Med denna studie ville vi undersöka om det går att se en förändring av känsla av sammanhang(KASAM) före och efter deltagande i stödgruppsverksamhet. Vi ville specifikt undersökaungdomar mellan 13-20 år som deltagit i gruppverksamhet på Trappan mellan åren 2009-2012. Vi ville också undersöka om det förekom skillnader i förändring utifrån vilken typ avgrupp ungdomarna deltagit i och om det förekom skillnader i förändring utifrån kön. Dettaundersökte vi genom att ta del av 95 ungdomars i förväg ifyllda livsfrågeformuläret KASAM13.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in. Data analyserades utifrån en ansats inspirerad av hermeneutik med syfte att fånga deltagarnas känsla av att bjuda sig in i ett sammanhang och KASAM. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Resultat visade att socialt stöd i form av aktivitetshus var av stor betydelse för deltagarna, där sysselsättning på aktivitetshuset gav både struktur och meningsfullhet i vardagen. Det sociala umgänget gynnade till att deltagarna utvecklades individuellt, vilket bidrog till att nya intressen och vänner införskaffades utanför aktivitetshuset.

Sammanfattning Syfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie bestående av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie. Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebär att ha förståelse för patientens behov, ge holistisk vård och agera som patientens förespråkare. Den stödjande rollen innebär att tillmötesgå patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hålla hoppet uppe. Sjuksköterskorna måste upprätthålla en god kommunikativ förmåga, ha förståelse för olika gruppers synsätt och inställning. De behöver också ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som länk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, är viktig. Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vården kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en känsla av meningsfullhet. Sjuksköterskor vilka arbetar med denna typ av vård kunde känna stress vilket kunde leda till utbrändhet. Sjuksköterskor behöver stöd för att må bra och klara sitt arbete i palliativ vård. Reflektionstillfällen för sjuksköterskor stödjer deras personliga utveckling och minskar sårbarheten för och effekterna av stress på arbetsplatsen. / Summary Aim: Describe how nurses perceive their role in palliative care.
 Method: A descriptive study of nine qualitative studies and one qualitative/quantitative study. Result: Nurses consider their relationship-building role as that they understand the needs of the patient, providing holistic care and acting as patient advocates. The supporting role is to meet the patient and relatives needs to give them information and also keep their hopes alive. Nurses must maintain good communication skills, in order to have an understanding of the views and attitudes of different groups. They also need to maintain good communication with colleagues in order to communicate with them about the patient and their relatives. This is in order to reinforce the patient with hope and support. The nurses believe that their coordinative role as a link between patients and family members is important. They are also a link between themselves and their colleagues. Conclusions: The work of palliative care nurses can provide enriched experiences and a sense of purpose. In some cases, nurses feel stress, which could lead to burnout. Nurses need support to thrive and carry out their work in palliative care. Reflection opportunities for nurses support their personal development and reduce vulnerability to and impact of stress in the workplace.   Key words: Nurse, palliative care, roles, experience, sense of coherence (SOC).

No description available.

Bakgrund: Över 300 miljoner människor i världen uppskattas lida av depression och i Sverige antas var femte individ drabbas någon gång i livet. Andelen kvinnor som drabbas av depression och ångest är större än andelen män, nästan var fjärde kvinna får diagnosen depression någon gång under sitt liv. Depression kännetecknas av symtom som exempelvis nedstämdhet, nedvärderande tankar om sig själv och självmordstankar. KASAM utgör individens motståndskraft mot svårigheter som kan uppstå i livet och består av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den personcentrerade vården lägger stor vikt vid att hela individen uppmärksammas och att hälsan främjas genom att tillgodose fysiska, andliga, existentiella, sociala och psykiska behov. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenhet av att leva med depression. Metod: En litteraturstudie av självbiografier med narrativ analys. Resultat: Resultatet gav fyra kategorier. Att sträva efter hjälp handlar om att söka en grundorsak till insjuknandet men också sökandet efter effektiv behandling. Kategorin Att förlora identiteten beskriver ensamhet och utanförskap, självförakt, förlorade förmågor, skam och känslor som pendlar mellan ytterligheter. Att få vardagen att fungera beskriver olika strategier som kvinnorna använder sig av för att inte fastna i depressionens djup men också hur gemenskap hjälper. Att inte orka längre handlar om hopplöshet, hur depressionen upplevs som ett mörker men också om en önskan att dö.   Slutsats: Att sträva efter effektiv behandling, att förlora identiteten genom förlorade förmågor, att finna strategier för att orka fortsätta leva och dödstankar är det mest framträdande i vår studie av kvinnors erfarenheter av att leva med depression. För att stödja en kvinna som insjuknat i depression är sjuksköterskan hjälpt av att kunna urskilja hennes KASAM för att kunna ge en personcentrerad vård

Bakgrund: Personer som drabbats av en hjärtinfarkt genomgår en livsomvälvande händelse,den nya livssituationen upplevs ibland som svår. KASAM kopplas starkt till livskvalitet därstark KASAM relateras till hög livskvalité.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa KASAM hos personer som genomgåtten hjärtinfarkt.Metod: En litteraturöversikt gjordes där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL,PubMed samt Psycinfo för att hitta studier som svarade mot syftet. Kvalitativa samtkvantitativa artiklar analyserades.Resultat: Resultatet redovisades utifrån KASAM i sin helhet samt dess tre komponenter,begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Hög nivå av begriplighet innebar attpersonen hade stor förståelse för hjärtinfarkten. Hög nivå av hanterbarhet innebar att dendrabbade lättare kunde ändra livsstilen efter hjärtinfarkten. Hög nivå av meningsfullhetinnebar att personen som drabbats av en hjärtinfarkt hittar mening i vardagen. Personer somgenomgått en hjärtinfarkt kan hantera händelsen olika beroende på nivå av KASAM. StarkKASAM innebar att personen på ett framgångsrikt sätt hanterade och begrep den nyalivssituationen.Diskussion: De tre komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet somtillsammans bildar KASAM har en viktig roll för att uppnå hälsa och livskvalitet.Slutsats: Insikten om KASAM´s kan öka förståelsen för hur en person kommer att bearbetasitt liv efter hjärtinfarkten. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

No description available.

Denna studie gör ett försök att förtydliga en liten del av det hälsofrämjande arbetet inom förskola, grundskola samt gymnasieskola med fokus på specialpedagogens uppfattningar om sin roll och sina insatser i respektive verksamhet. Det är en kvalitativ intervjustudie där informanterna representeras av åtta specialpedagoger. Studiens syfte är att studera specialpedagogernas uppfattningar om sin roll, på vilka sätt de arbetar med hälsofrämjande insatser samt på vilka sätt specialpedagogerna upplever att specialpedagogiska insatser påverkar hälsofaktorer i lärmiljön. Vidare ställs frågan vilka utmaningar specialpedagogerna upplever finns kopplade till rollen. Studien tar utgångspunkt från ett salutogent perspektiv, där känsla av sammanhang (KASAM), kopplas till specialpedagogens främjande insatser, då både KASAM och specialpedagogiska insatser handlar om att stärka motståndsresurser för att kunna hantera svårigheter. I studien är fokus på de svårigheter som kan kopplas till kunskapsutvecklingen för barn och elever, samt de svårigheter lärarna ställs inför där specialpedagogens insatser behövs. Resultatet av studien visar att specialpedagogen har en komplex roll, med ett stort pedagogiskt ansvar. De främjande insatserna består både av stödsamtal till lärare och pedagoger och ansvar för den pedagogiska utvecklingen av lärmiljön, där förändring är ett begrepp som kan kopplas till båda dessa områden. De hälsofaktorer som specialpedagogerna upplever påverkas av de specialpedagogiska insatserna, är självkänsla och kunskap, som enligt tidigare forskning visat ha starka samband med hälsa samt även med KASAM. En slutsats utifrån studiens resultat är att i specialpedagogens roll ingår hälsofrämjande insatser i förskola, grundskola och gymnasieskola, men där förutsättningarna ser olika ut. I förskolan handlar det mer om handledning av pedagoger i jämförelse med grundskolan och gymnasieskolan, där specialpedagogens främjande insatser istället ingår som en del av elevhälsan. I gymnasiet innebär specialpedagogens främjande insatser att ge det stöd som en elev behöver för att nå examen.

Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att belysa hur några arbetslösa unga vuxna, som deltar i ett arbetslöshetsprojekt, ger uttryck för sitt engagemang och förutsättningar för att ta sig ur sin arbetslöshet. Därefter syftar studien till att belysa ledares, för arbetslöshetsprojektet, förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen arbetslösa unga vuxna utifrån ledarnas egna perspektiv. Metoden Studien har utgått från en kvalitativ ansats och studiens data samlades in i form av intervjuer. Deltagarna i studien var tre stycken arbetslösa unga vuxna samt två stycken ledare från ett arbetslöshetsprojekt. Teorier som studien använder sig utav är Känsla av sammanhang (KASAM) och Habitus. Studien använder KASAM för att kunna förstå hur de unga vuxna klara av de påfrestningarna som finns under arbetslösheten. Habitus kommer användas för att se om individens vägval och framtidsplaner har formats utifrån socioekonomiskt område och familj, utifrån deras berättelser. Studiens resultat visade att arbetslösa unga vuxna hade ett engagemang att förändra situationen som arbetslös. Förutsättningarna att ta sig in på arbetsmarknaden var olika beroende på stöd och bakgrund. Ledarna för projektet arbetade med att motivera, informera och stödja deltagarna. Slutsatsen är att att förutsättningarna för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ser olika ut beroende på vilket socioekonomisk område de är uppvuxna i samt familjeförhållande. Ledarna för arbetslöshetsprojektet individanpassar stödet för att kunna möta individens behov av stöd. Det stödet som de unga vuxna får har en betydelse för att individen ska kunna ta ansvar för sin situation som arbetslös.

No description available.