<p>Uppsatsens syfte var att beskriva hur elever uppfattar sin psykiska hälsa och hur de uppfattar den psykosociala skolmiljön och om den påverkar deras psykiska hälsa. Syftet var även att ta reda på om elever upplever att de själva kan påverka sin situation i skolan och arbetet på skolan. Studien hade en kvantitativ design och utgick från en enkätundersökning som gjordes på en skola med elever i årskurs sju. Resultaten presenterades under tre teman: elevernas uppfattning kring sin hälsa, elevernas syn på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet att påverka deras situation i skolan. Uppsatsen hade en positivistisk vetenskapsfilosofisk position och analysen utgick från Antonovskys och Lazarus perspektiv på Copingteori. Resultaten visade att eleverna ansåg att de inte oroar sig för att bli sjuka men samtidigt uppger de att de ibland eller ofta kan drabbas av återkommande besvär, t.ex. huvudvärk och magont. De flesta elever uppfattade den psykiska skolmiljön som ganska dålig med för hög ljudnivå, röriga situationer i klassrummen och lärare som ibland inte hann med att hjälpa dem. Resultaten visar även att eleverna känner att de är delaktiga i skolan men de flesta uppgav dock att de inte tycker att de kan påverka arbetet på skolan särskilt mycket.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den lilla gruppen som en möjlighet till kunskapsutveckling och sociala relationer. Samtidigt har bytet till liten grupp inte alltid varit konfliktfritt. Vår slutsats blir att det är viktigt att söka individuella lösningar på skolsituationen för elever med autismspektrumstörningar. Det måste beaktas var och hur den enskilde eleven upplever meningsfullhet och sammanhang.</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i.</p><p>Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ”känslan av sammanhang”. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats har varit, att undersöka vad som enligt deltagarna har varit det mest betydelsefulla innehållet i KrAmi-programmet. För att få fram det relevanta i klienternas upplevelser av vad som varit verksamt i KrAmi valde vi att använda oss av Grundad teori. Valet av Grundad teori föll sig naturligt då vi inte ville använda oss av hypoteser eller frågeställningar i studiens inledande skede, då dessa kan anses styra datainsamlingen. Genom tio kvalitativa intervjuer med deltagare har de tre beståndsdelarna stöd, motivation och gör sitt jobb framträtt som de mest centrala för att uppnå ett lyckat resultat. Med dessa tre begrepp har vi valt att knyta an till det sociologiska begreppet KASAM, det vill säga känsla av sammanhang. Det man kan utläsa av undersökningens resultat är att deltagarna genom KrAmi-programmet får vägledning i att finna en meningsfullhet i livet. De människor som har en hög känsla av meningsfullhet ser inte tråkiga och olyckliga händelser som glädjefulla, men de har större möjlighet att söka en mening med händelsen och finna en lösning för att komma vidare i livet</p><p>Nyckelord: grundad teori, stöd, motivation, gör sitt jobb och KASAM.</p>

<p> </p><p>Forskning tyder på en ökad brist på välbefinnande bland tjejer. Trots denna ökning mår de flesta tjejer bra. Olika faktorer påverkar tjejernas välbefinnande på diverse sätt. Syftet med föreliggande undersökning var att få en djupare förståelse för hur tjejer ser på sitt eget välbefinnande och vilka faktorer de upplever som viktiga för denna upplevelse. En kvalitativ undersökning med deduktiv ansats genomfördes med 8 tjejer som gick sista året på gymnasiet. Deltagarna intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med meningskoncentrering. Resultatet visade att det viktigaste för att deltagarna skulle uppleva välbefinnande var att de tyckte om och accepterade sig själva. Tjejerna upplevde också det som viktigt, att påverkan från samtliga faktorer var balanserad och positiv.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelse för invandrarkvinnors upplevelser av integrationen i Sverige. Undersökningen syftar på enbart invandrarkvinnor som kommer till Sverige genom äktenskapsmigration. Detta är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av nio intervjuer med invandrarkvinnor som har gift sig med svenskfödda män och flyttat till Sverige. Vi har valt att använda Grundad teori och har kommit fram till olika faser som innefattar faktorer som kvinnorna upplever vara viktiga för integrationen. Genom att analysera de olika faserna kom vi fram till vår kärnkategori som är <strong>arbete</strong>. Resultatet visade att arbete är kärnan i integrationen och en viktig och avgörande faktor för en lyckad integration. Teoretiska paralleller dras till Antonovskys teori om <strong>Känsla av</strong> <strong>sammanhang (KASAM)</strong> för att klargöra upplevelsen av integrationsprocessen.</p>

<p>Hur kan stödgrupper hjälpa barn som har upplevt våld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt våld. Samt hur verksamheten, utifrån de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, påverkar barnen. Utifrån en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgångspunkt har två intervjuer genomförts utifrån ett strategiskt urval på en stödgruppsverksamhet där de intervjuade, informanterna, är de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt våld behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan få möjlighet till genom individuella samtal. Som ett komplement till samtalen kan stödgrupp ge barnet en möjlighet att träffa andra barn som också har upplevt våld vilket gör att de ser att de inte är ensamma i sin situation. Detta är något barnen kan få vid vår undersökta barnverksamhet. Tidigare forskning samt barnverksamheten vi har fokuserat på visar att ett deltagande i en stödgrupp är ett salutogent sammanhang och kan hjälpa barnet att öka sin känsla av sammanhang samt förbättra sin psykiska hälsa.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning. Även andra organisationers och institutioners hemsidor användes vid sökning. Resultatet analyserades och presenterades med hjälp av dataprogrammet Microsoft Excel och visade att det över lag fanns en hög känsla av sammanhang hos eleverna inom avsnitten skolmiljö och sociala relationer, dock med en signifikant skillnad när det gällde området studier. Vidare fanns även könsskillnader gällande de beskrivna områdena. Av detta drogs slutsatsen att respondenterna sade sig besitta en relativt hög känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet.</p>