Bakgrund: I Sverige beräknas ca 20 000 personer leva med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen är kronisk och medför ett förvärrande motoriskt handikapp. Sjukdomen påverkar personernas livskvalité och i dagsläget finns det ingen behandling som botar sjukdomen. Eftersom sjukdomen skiljer sig från person till person krävs en ökad förståelse och kunskap för att sjuksköterskan ska kunna skapa bättre förutsättningar för en god omvårdnad. Det kan handla om att bistå med information och kunskap kring sjukdomen och göra personerna mer delaktiga i sin vård och på så vis underlätta deras livssituation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ ansats använts. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat analyserade med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys och mynnade ut i 193 meningsenheter. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier vilka var upplevelsen av kroppsliga begränsningar med underkategorierna förlust av kroppsliga förmågor och en oförutsägbar kropp; upplevelsen av sociala begränsningar med underkategorierna förlust av sociala förmågor och social skam; upplevelsen av en förändrad självbild; upplevelsen av en positiv tillvaro trots sjukdom med underkategorierna meningsfullhet, positiv inställning och kontroll över livet. Slutsats: Vid Parkinsons sjukdom upplevde personerna kroppen som begränsad och oförutsägbar vilket påverkade deras vardag. Sjukdomen påverkade även det sociala livet och den upplevda självbilden. Flera upplevde trots sin sjukdom en positiv tillvaro. Resultatet kan leda till att sjuksköterskan får en ökad kunskap kring personers upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom, vilket kan förbättra omvårdnaden för denna patientgrupp.

Allt fler röster i samhällsdebatten lyfter problematiken kring de missgynnade och förbisedda flickorna med ADHD. Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att belysa hur studiesituationen i skolan kan se ut för flickor med diagnosen ADHD. Genom både observationer och intervjuer med tre flickor och deras lärare har vi försökt beskriva hur flickornas tillvaro i skolan kan se ut, med fokus på inlärning, delaktighet och känslan av sammanhang i klassrumssituationen. Vi har undersökt vilka specialpedagogiska perspektiv som ligger till grund för lärarnas undervisning och bemötande av dessa flickor samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersökt hur flickorna uppfattar sin lärandesituation. Resultaten pekar på att dessa flickor inte tydligt visar svårigheter som kopplas samman med ADHD, men att de upplever svårigheter i att koncentrera sig och följa med i undervisningen, vilket får konsekvenser för deras lärande. Vidare indikerar studien att lärarna inte möter flickornas behov i tillräckligt hög grad, då de anpassar undervisningen främst på gruppnivå. Detta visar sammantaget på att det finns ett behov av en bredare kunskap kring flickor med ADHD:s annorlunda funktionssätt, så att dessa flickor med skolans hjälp och vägledning kan uppnå sin fulla potential.

I detta arbete så har vi riktat in oss på fysisk aktivitet i fritidshemmet. Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet, vilka möjligheter och hinder som kan uppstå, samt hur de hanterar motstånd och motgångar i arbetet. För att ta reda på detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på två separata fritidshem. Genom dessa intervjuer så visar resultatet att fysiska aktiviteter på fritids har flera fördelar. Den fysiska aktiviteten har en viktig betydelse för elevernas inlärning av sociala förmågor och även för den fysiska hälsan. I de fysiska aktiviteterna så sker lärandet både formellt och informellt. Resultatet visar också vikten av individanpassning och att pedagogernas relation till eleverna spelar stor roll i bemötande av motstånd från eleverna vid fysiska aktiviteter.

No description available.

Today there is limited research about the health of newly arrived adolescents. It is important to pay attention to health at an early age, since the foundation for a behaviour often remain in the adult life. The study was a sub project in a major health project in Norrbotten. The purpose of the study was to describe and understand newly arrived adolescents’ experiences of health. The study used the qualitative method photovoice. Seven newly arrived adolescents participated in photovoice which was based on the health promotional sentence "what makes me feel good and makes me learn what is important for me to be able to live a good life". The data was analyzed with qualitative content analysis. The result formed three sub themes; "maintains and creates relationships", "expresses emotions and goals images” and "uses coping strategies for recovery" which then developed into a main theme "togetherness, mood and coping strategies describes newly arrived adolescents’ experiences of health". Overall, the results showed that the newly arrived adolescents had a holistic perspective on experiences of health, which included social, mental and physical well-being. / Idag finns det begränsad forskning om nyanlända ungdomars hälsa. Det är viktigt att uppmärksamma hälsa i tidig ålder, då grunden till ett beteende ofta består i det vuxna livet. Studien var ett delprojekt i ett större hälsoprojekt i Norrbotten. Syftet med studien var att beskriva och förstå erfarenheter av hälsa hos nyanlända ungdomar. I studien används den kvalitativa metoden photovoice. Sju nyanlända ungdomar deltog i photovoice som var baserad på den hälsopromotiva meningen “det som får mig att må bra och gör att jag lär mig vad som är viktigt för att jag ska kunna leva ett gott liv”. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet formade tre underteman; “upprätthåller och skapar relationer” “uttrycker känslor och målbilder” och “använder copingstrategier för återhämtning” som sedan utvecklades till ett huvudtema “samhörighet, sinnesstämning och copingstrategier beskriver nyanlända ungdomars erfarenheter av hälsa”. Sammantaget visade resultatet att de nyanlända ungdomarna hade ett holistiskt perspektiv på erfarenheter av hälsa som innefattande socialt, mentalt och fysisk välmående. / Hälsoskolan

Bakgrund: Den palliativa vården är en helhetsvård som sjuksköterskan är högst involveradi. Sjuksköterskans roll innebär att vårda och vara närvarande, vilket kan generera storakänslomässiga utmaningar.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter sombefinner sig i ett palliativt skede.Metod: Denna studie var utformad som en litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklarhämtade från Cinahl och PubMed. Artiklarna lästes och huvudresultaten struktureradesunder rubriker som baserades på likheter.Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskor både har stärkande och utmanandeupplevelser av att vårda palliativa patienter. De upplevelser som var stärkande och gavkraft var känslan av meningsfullhet, skapande av nära relation till patient och närstående,att få bekräftelse och uppskattning. De som innebar utmaningar Att inte få vara delaktig ibeslut gällande patientens vård, att möta frustration och ilska, att vara närvarande och mötaexistentiella frågor och bristande resurser.Slutsats: Arbetet inom den palliativa vården genererar utveckling och en känsla avmeningsfullhet, men det innebär även stora utmaningar. Att som sjuksköterska arbeta medpalliativ vård är en utmaning som med de rätta förutsättningarna kan bidra till positivaerfarenheter. Känsla av sammanhang, KASAM, kan ge en förståelse för hur sjuksköterskansgrad av hälsa kan bibehållas. / <p>Godkännande datum: 2019-03-26</p>

Den undersökning som denna uppsats är ett uttryck för syftade till att undersöka vilka möjligheter som slöjdlärare har att främja elevers skapande av en känsla av sammanhang inom ramarna för slöjdundervisning i grundskolan. Dessutom syftade undersökningen till att undersöka hur begreppet materiell litteracitet kan bidra till förståelsen av skapandet av sammanhang i slöjdundervisningen. Tre erfarna, legitimerade och aktivt undervisande slöjdlärare intervjuades utifrån begreppet KASAM (känsla av sammanhang) om sina upplevelser om när slöjdundervisning möjliggjort elevers skapande av sammanhang. Dessa intervjuer transkriberades och de intervjuade slöjdlärarnas utsagor analyserades i enlighet med fenomenografisk analysmetod genom upprepade genomläsningar tills beskrivningskategorier som representerar slöjdlärarnas sammanvägda utlåtanden framträdde, och kunde sammanställas i ett utfallsrum.Resultatet visar på betydelsen av att stimulera elevens vilja som drivkraft för dennes skapande av sammanhang, och att det som undervisas för eleverna sätts i relation till deras tidigare erfarenheter och motivationer. Empirin analyserades genom den fenomenografiska metoden, men utifrån ett sammansatt teoretiskt perspektiv i vilket teoribildningen kring begreppet KASAM och dess delbegrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet var de mest framträdande. Dock var undersökningen främst slöjddidaktisk i sin intention, och KASAM tjänstgjorde som ett medel för att besvara den ämnesdidaktiska frågan om på vilket sätt ämnesinnehållet bäst kan förmedlas.Förutom den vetenskapliga aspekten av undersökningen – som är denna uppsats främsta fokus – genomfördes ett gestaltningsarbete i vilket gestaltande och materiellt arbete användes i växelverkan med teoristudier och den fenomenografiska studien. Den gestaltande aspekten kom att centreras kring den sammanhangsskapande process som undersökningen i sig utgör, och som ekas i den fenomenografiska teoribildningen. Detta synsätt på undersökningen reflekteras dessutom i hur uppsatsens disposition har delats in i fyra kapitel med titlarna Meningsfullhet, Begriplighet, Hanterbarhet och Sammanhang. Det främsta uttrycket för den gestaltande aspekten av arbetet är dock den installation/performance som ställdes ut i samband med examinationen.

Statens folkhälsoinstitut presenterar inom området Hälsa i arbetslivet en rad riktlinjer för att minska ohälsan i arbetslivet, man bör som anställd bl.a. ha vissa möjligheter att utvecklas och uppleva delaktighet i arbetet. Dessutom ska arbetsmiljön vara god på både ett psykiskt och fysiskt plan. Genom vår utbildning har vi fått ett intresse för dessa frågor och kom därför nyligen i kontakt med Antonovskys teori om det salutogena synsättet.Syftet med den här studien var att undersöka och försöka få en förståelse för hur några anställda inom Vård och omsorg upplever att det salutogena synsättet har implementerats i deras organisation, samt hur det fungerar att arbeta utifrån det här synsättet i praktiken. Vi vill dessutom undersöka vilka för- och nackdelar de anställda upplever att det finns med att arbeta utifrån det salutogena synsättet. För att besvara vårt syfte har vi gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet har bl.a. visat att våra respondenter har olika uppfattningar om hur det salutogena synsättet har implementerats, men är relativt samstämmiga när det kommer till hur de uppfattar att informationen och utbildnings-tillfällena har varit. Det har framgått att det finns en avsaknad av utbildning och fortbildning bland respondenterna men att respondenterna trots dessa brister menar att de inte har några problem att arbeta med det salutogena synsättet i praktiken och att det är ett väldigt givande arbetssätt. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män. Resultatet visade att stressnivån sjönk efter en hästunderstödd aktivitet. Inte oväntat visade studien även att kvinnor var mer stressade än män. Dock erhöll kvinnor en större stressreduktion än män efter en hästunderstödd aktivitet. / <p>The purposes with this study was to examine equine-assisted activity with an equestrian</p><p>therapist based on a salutogenic perspective investigating the affect on individuals'</p><p>stress and energy levels as well as positive and negative affects. This study</p><p>illustrates if such activity may serve as a coping strategy and provide stress reduction.</p><p>A starting point was to examine gender differences in stressresponses. The</p><p>study used stress- and energytest as well as PANAS-test for pre- and post-test. The</p><p>study involved 69 respondents, 42 women and 27 men. The results showed that the</p><p>stress level was reduced after equine-assisted activity. Not surprisingly, the study showed that women are more stressed than men. However, women received a larger</p><p>stress reduction, than men after an equine-assisted activity.</p>

För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan. Eftersom samhörighet på arbetsplatsen predicerade självdeterminering i stor utsträckning förs ett resonemang kring att samhörighet på arbetsplatsen kan tillfredsställa basbehovet av social tillhörighet. Av KASAMs komponenter var meningsfullhet den mest inflytelserika för självdeterminering. KASAM ökade med åldern men det gjorde inte arbetsplatssamhörighet. Det hittades inga skillnader i KASAM beroende på kön eller utbildningsnivå. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället