupintervju med de sex deltagarna som bas. Alla respondenterna var certifierade Kundaliniyogalärare med en 1-2 årig utbildning. Deltagarna fick utöver intervjun även fylla i Antonovskys KASAM- frågeformulär för att kunna utläsa KASAM från en annan källa än enbart från intervjuerna. Insamlad data analyserades sedan genom en tematisk analysmetod vilket ledde fram till olika teman som sedan låg till grund för resultatet. Den generella upplevelsen hos deltagarna var att det regelbundna utövandet av Kundaliniyoga haft stor effekt på deras hälsa och KASAM i en positiv riktning. Deltagarna hade också på olika sätt använt Kundaliniyoga som en generell motståndsresurs för hantera trauman och andra stressorer i livet och fann detta verktyg vara effektivt. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

No description available.

<p>Abstract</p><p>Denna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM – hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet. </p><p>Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient. Detta skall leda till känsla av sammanhang (KASAM), som i sin tur skall leda till ökad motivering av att underkasta sig frivillig vård när klienten blivit utskriven från Hessleby behandlingshem. Även om det inte är uttalat är det inte speciellt svårt att förstå att det är så här deras policy ser ut.</p><p>Det är en kvalitativ undersökning och intervjuer är gjorda med fyra intagna klienter, men också med institutionschefen på Hessleby Dessa intervjuer har jag valt att spegla mot fyra olika teorier, Erving Goffmans teori om totala institutioner, Aaron Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang), tillit och ontologisk trygghet som är en teori av Anthony Giddens och Håkan Jenners definition av begreppet motivation.</p><p>Genom min uppsats har jag kommit fram till att Hessleby lyckas väl med sin implementering i två fall och mindre väl i ett annat. I det fall där Hessleby lyckats mindre väl har dock klienten lyckats att skaffa sig motivation till att sluta med sitt missbruk på ”egen hand”. En klient valde att lämna intervjun och därför redovisas inte det resultatet i uppsatsen.</p><p>Nyckelord: behandlingshem, KASAM, LVM, missbruk, motivation, tillit, tvångsvård.</p>

<p>I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet.</p><p>Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet?</p><p>I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation. Dålig självkänsla kan visa sig i olika former så som rädsla för att göra bort sig och inte vilja byta om tillsammans med andra, medan bristande motivation kan uttryckas genom att inte få bestämma lektionsinnehållet samt att läraren ger eleverna för lätta uppgifter.</p>

<p>Att få ett barn är en av de viktigaste händelserna i en människas liv. Om barnet har en funktionsnedsättning kan fäder känna en stor påfrestning. I denna situation är det viktigt med stöd och information från omgivningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fäder till barn med funktionsnedsättning upplever och hanterar sin livssituation. För att kunna nå vårt syfte har vi gjort en kvalitativ intervjuundersökning med fem fäder till barn med funktionsnedsättning i X kommun. Coping och KASAM – känsla av sammanhang användes som teoretisk referensram för att analysera det insamlade materialet. Referensramens begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet användes som struktur i analysen. Även litteraturforskning som var relevant till undersökningen användes i studien. Den övervägande upplevelsen av intervjuerna var att fäderna inte ser sitt barn som ett sjukt barn utan att det bara handlar om ett funktionshinder, det vill säga ett praktiskt hinder. Själva nedsättningen såg de inte som ett problem. Fäders kunskap kring funktionsnedsättningen visade sig vara mycket stor. Genomgående var att informanterna gav intryck av att de var tillfreds med det stöd och insatser som gavs. Dock hade detta krävt mycket tid och energi från dem. Intervjuerna påvisade även att fäderna inte upplevde det som att de blivit märkbart utsatta för något negativt bemötande av samhället och omgivningen. Det framkom att de genom att ha en god relation till den andre föräldern underlättar att hantera situationen. Ett intensivt arbetsliv samt ett funktionsnedsatt barn resulterade i en minskad kontakt med bekantskapskretsen. Resultatet var överraskande eftersom vi var övertygade om att fäder till barn med funktionsnedsättning upplevde sitt liv som en kris, där de inte kunde hantera svårigheterna. Däremot visade resultatet att fäderna accepterar barnet som det är och uppskattar och ser det som är positivt i sina liv.</p>

<p>Sjuksköterskor möter människor i ett palliativt skede oavsett vilken vårdavdelning det handlar om. Att vårda en person palliativt kan sjuksköterskan uppleva som tidskrävande och stressande. En rad känslor uppkommer som frustration, ledsamhet, ilska och hjälplöshet. Att känna sig otillräcklig och inte kunna ge den tid och vård sjuksköterskan vill upplevs som frustrerande. KASAM – känsla av sammanhang beskriver hur en person med ett starkt eller svagt KASAM hanterar de känslor som uppkommer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i vårdandet av palliativa patienter. Systematiska sökningar gjordes i tre databaser, Cinahl, Pubmed och Elin. Resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar och redovisas utifrån de tre KASAM-komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Sjuksköterskan upplevde emotionell belastning i mötet med palliativa patienter. Upplevelserna, som kunde vara underlättande eller hindrande för omvårdnaden delades in i kategorierna personlig inställning, yrkeserfarenhet, kunskap, samtal, vårdrelation, religion, tid, utvecklande arbete, syn på döden och meningsfull fritid. För att hjälpa sjuksköterskan att hantera svåra upplevelser framkom reflektion, stöd från kollegor och arbetsgivare samt kunskap inom området som viktigt.</p>

<p>The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens’ situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study:</p><p>•Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens?</p><p>•Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague?</p><p>The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves. The data was collected through interviews and observations which were analysed by means of qualitative content analysis. To achieve a deeper understanding of the informants’ experiences of their situation at work, study results were interpreted through Antonovskys theory of KASAM. However, when this theory was found insufficient, Lysgaards theory about the social group and Blauners theory about alienation were used in a limited amount.</p><p>The results show that the situation at work for traffic wardens can be promoting as well as inhibiting. The promoting factors consist of experiencing work as important and meaningful, there is a large social fellowship, pride of ones work and a sense of influencing. The inhibiting factors consist of people’s negative attitude and behaviour, the feeling of just “ticketing” cars, to only have oneself to refer to, experience work as stressful, a lower status and that one does not have a greater influences in ones situation at work.</p><p>The results also highlight the differences between traffic wardens that work in a team of two and those that work alone. Traffic wardens that work with another colleague more often experience promoting factors, while traffic wardens that work alone more often experience factors that inhibit work satisfaction. Common for both groups was experiencing the inhibiting factor as “society’s negative attitude and behaviour”.</p><p>Key words: Situation at work, experiences, traffic warden, KASAM, Antonovsky</p>

No description available.

I kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att man skall ha ett grundläggande hälsoperspektiv som utvecklar eleven på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn på ämnet idrott och hälsa får stor betydelse både i de yngre åldrarna men även i senare skeenden i livet. Studier visar att fysisk rörelse främjar så väl läs- och skrivinlärning som rumsuppfattning och motorisk färdighet. Elever som inte är fysiskt aktiva riskerar utanförskap då de väljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rädsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rädslan för att vara sämre än de övriga. Vårt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen och frågeställningarna vi använt oss av är: Varför väljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever på idrottsämnet? I vår kvalitativa studie, med åtta informanter, har det uppdagats två stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dålig självkänsla samt bristande motivation. Dålig självkänsla kan visa sig i olika former så som rädsla för att göra bort sig och inte vilja byta om tillsammans med andra, medan bristande motivation kan uttryckas genom att inte få bestämma lektionsinnehållet samt att läraren ger eleverna för lätta uppgifter.

Vår undersökning påbörjades med ett starkt intresse och en uppriktig undran vad det var som drev människor som arbetade inom riskfyllda yrken att fortsätta med sina yrken efter att de utsatts för en konkret risk, till exempel att som polis bli skjuten i tjänsten. Eftersom vi hade lite föreställningar om varför och eftersom det inte heller verkade finnas någon forskning på området valde vi att själva generera en Grundad Teori för att få en förklaring. Detta gjorde att vi kunde undersöka vårt forskningsområde förutsättningslöst.   Som respondenter valdes personer inom riskyrken. Dessa intervjuades och svaren analyserades. Det svar vi kom fram till var att dessa personer känner engagemang, intresse och trivsel i sitt arbete. Men det viktigaste av allt var att de kände att deras insats inte gick obemärkt förbi. Det arbete de la ner på jobbet gav konkreta resultat och på så vis kändes arbetet givande för dem. Detta blev vår kärnkategori, känsla av mening, och det är den som är den viktigaste drivkraften till att vilja stanna kvar i yrket efter en konkretiserad risk. Denna befinner sig i ett viktigt samspel med de resterande kategorierna den ståndaktige soldaten, min professionella förberedelse, tömma ryggsäcken och riskerna – det är ödet.