<p>Ungdomar genomgår en mognadsprocess innehållande ett flertal viktiga faktorer i dagens samhälle. Utvecklingen består av att bli självständig, forma personligheten, hantera känslor samt hantera sexualitet. I detta ingår att skydda sig mot den sexuellt överförbara infektionen Chlamydia trachomatis (CT). Syftet med studien var att beskriva gymnasieungdomars uppfattning om infektionen. Hur är kunskapen i ämnet? På vilket sätt tror de att ungdomar skyddar sig? Hur ser de på kärlek och sexualitet? Författarna har valt en kvalitativ ansats med fokusgrupps intervjuer och analyserat resultatet enligt innehållsanalys. Fyra intervjuer har utförts där två flickgrupper respektive två pojkgrupper medverkat. Fyra teman förekommer i resultatet; Uppfattning och kunskap kring att drabbas av CT, uppfattning om sex och kärlek, attityder till skydd samt sexualundervisning. Resultatet visar likheter och skillnader hos flickor och pojkar i författarnas intervjuer. Kunskap om CT varierar, men att konsekvensen av en obehandlad CT kan leda till infertilitet hade samtliga ungdomar kunskap om. Även psykologiska aspekter framkommer. Resultatet speglar skillnader gällande sex och kärlek. Det första samlaget är en ”milstolpe” enligt pojkarna medan flickor anser att det hör ihop. Skydd förknippas med ”lathet” och skydd mot oönskad graviditet, inte skydd mot CT.</p> / <p> </p><p>Youths are going through a growing process involving many different factors.  The development consists of becoming independent, shape personality, handle feelings and sexuality.  This includes protecting yourself against the sexually transmitted disease, Chlamydia trachomatis (CT). The purpose of this study was to describe upper secondary school youths knowledge and understanding of the infection. How is the knowledge in the subject? In what way do they think youths protect themselves? What are their views about love and sexuality? The authors have chosen a qualitative approach with interviews in focus groups. The data was analyzed with content analyse. Four interviews have been done, where two groups of girls and two groups of boys participated. Four themes exist in the results; knowledge and understanding of CT, understanding of sex and love, attitudes towards protection and sexual education. The result shows similarities and differences between boys and girls in the interviews. The knowledge about CT fluctuates, but the knowledge about that a not treated CT can give rise to infertility did the group knowledge about. Even psychological aspects appear. The result reflects differences about sex and love. The first intercourse is a "milestone" according to the boys whereas the girls have the opinion that it belongs together. Protection is put together with "laziness" and unplanned pregnancy, not protection against CT.</p>

<p>BAKGRUND: Afasi är en komplikation efter stroke som kan drabba människor i allaåldrar men främst i hög ålder. Afasin finns av olika typer och har många olikasvårighetsgrader detta beror på vilken del av hjärnan som skadas. Vid lindrig afasi kanskadan läka eftersom hjärnan kan återfå sin funktion. En annan typ av afasi genererar i merallvarliga komplikationer där patienterna förlorar det mesta av språket. När den verbalakommunikationen försvinner är det viktigt att sjuksköterskor ser till den icke-verbalakommunikationen istället, där kroppsspråk, tonfall samt ansiktsuttryck är viktiga delar.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kommunikationen mellanpatienter med afasi och sjuksköterskor ur både ett patientperspektiv och ettsjuksköterskeperspektiv.METOD: Litteraturöversikt Femton artiklar från tidigare forskning med kvalitativ ochkvantitativ ansats har inkluderats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar på fem områden av kommunikation icke-verbalkommunikation, brister vid kommunikation, samspel vid kommunikation, stöd vidkommunikation och omgivningens påverkan på kommunikation.DISKUSSION: Patienter med afasi upplever att sjuksköterskor saknar kunskap omkommunikation och vill ha mer stöd. Kommunikationshjälpmedel finns men används intetillräckligt. Mer forskning behövs kring patienters upplevelse då kommunikationen mellansjuksköterskor och patienter med afasi är en viktig faktor för en god omvårdnad.</p> / <p>CONTEXT: Aphasia is a complication after stroke that can affect people of all ages butmost elderly. Aphasia can be of various kinds and has many different degrees of severitythat depends on what part of the brain that is damaged. In mild aphasia the damage canheal because the brain can regain the function. While another type of aphasia produce moreserious adverse events in which patients lose most of the language. When the verbalcommunication is lost it’s important that nurses look to the non-verbal communicationinstead, where body language, intonation and facial expression are important parts.OBJECTIVE: The aim of this literature review is to highlight the communication betweenthe patients with aphasia and nurses from both a patient perspective and a nursingperspective.METHOD: Literature review. Fifteen articles from previous research with qualitative andquantitative approach has been included and analyzed.RESULTS: The result showed five areas of communication non-verbal communication,lack of communications, interaction of communications, support for communication andenvironmental effects on communication.DISCUSSION: Patients with aphasia experience that nurses don’t have the knowledgeabout communication and that they need more support. Communication facilities areavailable but not used enough. More research is needed on patients experience whencommunication between nurses and patients with aphasia is an important factor in goodcare.</p>

<p>Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst.</p> / <p>Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.</p>

<p>Depression hos äldre har blivit ett stort hälsoproblem. Idag är depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland äldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos äldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda på sjuksköterskans svårigheter och möjligheter i att identifiera depression hos äldre. Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie och gjordes enligt Friberg (2001). Den kunskap som framkom om sjuksköterskan kategoriserades i svårigheter att identifiera depression och möjligheter i att upptäcka depressionen. Resultatet av studien visar att sjusköterskor har svårigheter i att identifiera depression hos äldre, men det finns möjligheter att förbättra en identifiering. När den äldre deprimerade maskerar sina depressiva symtom i somatiska sjukdomar, kan sjuksköterskan få svårigheter att identifiera depressionen. Det kan också finnas attityder hos sjuksköterskor, att människan blir deprimerad på äldre dagar. Detta kan leda till att depressionen inte identifieras. Genom att använda sig av kommunikation, GeriatricDepression Scale (GDS), kunskap från närstående och utbildning ökar sjuksköterskans möjligheter att identifiera en depression och därmed minska lidandet för den äldre. Slutsatsen som dras är att det behövs mer utbildning för sjuksköterskor i att kunna identifiera depression hos den äldre personen.</p> / <p>Depression in elderly people has become a big health problem. Today, depression is the most common psychiatric illness amongst elderly. If depression is not identified, it can lead to serious consequences. One of the nurse’s duties could be identify depression in elderly people. The purpose of this literary study was to find the nurse’s difficulties and possibilities in identifying depression in elderly. The chosen method was a qualitative literary study and was carried out according to Friberg (2001). That knowledge that emerged about the nurses was categorised in difficulties in identifying depression and possibilities of discovering this. The result of the study shows that nurses have difficulties in identifying depression in elderly, but there are possibilities to improve an identification. When the depressed elderly disguises the depressive symptoms in somatic illnesses, the nurse may have difficulties in identifying the depression. There may also be the attitude of the nurses, that depression is part of the aging process. This may lead to that depression is not identified. By using communication, the Geriatric Depression Scale (GDS), information from people close to the patient and education, the nurse’s possibilities in identifying a depression are increased and can thereby reduce the suffering of the elderly. The conclusion is that nurses need more education to be able to identify depression in eldery.</p>

<p>Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskan bör bygga upp en relation med patienten då hon med hjälp av denna relation har störst möjlighet att uppmärksamma en depression vilket gör att hon kan minska onödigt lidande. Men Sjuksköterskor har ofta inte tillräckligt med kunskap om vad en depression innebär och vad de bör uppmärksamma hos olika människor då symtomen varierar sig mellan kön och åldersgrupper, vilket orsakar att många depressioner förblir oupptäckta och obehandlade.</p> / <p>Depression is one of the most common diseases in the world. The symptom of depression are often different among older people and younger and among women and men which often complicate nurses ability to detect depression and may lead to several undetected and untreated depressions that may cause unnecessary suffering to the patient and their relative’s.</p><p>The aim of this study is to discribe the importance of the nurse’s knowledge of symtoms and riskfactors of depression in the meeting with the patients. The question at issue was: Why does the nurse need to gain more knowledge about depression and what do she / he need to gain more knowledge about. The method which is used is literary review and the results consist of twenty three articles. The result of this study shows that the nurse’s should build a relationship with the patient, which give them the opportunity to detect depressions and reduce unnecessary suffering. But nurse’s often does not have enough knowledge about what depression is and what they should notice because the symptoms vary between the genders and age which may cause several depressions remain undetected and untreated.</p>

<p>Anestesören arbetar i en miljö som är dynamisk och komplex vilket gör att det krävs att de kan utföra sekvenser av moment på automatik eftersom det oftast inte finns tid till djupare beslutsöverläggningar. Vid Huddinge Unviersitetssjukhus finns METI som är en patientsimulator. Denna simulator används idag för att öva medicine kandidater i att ge anestesi. Detta arbete undersöker om simulatorträning kan förbättra medicine kandidaters procedurella färdigheter. Undersökningen är en enkätundersökning där frågor som sökte ta reda på deltagarnas procedurella ställdes. Enkäten delades ut till deltagare som fått undervisning i simulatorn och till en grupp deltagare som endast fått traditionell undervisning. Utifrån dessa enkätsvar gjordes en kvalitativ analys där simulatorgruppens enkätsvar jämfördes för att se om gruppen lärt sig något från sin simulatorträning. Det gjordes även en kvantitativ undersökning där ett t-test räknades ut för att se om simulatorgruppens och kontrollgruppens medelvärden var signifikanta. Detta t-test blev statistiskt signifikant</p>

<p>Denna uppsats syftar till att analysera vikten av humankapital i alstrandet av ekonomisk tillväxt, genom dess effekt på kunskapsproduktionen i innovationsprocessen. Kunskap är en grundläggande förutsättning för innovation och teknologisk utveckling, vilket i sin tur är den huvudsakliga källan till långsiktig ekonomisk tillväxt. Uppsatsen beskriver kortfattat den miljö i vilken kunskap produceras samt faktorerna som påverkar denna produktion. Dessa faktorer antas utgöras av humankapital, tillgänglighet till universitets- och företags- FoU samt anställningstäthet. Den funktionella regionen spelar en viktig roll i denna process, bland annat genom dess koncentration av ekonomisk aktivitet vilket sammanhänger med agglomerationsfördelarna.</p><p>För att analysera effekten på kunskapsproduktionen av ovan nämnda förklaringsvariabler genomförs en regressionsanalys där produktionen av ny kunskap mäts genom patent. Denna analys utförs på data på svensk kommunnivå och resultaten bekräftar uppsatsens huvudsakliga hypotes; det vill säga att humankapital har en högst betydande inverkan på kunskapsproduktionen. Dessutom visar analysen att tillgänglighet till FoU även den har en betydande inverkan, i synnerhet tillgänglighet till företags-FoU inom kommunen. Dessa resultat överensstämmer därmed väl med slutsatserna i den teoretiska delen av uppsatsen; det vill säga att lokal tillgänglighet underlättar kunskapsöverföringen som krävs i innovationsprocessen.</p> / <p>This thesis aims at analyzing the importance of human capital for generation of economic growth through its effect on knowledge production in the innovation process. Knowledge is a fundamental precondition of innovation and technological change, which in turn is the main generator of long run economic growth. The thesis briefly outlines the milieu in which knowledge is produced and the factors affecting this production, assumed to be essentially human capital, accessibility to industry and university R&D and density of employment. The functional region is found to play a significant role in this process, partly due to its concentration of economic activity as a consequence of agglomeration effects.</p><p>In order to analyze the effect on the knowledge production, measured through patents, a regression analysis including the variables specified above is performed on data of the Swedish municipalities. The results of the analysis confirm the main hypothesis of the thesis; that human capital has a major impact on the knowledge production process. Moreover, accessibility to R&D is found to have a significant impact as well; particularly local accessibility to industry R&D. This corresponds well with the conclusions of the theoretical part of the thesis; that local accessibility facilitates the transmission of knowledge useful in the innovation process.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka lärande på fritidshem. Idag vistas många skolbarn på fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det är därför av intresse att undersöka det lärande som sker där utifrån antagandet att lärande äger rum ständigt och jämt, tillsammans med andra och i alla miljöer.</p><p>För att komma närmare förståelsen av lärande på fritidshem söker jag svar på frågorna:</p><ul><li>Hur gestaltar sig lärandeprocessen för barn i fritidshem?</li><li>Hur kommer barns lärdomar till uttryck i fritidshem?</li></ul><p>Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv där det är lämpligt att använda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fånga fenomenet. För att finna svar på ovanstående frågor har jag använt mig av:</p><p>- Observationer genom filmning</p><p>- Loggboksanteckningar</p><p>- Samtal med barn</p><p>Resultatet visar att det barn, framförallt, lär på fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lärande, vilket inbegriper att känna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller. Men dessutom lär de sig kognitiva och motoriska färdigheter. Lärandeprocessen sker oftast tillsammans med andra och i olika situationer där det, oftast, inte har varit planerat i förväg att ett visst lärande ska ske.</p>

<p>Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. '</p><p>Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. </p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag. Genomförande: Uppsatsen grundar sig på fem intervjuer genomförda med medarbetare på de båda företagen. </p><p>Resultat: Vår slutsats är att företagen på ett differentierat och fördelaktigt sätt arbetar för att tillvarata implicit och explicit kunskap. Vi är benägna att se samarbetet som välfungerande, men vi tycker oss se tendenser till att kunskap förbises, eftersom parterna besitter kunskap som den andre inte vet om, men skulle kunna ha nytta av.</p>

<p>Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.</p><p>Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter. Matematik är mycket mer än multiplikationstabell och olika uträkningar och utvecklas genom matematiska aktiviteter vilka uppstår när handling och tänkande förenas.</p>