Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med.

Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %. Det fanns en skillnad i vissa sjuksköterskestuderandes svar mellan mättillfälle ett och två i vissa kunskapsfrågor, andelen som svarat med korrekt svarsalternativ på frågorna var däremot näst intill oförändrat. De flesta hade kännedom om när mannen och kvinnan var mest fertila vid båda mätningarna men överskattade längden på mannen och kvinnans fertila ålder. / Nurses´ working with heathcare comes in contact with future parents, and would, if they had the knowledge, be able to provide information on factors affecting fertility. The aim of this study was to examine what nursing students knew about men and women’s fertility before education in the subjekt, and if that knowledge developed during education. In order to examine this, a class of nursing student at a college in central Sweden responded on two separate occasions to a questionnaire about fertility. There were 49 students with an average age of 30.5 years answered the questionnaire both before and after the course, there one part was gynecology. The main result showed that the amount of respondents who said they had acquired the knowledge of fertility from the nursing education increased to 30 % from 4%. There was a difference in some nursing student's responses between occasion one and two in some of the knowledge questions. The proportion of respondents with correct answers, however, was almost unchanged. Most of the students were aware of when men and women are the most fertile on both occasions but overestimated the length of both sexes fertility age.

This research is about the experience educationalists have of children encountering mathematics in a preschool. What is the impact of introducing mathematics in preschool? How do educationalists work with mathematics and how do they experience the children’s interest in mathematics?  The aim of this degree project is to examine how educationalists experience children´s interest in mathematics when they encounter mathematics at an early age. The degree project is limited to educationalists and children within a preschool located north of Stockholm. This research seeks answers to the following questions at issue. Does an early encounter with mathematics in preschool lead to increased interest in mathematics among children?  How can educationalists in preschool work in a appropriate way with mathematics to stimulate children to develop within mathematics and to increase their interest? How does educationalists in preschool experience children´s interest in mathematics? Theories by Piaget, Vygotskij and Dewey were used as well as former research in this subject. To answer the aim and the questions at issue in this research, three interviews was conducted with educationalists at the preschool and recorded with a Dictaphone. This was later listened to and written down word for word. The interview consisted of open questions. A questionnaire was also conducted which was handed out to twelve educationalists of which ten responded to. The result of the interviews and the questionnaire concluded to the following: The educationalists believed that an early meeting with mathematics in preschool could lead to increased interest in mathematics. That an early meeting is important emerged with two of the interviewed educationalists, and two of them even thought that it was really important. The answers to the interview emerged that a good way of working with mathematics is to use concrete material, challenging activities and to practice mathematics in a practical way. As concluded by the interviews, the children at the preschool has shown great interest in mathematics. According to the educationalists own experiences, the children had for example shown interest in mathematics during present gatherings. During the interview it was also concluded that children can be very interested if new material is introduced. Another educationalist experienced children´s interest as something very positive and meant that the children loved to count. The conclusions for this research is that children of all ages in preschool experiences mathematics as something fun, exiting, interesting, pleasant and challenging. Another conclusion is that it is important for children to use concrete material in preschool, that the material is available and visible for them to do their own research with. Competent educationalists are needed to stimulate and challenge the children when learning material is used.  The importance of children in preschool being challenged with different kinds of activities to reach new knowledge was also concluded in this research. The children acquire knowledge by learning mathematics in a practical way. My interpretation of this is that children in preschool experiences mathematics as something very positive and as an educationalist you need to work in a developing way and make mathematics visible in daily situations.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst. / Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.

The curriculum of the Swedish school system explains how the transitions between the preschool class and the pre-school should be. The co-operation between the organisations should aim for a long term perspective with the students learning process in mind (Lgr11). The pre-school has almost the same aim in their curriculum, as the curriculum of the Swedish school system. The aim with my study is to examine how the teachers from the different organizations relate to knowledge and how they look at the students social interactions. Also how the transition between the pre-school and the pre-school class is viewed from their point of view.  How do the teachers from the different organisations comprehend knowledge? How do the teachers from the different organisations comprehend the social abilities? How do the teachers from the different organisations work and interact in terms of the transition between the pre-school and the pre-school class? The study that has been made is about the transitions between the pre-school and the pre-school class. It´s been investigated by doing interviews with teachers from both the pre-school and the pre-school class. The result from these is that the teachers from the different organisations have the same view about knowledge and social interactions. They didn´t have the same view at Co-operation this because their organizations was structured in a different way and also they hadn´t any guidelines to follow.

Det mesta som är skrivet om bedömning i utbildningen gäller hur läraren i skolan bedömer elevens kunskaper. Däremot finns det inte så mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Då vi är blivande yrkeslärare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning på arbetsplatsen kändes detta ämne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte är att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet. Vi har utgått från den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod använt oss av kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer var halvstrukturerade, med öppna frågor och på så vis kunde respondenterna svara med egna ord. I resultatet har vi delat in handledarnas bedömningskriterier i tre områden som vi har benämnt yrkeskunnande, faktakunskap och personlighet. Det som framkommer är att det praktiska yrkeskunnandet och faktakunskapen bedöms efter de mål som skolan har fastställt att eleven ska kunna. Denna bedömning är formativ och handledaren utgår från sin egen kunskap och erfarenhet. Då yrkeskunnande som förtrogenhetskunskap samt personligheten ingår i bedömningen bedömer handledaren utifrån sin egen roll och erfarenhet, utifrån sin ”yrkesroll”. Yrkesrollen ingår i yrkeskunnandet. I resultatdiskussionen diskuterar vi hur komplex bedömningen är. Mycket av det som bedöms är den så kallade ”tysta kunskapen”. / Of what’s written about assessment in professional care education, at secondary schools, it is most written about teacher’s assessment, of the students in classrooms education and not so much written about supervisor’s assessment of students in workplace located learning. It is of big interest for us, as becoming vocational teachers in care education, because our students will spend a big part of their education, in workplace located areas. The aim of this study was to investigate the strategies of the supervisors for assessment of the students in workplace located learning and even so, what they base their assessment on. It is a qualitative interview study with a social-cultural theory approach. The interview questions were semi constructed and open, for the interviewed to be outspoken. The result shows three criteria of assessments that we found: Professional knowledge, knowledge of facts and personality. In practical professional knowledge and in the knowledge of facts the students are assessed by the supervisors from the goals of the school, of what a student should know. The assessments were formative and the supervisor based it upon her/his own knowledge and experiences, their “vocational role”. In the result discussion we discussed that the assessment is complex and most of the assessment is familiarly skills knowledge.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskornas beskrivning av diabetesvården på en allmän vårdavdelning inom medicin. En empirisk studie utfört med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Undersökningsgruppen var nio sjuksköterskor, alla kvinnor med varierande arbetserfarenhet mellan ett och tio års erfarenhet, arbetandes på två olika sjukhus i mellan Sverige. Huvudresultatet visade att arbetet fungerade bra trots att skrivna rutiner saknades. Sjuksköterskorna upplevde diabetes som en komplicerad sjukdom och att dess kunskap var bristande. Kontakt med andra vårdgivare och yrkesprofessioner användes när osäkerhet uppstod hos sjuksköterskorna, vilket upplevdes mycket positivt. Patientens kunskap och förståelse kring sjukdomen kändes viktig för att uppnå ett så bra vårdtillfälle som möjligt. Slutsatsen i studien visade att diabetesvården fungerade bra, trots brister inom både rutiner och kunskap. Arbetet på avdelningarna utfördes ändå på samma sätt som tidigare, trots dessa upplevda brister. / The aim of this study was to investigate the nurses’ description of diabetes care in a general ward in medicine. An empirical study conducted with a qualitative approach and a descriptive design. The study group was nine nurses, all women with varying work experience between one and ten years, working in two different hospitals in the middle of Sweden. Main results showed that the work went well despite the fact that written procedures were missing. The nurses felt diabetes as complex disease and that their knowledge was inadequate. Contact with other caregivers and professionals professions used when the nurses felt unsure, which was experienced very positively. The patients’ knowledge and understanding of the disease was important to achieve as good a care episode as possible. The study showed that diabetes care worked fine, deficiencies in both procedures and knowledge, but the work still continued in the same way as they did before.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvårdnaden av dessa patienter påverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet på de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt värde, vara skrivna på svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta ämne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna användes två olika granskningsmallar. Studien visade att vårdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids beträffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsåtgärder. Kunskap om hiv och aids spelade en avgörande roll i vårdandet av patienten och dennes anhöriga, samt för att kunna skydda sig själv i den nära vården med patienten. Attityder som var vanligt förekommande hos vårdpersonalen var rädsla, osäkerhet, ovillighet att vårda, samt avsaknad av empati i mötet med hiv/aids patienter. I vår studie framkom vidare att vård av aids sjuka patienter var en bidragande orsak till stress och utbrändhet hos vårdpersonal och påverkande därmed omvårdnadshandlingarna negativt.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka åskådliggöra teoretiska och tankemässiga komplikationer mellan kunskapssynen i läroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill därför dels ta reda på vad läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur läroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nå en djupare förståelse för läroplanens formuleringar i detta avseende, lägger jag ett utvecklingsperspektiv på samhälle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift är tudelad. Läroplanen och dess beredningsarbete föreskriver dels en kunskapssyn där kunskaper ges, förmedlas, tillägnas och används – detta är den mimetiska kunskapen som utgår från en syn på eleven som konsument, dels som en aktivitet där kunskapen utvecklas, skapas eller kunskapas – kunskapens transformativa sida, där eleven blir producent. Läroplanens kunskapssyn har i detta perspektiv åtskilliga inslag av postmodern teori; de uppträder ur ett betraktande av kunskaper som relativa, konstruktiva och konstextuella vilka hos eleverna skall utvecklas och skapas, men också i former som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – berättelser och myter som ej har något inneboende sanningsvärde utan som snarare skapats som sociala och kulturella produkter och som skolan har ett uppdrag att förmedla. Jag finner att föreställningen om det traditionella klassrummets fysiska miljö ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv främst är skapad för att främja skolverksamhetens mimetiska sida, där undervisningen baseras på en reproduktion av kunskap snarare än produktion. Det traditionella klassrummet blockerar utvecklandet av transformativ kunskap och i grund och botten blir utbildning och skolans livsvärld därför demokratisk fråga.

Syftet med denna studie var att undersöka om en BB-avdelning i Mellansverige uppfyllde UNICEF/WHO´s kriterier för en amningsvänlig vård, samt att jämföra resultaten med tidigare utvärderingar från åren 1996, 1997, 1998 och 2002. Syftet var också att undersöka vad som påverkat mammorna i beslutet att vilja amma. Amningsvänlig vård utgår från ”Tio steg till lyckad amning” och är en global amningsstrategi. Studien genomfördes i form av intervjuer med 40 nyförlösta mammor samt 22 intervjuer med personal. Vidare gjordes observationer på BB-avdelningen samt genomgång av avdelningens skrivna material angående amning, riktat till personal och mammor. Kriterierna för att amningsvänlig vård bedrivs är att, åtta av tio steg i amningsstrategin ska vara uppfyllda. Den undersökta avdelningen uppfyllde fem av de tio stegen. Genomgående i studien framkom att personalen hade goda praktiska amningskunskaper. Mammornas kunskap om hur de upprätthöll amningen var inte tillräckliga. Vidare hade inte mammorna fått tillräcklig kännedom om var de kunde vända sig för att få råd och stöd angående amning efter hemgång. Resultatet var jämförbart med studierna från 1996 och 2002, men en försämring jämfört med studierna 1997 och 1998 då de klarade åtta respektive nio av de tio stegen. Mammorna tillfrågades också om vad som påverkat dem mest i sitt beslut att amma. För förstföderskorna var det rådgivningen de fått på MVC och för omföderskor betydde tidigare erfarenheter mest.