Studiens syfte var att undersöka hur familjebehandlare upplever sitt arbete med familjer där det förekommer föräldrakonflikter. Genom att applicering av KASAM syftade även uppsatsen till att öka kunskapen kring familjebehandlares upplevelser av påfrestningar och hur dessa hanteras. Studiens frågeställningar är: Vilka utmaningar och känslor upplever familjebehandlarna i arbetet med familjer där det förekommer föräldrakonflikter? och Hur hanterar familjebehandlarna upplevda utmaningar och känslor i sitt arbete? För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med familjebehandlare genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av KASAM av Aaron Antonovsky. Empirin har analyserats med tematisk analys. Resultatet visade upplevelser av organisatoriska utmaningar såväl som utmaningar i arbetet med föräldrar. Organisatoriska utmaningarna rör främst tidspress men också bristande samverkan mellan insats och myndighet. Resultatet visade att utmaningar som familjebehandlare upplever i arbetet med föräldrar främst rör sig om när föräldrar upplevs sakna insikt i sin problematik samt när konflikter mellan föräldrar är så pass ingrodda att det påverkar behandlingens effektivitet. Resultatet visade även att de känslor som familjebehandlare upplevde i arbetet med familjer där det förekommer föräldrakonflikter uppkom i samband med upplevda utmaningar. Den vanligaste känslan som informanterna tog upp var frustration. Informanterna beskrev också en kombination av ilska, irritation och sorg. Kopplat till studiens andra frågeställning visade resultatet att vanliga strategier är kollegial handledning, distansering, acceptans och öppenhet. Studiens bidrag var att ge ökad kunskap gällande vad som kan skapa påfrestningar och stressorer i familjebehandlande arbete. Denna kunskap är viktig för att motverka utmattning och tung arbetsbelastning. Slutsatsen som kunde dras av studien var att en trygg arbetsgrupp ger bättre förutsättningar för att klara av påfrestningar i arbetet. Framtida forskning bör undersöka kartläggning av samverkan mellan insatssidan och myndighetssidan då detta var något som resultatet visade var bristande. Vidare forskning behövs även kring personlighetsvariabler som kan påverka individens KASAM då studien valt att bortse från det.

Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar många socialarbetare som arbetar med våldsutsatta klienter. Tillståndet eller symptomen kan uppstå när socialarbetaren tar del av klientens trauma som föranleder att socialarbetaren i ett andra led blir traumatiserad. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och ämnar undersöka socialarbetares upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Studiens resultat presenteras utifrån en tematisk analys och kommer vidare att beskrivas utifrån coping och Kasam som teoretiska ramverk för att förklara och förstå upplevelser av sekundär traumatisering. Resultatet i studien visar att samtliga deltagare känner till begreppet sekundär traumatisering och kan beskriva på vilket sätt en individ kan drabbas. Många av deltagarna beskriver symptom som till exempel empatitrötthet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att släppa tankarna på klienterna i privatlivet. Deltagarna anser att möjliga orsaker till att drabbas av fenomenet är kunskapsbrist både på arbetsplatser och under utbildningar, bristande stöd från arbetsplatsen samt svårigheter att dra en gräns mellan arbetsliv och privatliv. I resultatet framkommer också att deltagarna är medvetna om vilka copingstrategier som fungerar bra för individen. Många av deltagarna menar att det är viktigt att bearbeta tidigare händelser i sitt privatliv för att minska risken att drabbas av symptom på sekundär traumatisering. / Secondary traumatization is a phenomenon that affects many social workers that meet victims of violence or trauma. The condition or symptoms can arise when the social worker takes part in the client's trauma, the social worker becomes secondarily traumatized. The study was conducted with semi-structured interviews and aims to investigate social workers' own experiences of the phenomenon. The results are presented based on a thematic analysis and will be described based on coping and Kasam as theoretical frameworks to further understand secondary traumatization. The results show that all participants know the concept of secondary traumatization and can describe the impact. The participants describe symptoms such as empathy fatigue, difficulty concentrating and letting go of thoughts of the clients. The participants believe that possible causes of being affected by the phenomenon are a lack of knowledge both in workplaces and in education, a lack of support from the workplace and difficulties separating work- and private life. The results show that the participants are aware of coping strategies and how they work for the individual. Many of the participants believe it is important to process past events in one's private life to reduce the risk of suffering from symptoms of secondary traumatization.

Sammanfattning Bakgrund: Cancer ökar succesivt över hela världen. Kvinnors upplevelse av att leva med obotlig cancer beskrivs bland annat som kaos och förtvivlan. Cancer är ett hot mot personens hälsa och har en inverkan på livet, både kroppsligt och känslomässigt. Ju högre känsla av sammanhang desto lättare har kvinnorna att uppskatta livet som pågår runt omkring dem. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ empirisk innehållsanalys med deduktiv design har använts i studien. Fyra stycken bloggar analyserades. KASAM användes för att strukturera upp komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultat: I studien framkom det att kvinnor som drabbats av obotlig cancer upplever begriplighet om vårdpersonal informerar och bemöter dem på ett adekvat, professionellt och lyhört sätt. Bloggarna användes som ett redskap för att hantera situationen. Även nära relationer och stöd ger en positiv upplevelse för hanterbarheten. Att umgås med familj och vänner upplevs som meningsfullt. Slutsats: Känsla av sammanhang är en individuell upplevelse. Beskrivningar av upplevelser kring känsla av sammanhang ger en ökad förståelse för hur vårdpersonal kan främja begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i mötet med kvinnor som drabbats av obotlig cancer. / Summary Background: Cancer increases successively over the world. Women ́s experience of living with terminal cancer is described among other things as chaos and despair. Cancer is a threat to the person’s health and has an impact on its life, physiologically as well as mentally. The higher sense of coherence the easier the women has to appreciate the life that goes on around them. Purpose: The purpose was to describe young women’s experience of living with terminal cancer. Method: A qualitative empirical content analysis design with deductive approach has been used in this study. Four blogs were analysed. SOC was structured by the three components; comprehensibility, manageability and meaningfulness. Results: The study revealed that women who suffers from terminal cancer experience intelligibility if the nursing staff informs and responds adequate, professional and in a responsive manner. The blogs were used as a tool to manage the situation. Even close relationships and support provides a positive experience for manageability. Spending time with family and friends percieved meaningfulness. Conclusion: Sense of coherence is an individual experience. Descriptions of experiences around the sense of coherence provides a better understanding for what the nursing staff can promote comprehensibility, manageability and meaningfulness, in meeting with women suffering from terminal cancer.

Steget från Universitet ut på arbetsmarknaden som nyexaminerad kvinnlig socialarbetare är stort. Hur är det egentligen som kvinnlig socionom att komma ut på arbetsmarknaden och är personen i fråga medveten om och förberedd på det som krävs av henne? Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutexaminerade kvinnliga socialsekreterare anser sig ha blivit förberedda på och erhållit kunskap om hur de ska kunna hantera stress och upptäcka symptom av utbränning i sin kommande yrkesroll. Studien utgår från fyra stycken intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga intervjupersoner anser att de inte har fått verktyg eller kunskap under utbildningen i hur de ska hantera och bemöta stress i sin yrkesroll. Samtliga intervjupersoner beskriver också sina arbetsplatser som överbelastade och de kan alla bevittna att den absoluta merparten av de socialsekreterare de känner till arbetar under hög press och under ohållbara omständigheter. Alla intervjupersoner efterlyste mer praktisk kunskap från universiteten, då de tror att detta skulle ha hjälpt dem i deras nuvarande yrkesroll och även som ett preventivt medel för att minska ökad stress och utbränning på arbetsplatserna. Intervjupersonerna tillägger att de har ett underbart arbete och att om det inte varit för det skulle de inte stå ut.

Under hösten 2015 har fler människor än någonsin sökt asyl i Sverige utifrån en av de svåraste flyktingsituationerna sedan andra världskriget. Socialstyrelsen visar genom jämförelser i hälsa på vikten av att människor integreras när de kommer till Sverige eftersom det påverkar deras hälsa. Kommuner i Sverige har ett stor ansvar för det integrationsarbete som sker i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en mindre kommun arbetar med integration av nyanlända flyktingar. Jag har utgått från fyra frågeställningar: Vilket synsätt har kommunen på integration? Hur arbetar kommunen med integration? Vilka synsätt har de anställda i kommunen på integration? Har personalen inom kommunen kunskap om olika kulturer och finns det behov av vidareutbildning? Data till min studie har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio personer som arbetar med integration i den undersökta kommunen. I analysen av min studie har jag utgått från Antonovskys teori KASAM -känsla av sammanhang. Resultat av studien visar att kommunen saknar dokument för sitt integrationsarbete och att personalen har olika synsätt på integration, vilket påverkar deras sätt att arbeta med integration. Vilket leder till slutsatsen att kommunens synsätt på integration är av stor vikt då kommunens integrationsarbete utformas utifrån detta och därmed hur den nyanlände bemöts. Men där det också går att se att personalens synsätt på integration påverkar integrationsarbetet. Därför är det viktigt att kommunen arbetar med förståelsen av begreppet integration för att ge såväl politiker som personal samma utgångspunkt i sitt arbete med integration. / In autumn 2015, more people than ever have sought asylum in Sweden on the basis of one of the most difficult refugee situations since World War II. National Board shows through comparisons of health on the importance of integrating people when they come to Sweden because it affects their health. Municipalities in Sweden has a great responsibility for the integration work done in Sweden. The purpose of this study was to examine how a small municipality is working with the integration of newly arrived refugees. I have based my study on four questions: • Which approach does the municipality have on integration? • How does the municipality work with integration? • What approach has employees in the municipality on integration? • Have staff within the municipality knowledge of different cultures and is there a need for further training? The data for my study have been collected through qualitative interviews with nine people working on integration in the studied municipality. In the analysis of my study I have started from Antonovsky's theory SOC –Sence of Coherence. Results of the study show that the municipality lacks documents for its integration work and that staff have different views on integration, affecting their way of working with integration. Which leads to the conclusion that the municipality's approach to integration is of great importance when a municipal integration work formed the basis of this, and therefore how the new arrival is met. But where it is also possible to see that the staff's approach to integration affects integration efforts. Therefore it is important that the municipality is working with the understanding of the concept of integration to give both politicians and staff the same starting point in its work with integration.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst. Bland förkunskaperna återfanns viss kunskap om Sveriges demokrati, geografi, samt lagar och regler. Den begränsade förkunskapen hade enligt dem ingen negativ inverkan på deras upplevelse av det professionella mottagandet eller deras första tid i landet. Av störst betydelse för en positiv upplevelse av första tiden var istället, hur väl man kan ta till sig information om Sverige efter ankomst. Samt att få ett välutformat stöd för att utveckla de verktyg som behövs för att känna sig tillfreds i det nya landet.

Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen. Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang. Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan främja KASAM genom att individanpassa vården samt tillgodogöra sig ökad kunskap kring sjukdomen. Slutsats KASAM grundläggs tidigt i livet och ändras sedan mycket lite. Därför anser vi att personer som diagnostiseras tidigt i livet bör få de bästa möjligheterna att skapa sig hög KASAM. Studien kan bidra med en ökad förståelse för hur KASAM praktiskt kan användas för att främja hälsan hos personer med diabetes i den kliniska verksamheten.

Syftet är att, utifrån ett elevperspektiv, få fördjupad kunskap om och förståelse av vad mötet med skolans krav innebär för kvinnor som i rollen av grundskoleelever bedömts vara i behov av särskilt stöd och som numer är diagnostiserade med ADHD. Studien är retrospektiv genom att kvinnliga elever som nu har diagnosen ADHD berättar om sin tidigare skolgång. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ ansats där 15 före detta grundskoleelever har djupintervjuats utifrån en strukturerad intervjumall angående sina skolerfarenheter. I resultatet framgår att de tillfrågade kvinnorna överlag bar på upplevelsen av sin skolgång som problematisk och med en känsla av att inte ha blivit sedda och lyssnade på. Faktorer som lyfts fram som har påverkat deras skolgång positivt är tillgången betydelsefulla vuxna, konkret stöd och individuell anpassning samt eget intresse och motivation. Faktorer som lyfts fram som negativa för skolgången är avsaknad av signifikant eller kompetent vuxen, samt känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En av studiens slutsatser är att det framkommer ett behov av kunskap hos de som möter unga i behov av särskilt stöd. Skolan måste fortsätta att arbeta med att utbilda personalen för att man ska kunna se alla individers unika behov. Studien lyfter vikten av att skolor har specialpedagoger som kan verka som broar mellan eleverna och pedagogerna där specialpedagogens handledning möjliggör för ett ökat lyckande och en känsla hos eleverna att alla har en plats i skolan.

Bakgrund: I samband med ett barns födelse möter vårdpersonal föräldrar vars nyfödda barn är i behov av akut omhändertagande, exempelvis återupplivning eller invasiva åtgärder. Det är därför angeläget att belysa föräldrars upplevelser i samband med detta. Vare sig man närvarat eller inte närvarat vid ett akut omhändertagande av sitt barn, tycks det finnas behov av stöd och uppföljning för föräldrarna. Sett ur ett omvårdnadsperspektiv finns det ett ökat behov av kunskap kring hur man stöttar och hjälper föräldrar i de här svåra situationerna. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras nyfödda barn var i behov av akut omhändertagande.  Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar genomfördes. En innehållsanalys med ett induktivt arbetssätt användes. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll, Att ansvara för sitt barn, Att finna tröst, Att känna otillräcklighet. Resultatet visade att föräldrarnas upplevelser var relaterade till vårdpersonalens bemötande i den akuta situationen. Kontinuerlig information samt möjlighet att finnas vid barnets sida framkom som de viktigaste aspekterna. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig uppgift att i större utsträckning bjuda in och välkomna föräldrar till barnets sida, även i de svåraste situationer. I det här avseendet vore det önskvärt med ett kontinuerligt förbättringsarbete inom den perinatala och neonatala vården. Föräldrar behöver stöd och hjälp att kliva fram som de viktigaste i barnets liv, detta kan inte ske utan vårdpersonalens vägledning. Det råder inga tvivel om att föräldrar önskar vara närvarande då deras nyfödda barn eller spädbarn är i behov av akut omhändertagande. Meningsfullheten i att finnas hos sitt barn, bekräftas av denna litteraturstudie.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet. Resultatet visar att KASAM enligt skolkuratorernas förståelse kan ställas i relation till ungdomars psykiska ohälsa, lärande och könsskillnader. En slutsats är att det bör övervägas om hur KASAM skulle kunna användas som en pedagogiskt verktyg för att främja psykisk ohälsa.