The goal of this study is to examine what five teacher’s impression of the teacher’s role is in their previous years. How important the “joy at work” is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the” joy at work” and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi’s Flow and Antonovsky’s Salutogenesis (KASAM). The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen’s chapter of “content analysis” as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis. I focused to analyze the teacher’s “joy at work” and find a solid impression of what a teacher role is. My result was that the student’ knowledge development made the teachers ease in joy with their work, and working this way was making the environment a better place to work with. The teachers had a strong KASAM and a good feeling of Flow and contribute to the “joy at work” with each other, which makes “joy at work” an important aspect for the working environment.

No description available.

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen. Upplevelsen av meningsfullhet var mycket viktigt och detfann individerna genom att ha ett meningsfullt arbete och bli accepterade av samhället.Konklusion: Det sociala nätverket har stor betydelse för individens förmåga att hanteraföljderna efter en brännskada och påverkar även individens psykiska tillstånd. Därför är det avvikt att involvera hela familjen i omvårdnaden. / Background: Life changes for individuals affected by a burn. Many suffer permanent scarsand disabilities with high levels of social, physical and mental challenges that affect theirlives. Burn injury is a trauma that occurs when skin comes into contact with heat. The skinserves as protection for internal organs, regulates body temperature and fluid volume, acts asa touch and contact area and infection barrier.Purpose: The aim was to highlight individual’s experiences of life after a burn injury.Method: A general literature review was conducted based on qualitative and quantitativescientific articles.Results: The results showed that individuals who suffered a burn injury experienced his/herbody as foreign and felt restricted in everyday life because of disabilities, and visible scars.The support from relatives was invaluable for these individuals and it helped them through thelong rehabilitation. The experience of meaningfulness was very important and the individual’sfound it by having meaningful work and be accepted by society.Conclusion: The social network is of great importance for the individual’s ability to deal withthe consequences after a burn injury and also affects the individual’s mental state. Therefore,it is important to involve the whole family in nursing.

480 000 children in Sweden have parents who live apart. We asked ourselves what a divorce is to a child emotinally and how the child copes with the divorce. We performed qualitative interviews with four different adults who grew up with divorced parents to find some answers. Our study shows that the divorce often make the child feel guilty over not being sufficient for one or both parents. In the long run, both parents usually feel better after the divorce which seems to have a positive effect with the childs emotional side, also how the parents themselves dealt with the divorce. We found a connection between how the informants described their parents way of coping with the divorce with their own. The amount of influence the informants had over deciscions regarding themselves and their own situation seemed to be decisive for a favorable way of coping. / Nära häften av alla äktenskap i Sverige slutar i skilsmässa och 480 000 barn lever med särboendes föräldrar. Vi ställde oss frågande till vad en skilsmässa kan innebär känslomässigt för ett barn, hur ett barn hanterar föräldrarnas skilsmässa och vilka faktorer som bidrar till barnets hanteringsstrategi. För att finna svar på våra frågor genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra vuxna skilsmässobarn. Studiens resultat tyder på att skilsmässan kan ge känslor av skuld över att inte räcka till för en eller båda föräldrarna, men också harmoni. Föräldrarna mår vanligtvis bättre efter skilsmässan i långa loppet vilket tycks ha en positiv inverkan på barnets känsloliv. Föräldrarnas hanteringsstrategi tycktes också ha en avgörande roll för barnet. Vi fann tydliga samband mellan hur informanterna beskrev sina föräldrars sätt att hantera skilsmässan och deras egen hanteringsstrategi. Mängden inflytande informanterna hade över beslut rörande dem själva och livssituation tycktes också vara avgörande för en gynnsam hanteringsförmåga.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel. Det promotiva hälsoarbetet är ett gemensamt ansvar som alla i organisationen har ansvar för. Respondenterna vittnar även de om att hälsoarbete är till fördel för alla i organisationen. Sjuktal minskar och produktiviteten ökar. Förutsägbarhet och meningsfullhet ökar arbetstillfredsställelsen. [1] En noggrann genomgång av begreppet KASAM görs i avsnitt 7.

Regeringen vill lägga mer vikt på att stärka möjligheten till kultur och social delaktighet. De belyser vikten av att skapa trygghet och att minska isolering inom grupper som till exempel långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Kulturaktiviteter som konst, film, musik och teater har bevisats ha en positiv effekt på hälsan genom bland annat ökad social funktion, ökad livskraft och ökad fysisk hälsa. Det avser både att delta i samt att uppleva utan att delta i kulturen. Syftet med denna studie var att undersöka om kulturaktiviteter kan påvisa en skillnad i återgång till arbete och psykisk ohälsa hos långtidssjukskrivna personer med psykisk ohälsa, samt undersöka vilken påverkan egna förväntningar har på återgång till arbete. Det insamlade materialet kom från enkätdata ur projektet Kultur och hälsa, genomförd av landstingets enhet Kompetenscentrum för hälsa i Västerås stad. Resultatet visade att andelen som åter var i arbete efter deltagande i kulturaktiviteter hade ökat och den psykiska hälsan hade förbättrats, men inga statistiska samband kan fastställas i denna studie. Mer forskning behövs inom området kultur som hjälp för återgång till arbete efter långtidssjukskrivning. / The government wants to put more emphasis on strengthening the ability to culture and social participation. They highlight the need to provide security and to reduce the isolation of groups such as long-term sickness and unemployed. Cultural activities such as art, film, music and theater have proven to have a positive effect on health by, improved social functioning, increased vitality and physical health. It refers both to participation in and to experience without participating in culture. The aim of this study was to investigate whether cultural activities may effect in a difference in the return to work and mental illness among long-term sick people with mental health problems, and investigate the impact of their own expectations on return to work. The collected material was taken from the project Culture and Health, made ​​by Department of public health, Västmanland County council in Västerås. The results showed that the proportion of who was back in work after participating in cultural activities had increased and mental health had improved, but no statistical link could be established in this study. More research is needed in the area about if culture help people to return to work after long term sickness.

Bakgrund Sjuksköterskor är utsatta för stress då de i yrket möter stressorer som ingår i arbetets natur. Mindfulness minskar stress utan farmakologiska läkemedel, och det finns flera interventionsmetoder som kan anpassas efter var grupps unika behov. Sjukvården behöver hitta metoder för att stärka sjuksköterskornas hälsa, då forskning visar att stressade sjuksköterskor utför vård av lägre säkerhet och kvalitet än sjuksköterskor med låg stressnivå. Dessutom orsakar de negativa konsekvenserna av stress stort lidande för sjuksköterskan och höga kostnader på individ-, arbetsgivar-, och samhällsnivå. Syfte  Syftet var att undersöka hur mindfulness påverkar sjuksköterskor med stressymptom. Metod Induktiv litteraturöversikt i vilken artiklar med kvantitativ metodik sammanställdes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PsychArticles, analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes i en tabell.  Resultat Artiklarna visade att mindfulness har statistiskt signifikant effekt oavsett interventionsmetod, om sjuksköterskorna får vägledning. Oönskade stressymptom minskade, och sjuksköterskornas KASAM ökade genom att symptom som ökar en individs förmåga att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ökade. Slutsats Mindfulness ökar KASAM och flera parametrar av hälsa hos sjuksköterskor med stressymptom, och kan hjälpa sjuksköterskor att hantera stressorer som är svåra eller omöjliga att eliminera i deras yrke. / Background Nurses are under stress since, in their occupation, they deal with stressors which are parts of the workcontent. Mindfulness decreases stress without pharmacological drugs and there are several methods to practice mindfulness in, which may be adapted to the unique needs of each group. The healthcare need to find methods to strengthen the health of nurses, since research show nurses under stress perform care of lower safety and quality to the patients, than those unstressed. Besides, the negative consequences of stress cause great suffering for the nurse, and high costs at individual, employer and societal level.  Aim The aim was to examine how mindfulness affects nurses with stress symptoms.  Method An inductive literature review in which articles of quantitative design were compiled. Articles were searched for in the databases of Cinahl and PsychArticles, analyzed according to the Fivesteps-modell of Fribergs and compiled into a chart.   Results  The articles showed mindfulness has statistically significant effect regardless of method, if the nurses obtain guidance. Unwanted stress symptoms decreased, and the nurses´ KASAM increased by the increase of symptoms strengthening an individual´s ability to experience comprehensibility, manageability and meaningfulness.  Conclusion Mindfulness increases KASAM and several parameters of health for nurses suffering from stress sympthoms, and may help nurses to handle stressors which are difficult or impossible to eliminate in their occupation.

Syftet med studien var att undersöka hur personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare används KASAM-teorin för att se vilka faktorer som bidrar till, respektive hindrar en god psykosocial arbetsmiljö. Metoden som användes var enkät med uppföljande intervju. Enkäten innehöll 18 frågor med stängda svarsalternativ. Enkäterna mailades ut till personliga tränare som nått myndig ålder, bosatta i Sverige och hade en anställning på en friskvårdsanläggning. I mailet fick även deltagarna förfrågan om deltagande i den uppföljande intervjun. Utifrån resultatet från enkäten skapades intervjufrågorna. Tre intervjuer gjordes. Resultatet av enkäterna sammanställdes i figurer och analyserades utifrån KASAM-teorin, även intervjuerna analyserades utifrån samma teori. Det framkom i resultatet att deltagarna upplever information och kommunikation mellan dem och chef, organisation och ledning som en bristfällig faktor i arbetsmiljön. Slutsatsen av denna studie har visat att personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på olika sätt. Det finns olika faktorer som har utvecklingspotential enligt KASAM-teorins tre begrepp. Dock anser majoriteten av deltagarna att de är motiverade och engagerade i sitt arbete vilket är en viktig del för att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. / The purpose of this study is to examine how personal trainers are experiencing their psychosocial work environment. Using the KASAM-theory we identify which factors contribute to the psychosocial work environment, and which factors that doesn’t. The methodology used in this study is a survey with a follow up interview. The survey contained 18 questions with closed answer options. The participants of the survey were personal trainers with the age of 18 years or above, residing in Sweden and with an employment in a wellness center. The survey was sent out by e-mail where participants also received a request to participate in an interview. Based on the results of the survey, the interview questions were created and three interviews were made. The results from the survey were compiled in figures and analyzed by the KASAM-theory. The interviews were also analyzed using the same theory. The results show that participants experience information and communication between them and manager, organization and management as a defective factor in the work environment. The conclusion of this study is that personal trainers experience their psychosocial work environment as very varied. There are different factors that have potential for development according to the KASAM-theory. The majority of participants state that they are motivated and committed to their work, which is an important part of experiencing comprehensiveness, manageability and meaningfulness.

No description available.

The aim of this study is to gain a better understanding of the relationship between religiosity and burnout and to investigate whether the resources religiosity offers can counteract burnout. The study is of a qualitative nature as the empirical material has been gathered through six interviews. The analysis of the empirical material includes the theories KASAM by Aaron Antonovsky, social capital by Pierre Bourdieu and the theory of anomie by Emilé Durkheim. The results show that religiosity has health benefits for individuals and can act as a resource that counteracts burnout.