Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. ' Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag. Genomförande: Uppsatsen grundar sig på fem intervjuer genomförda med medarbetare på de båda företagen. Resultat: Vår slutsats är att företagen på ett differentierat och fördelaktigt sätt arbetar för att tillvarata implicit och explicit kunskap. Vi är benägna att se samarbetet som välfungerande, men vi tycker oss se tendenser till att kunskap förbises, eftersom parterna besitter kunskap som den andre inte vet om, men skulle kunna ha nytta av.

<p>Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. '</p><p>Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. </p><p>Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag. Genomförande: Uppsatsen grundar sig på fem intervjuer genomförda med medarbetare på de båda företagen. </p><p>Resultat: Vår slutsats är att företagen på ett differentierat och fördelaktigt sätt arbetar för att tillvarata implicit och explicit kunskap. Vi är benägna att se samarbetet som välfungerande, men vi tycker oss se tendenser till att kunskap förbises, eftersom parterna besitter kunskap som den andre inte vet om, men skulle kunna ha nytta av.</p>

Bakgrund: Efter en litteratursökning har vi uppmärksammat att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men däremot är bristfällig när det kommer till kopplingen mellan incitament, interorganisatorisk styrning och osäkerheter. Att studera detta samband är därför av intresse för oss eftersom det bidrar till den akademiska forskningen inom interorganisatorisk styrning. Detta genom att införa en infallsvinkel på incitament, då vår teoretiska härledning menar att incitament hanterar osäkerheter i en leverantörsrelation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interorganisatoriska osäkerheter som köparen upplever i en leverantörsrelation samt vilken effekt osäkerheterna har i leverantörsrelationen. Syftet är även att beskriva hur köparen med incitament hanterar interorganisatoriska osäkerheter i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera en teoretisk osäkerhetsmodell med kvalitativa intervjuer har en jämförande fallstudie av leverantörsrelationerna till Arcadia, Nexus och Valhalla genomförts för att besvara syftet. Slutsats: Uppsatsen bekräftar att det finns fyra olika typer av osäkerheter i en leverantörsrelation, vilka är uppgiftsosäkerhet, uppgiftsberoende, osäkerheter i omgivningen och relationell stabilitet. Effekten av dessa osäkerheter härleds i en teoretisk osäkerhetsmodell som även empiriskt bekräftas. I de studerade leverantörsrelationerna identifieras även olika incitament som hanterar osäkerheter som köparen upplever i en leverantörsrelation. / Background: After a literature review we discovered that research about supplierrelationships exists, but that the connection between incentives, interorganizational controlssystems and uncertainties is absent. To study this connection is therefore in our interestbecause it contributes to academic research in the field of interorganizational controlsystems. This is because incentives bring a new perspective to the connection betweeninterorganizational control systems and uncertainties. Purpose: The purpose of this study is to describe which interorganizational uncertaintiesa buyer experiences within a supplier relationship and how the uncertainties affect thesupplier relationship. The purpose of the study is also to describe how a buyer can handleinterorganizational uncertainties with incentives. Completion: A comparative analysis of the supplier relationships to Arcadia, Nexus andValhalla was achieved by combining a theoretical uncertainty model and qualitativeinterviews. Conclusions: The study confirms that there are four different types of uncertainties in asupplier relationship, which are task uncertainty, task interdependency, environmentaluncertainties and relational stability. The effect of the uncertainties in a relationship isderived in a theoretical uncertainty model and is also empirically confirmed. The studyfurthermore identifies incentives that handle uncertainties the buyer experiences in asupplier relationship.

Digitalisering har med tiden fått en allt större betydelse och vikten av att företag utvecklas i takt med dess framväxt förväntas öka. En anledning till det är globaliseringen som bland annat medfört en ökad konkurrens. För att bibehålla alternativt förbättra konkurrenskraften bör företag ha en tydlig strategi för hur resurser gällande digitala satsningar ska avsätts. Ytterligare en viktig aspekt för att överleva på marknaden är företagets förmåga att hantera inköp samt ha nära och långsiktiga leverantörsrelationer. För att åstadkomma det behövs en god kommunikation där information snabbt och enkelt kan delas. Företag har generellt svårt att utvecklas i takt med digitaliseringens framfart på grund av att de prioriterar sina resurser till annat. Studien syftar därmed till att besvara följande frågeställning: ”Hur kan ett företag prioritera sina resurser för uppströms digitalisering?”. För att besvara ovanstående frågeställning genomfördes en fallstudie på Axis Communications AB. Syftet med studien är att effektivisera och förenkla kommunikationen gällande uppströms digitalisering genom att hjälpa Axis att prioritera sina resurser. För att åstadkomma det kommer Axis nuvarande kommunikationsflöde med deras leverantörer att undersökas. För att få en trovärdig bild av hur kommunikationen ser ut i dagsläget genomfördes flera intervjuer med anställda på Axis och en enkätundersökning distribuerades till leverantörerna. För att få ökad inspiration samt säkerställa att rekommendationerna är realistiska hölls två benchmarkingintervjuer och ett möte med en specialist inom området digitalisering. Baserat på litteraturstudien, empirin och analysen utformades en prioriteringslista för Axis som innefattas av följande sex steg, där respektive steg bör genomsyras av att ”Kontinuerligt arbeta med digitala möjligheter och utmaningar”. Skapa intern förståelse Skapa nära och långsiktiga samarbeten med leverantörerna Undersöka värdet av att digitalisera kommunikationen Förändra och effektivisera nuvarande arbetssätt Anpassa digitala lösningar utefter leverantörens mognadsgrad Fortsätta implementera EDI För att åstadkomma en lyckad digital satsning bör Axis inledningsvis arbeta med att skapa en intern förståelse. Först efter det ska Axis avsätta resurser på att förbättra leverantörssamarbetet. För att sedan säkerställa att en digital satsning är fördelaktig att genomföra ska Axis undersöka värdet av förändringen. Därefter bör Axis bestämma hur de vill förändra och effektivisera sina nuvarande arbetssätt innan de kan erbjuda leverantörerna anpassade digitala lösningar, baserat på deras digitala mognadsgrad. Efter det bör fokus vara att fortsätta implementera EDI. Då prioriteringslistan innehåller generella rekommendationer är den även applicerbar på andra företag men kan anpassas utifrån den specifika situationen. / Digitalisation has, over time, become increasingly important and the importance of companies developing in pace with its growth is expected to increase. One reason for this is globalisation, which among other things has led to increased competition. To maintain or improve competitiveness, companies should have a clear strategy for how resources for digital investments should be allocated. Another important aspect for surviving in the market is the ability of companies to manage purchases and have close and long-term supplier relationships. To achieve this, good communication is needed where information can be shared quickly and easily. Generally, companies find it difficult to develop in the same pace as the digitalisation since they prioritise their resources for other things. Thus, the study aims to answer the following research question: “How can a company prioritise its resources for upstream digitalisation?”. To answer the research question above, a case study was conducted at Axis Communications AB. The purpose of the study is to streamline and simplify the communication regarding upstream digitalisation by helping Axis prioritise its resources. To achieve this, Axis’ current flow of communication with their suppliers will be investigated. In order to obtain a credible picture of the current communication, several interviews were conducted with employees at Axis and a survey was distributed to the suppliers. To gain more inspiration and ensure that the recommendations are realistic, two benchmarking interviews and a meeting with a specialist within digitalisation were held. Based on the literature review, the empirical data and the analysis a priority list including the following six steps was designed for Axis, where each step should be permeated by “Continuous work with digital opportunities and challenges”. Create internal understanding Create close and long-term partnerships with the suppliers Examine the value of digitising the communication Change and streamline current working methods Customise digital solutions according to the supplier’s maturity Continue to implement EDI To achieve a successful digital initiative, Axis should initially work on creating an internal understanding. After that Axis will set aside resources to improve supplier collaboration. Thereafter, to ensure that a digital investment is advantageous to implement, Axis will examine the value of the change. Then, Axis should decide how they want to change and streamline their current working methods before they can offer the suppliers customised digital solutions, based on their digital maturity. At last, the focus should be on continuing to implement EDI. Since the priority list contains general recommendations, it is also applicable to other companies, but can be adapted to the specific situation.

Bakgrund: Ökad konkurrens och hårdare krav från omvärlden medför att företag måste hitta nya vägar för att överleva på marknaden. Goda leverantörsrelationer är en möjlighet för företag att stärka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag är vanligt förekommande för att motivera anställda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar även blivit en möjlighet för företag uppmärksamma sina leverantörers prestationer. Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmärkelsen ”Årets leverantör” och vilka konsekvenser utmärkelsen får för mottagaren. Dessutom vill vi utröna vad som kännetecknar parternas relation och hur denna påverkas i och med utmärkelsen. Avgränsningar: I första hand studeras de följder som mottagaren upplever vara konsekvenser av utmärkelsen. Utmärkelsens påverkan på mottagarens räkenskaper utredsej. Genomförande: Referensramen har byggts upp med hjälp av fyra större delar bestående av intressentmodellen, motivation&amp;belöningar, leverantörsrelationer och företags profil, identitet och image. Dessa fyra delar har använts för att analysera den empiriska data som i största utsträckning samlats in genom personliga intervjuer. Resultat: Givarens avsikter med utmärkelsen är att uppmuntra och stimulera duktiga leverantörer. Utmärkelsen är i första hand en inre, symbolisk belöning då det främst är ära och berömmelse som utgör utmärkelsen. Utmärkelsen är en billig och enkel men samtidigt viktig möjlighet för givaren att belöna en duktig leverantör. För mottagaren blir utmärkelsen en bekräftelse på dennes prestationer. Mottagaren blir motiverad att visa att den är en värdig vinnare och försöker även erhålla utmärkelsen igen. Dessutom får mottagaren olika former av positiv publicitet i samband med utmärkelsen. För relationen får utmärkelsen inga större konsekvenser då relationen sedan tidigare karaktäriseras av anpassningar och väl fungerande samarbete och utmärkelsen snarare blir en bekräftelse på den goda relationen.

Bakgrund &amp; Problemdiskussion: Inköpsfunktionen har på senare år fått en ökad strategisk betydelse inom organisationer och har idag en mer aktiv roll i att skapa och bidra till konkurrensfördelar. Inköpsfunktionen är en viktig del i kedjan från leverantör till kund och bidrar till att denna inte bryts. Inköpsfunktionen har därmed fått axla en mer komplex och strategisk roll som kan antas påverka inköpsfunktionens arbetssätt och struktur. Sambandet mellan dessa ses som komplext där roll anses vara en första bestämmande faktor som påverkar hur arbetssätt och struktur utformas. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga en strategisk inköpsfunktions roller, arbetssätt och struktur samt utifrån denna kartläggning identifiera problem och förändringsmöjligheter. Metod: Denna studies resultat är baserat på en kvalitativ fallstudie för ett fallföretag inom verkstadsindustrin. Totalt genomfördes 15 intervjuer med medarbetare både inom och utanför fallföretagets avdelning för strategiskt inköp. Resultat: Studien visar på att en avdelning för strategiskt inköp utför arbetsuppgifter som är operativa, stödjande samt strategiska där det operativa arbetet inte är önskvärt av fallföretaget. Det är heller inte något som beskrivs vara del av en strategisk inköpares arbete enligt teorin. Tre roller har identifierats utifrån detta resonemang; Firefighter, Leverantörsansvarig samt Leverantörsutvecklare där den förstnämnda inkräktar på de andra två. En anledning till varför det operativa arbetet tar sådan plats är att gränserna mellan vad som är operativt, stödjande och strategiskt arbete inte är helt tydliga. Det finns arbetssätt som bemöter den oönskade rollen som Firefighter men det tar tid att införa rutiner. Vidare har studien även visat att strukturen bidrar till den strategiska inköpsfunktionens strategiska fokus. / Background &amp; Problem definition: In recent years the purchasing department has been the subject of increased strategic importance and has taken an active role in creating and contributing to competitive advantage. This due to the fact that the department is an important part of the supplier-customer-chain and contributes to make sure that it does not break. Consequently, the department has taken a more complex and strategic role and this can be assumed has had an impact on the department’s work practices and structure. The connection between role, work practices and structure is complex where the role is the determinant variable and affects how work practices and structure are designed. Aim: The aim of this study is to describe a strategic purchasing department’s roles, work practices and structure and to identify problems and potential changes from the description. Method: The result of this study is based on a qualitative case study of an organisation that operates in the engineering industry. In total, 15 interviews were performed with employees both at the strategic purchasing department and other departments in the organisation. Results: The study has shown that a department for strategic purchasing performs tasks that are operative, supportive and strategic where the operative work is not described in theory as part of the strategic buyer’s work description. It is also not wanted by the organisation. Three roles have been identified this; Firefighter, Supplier-Responsible and Supplier-Developer where the first of them intrudes on the other two. One reason for the existence of operative work is that the difference between what is operative, supportive and strategic work is not always clear. There are ways of undermining the unwanted role Firefighter but implementing routines takes time. Furthermore the study has shown that structure contributes to the strategic focus of the strategic purchasing department.

<p>Bakgrund: Ökad konkurrens och hårdare krav från omvärlden medför att företag måste hitta nya vägar för att överleva på marknaden. Goda leverantörsrelationer är en möjlighet för företag att stärka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag är vanligt förekommande för att motivera anställda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar även blivit en möjlighet för företag uppmärksamma sina leverantörers prestationer. </p><p>Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmärkelsen ”Årets leverantör” och vilka konsekvenser utmärkelsen får för mottagaren. Dessutom vill vi utröna vad som kännetecknar parternas relation och hur denna påverkas i och med utmärkelsen. Avgränsningar: I första hand studeras de följder som mottagaren upplever vara konsekvenser av utmärkelsen. Utmärkelsens påverkan på mottagarens räkenskaper utredsej. </p><p>Genomförande: Referensramen har byggts upp med hjälp av fyra större delar bestående av intressentmodellen, motivation&belöningar, leverantörsrelationer och företags profil, identitet och image. Dessa fyra delar har använts för att analysera den empiriska data som i största utsträckning samlats in genom personliga intervjuer. </p><p>Resultat: Givarens avsikter med utmärkelsen är att uppmuntra och stimulera duktiga leverantörer. Utmärkelsen är i första hand en inre, symbolisk belöning då det främst är ära och berömmelse som utgör utmärkelsen. Utmärkelsen är en billig och enkel men samtidigt viktig möjlighet för givaren att belöna en duktig leverantör. För mottagaren blir utmärkelsen en bekräftelse på dennes prestationer. Mottagaren blir motiverad att visa att den är en värdig vinnare och försöker även erhålla utmärkelsen igen. Dessutom får mottagaren olika former av positiv publicitet i samband med utmärkelsen. För relationen får utmärkelsen inga större konsekvenser då relationen sedan tidigare karaktäriseras av anpassningar och väl fungerande samarbete och utmärkelsen snarare blir en bekräftelse på den goda relationen.</p>

The purpose of the study was to identify how to implement a purchasing process in a small company and to investigate which means of transport is most suitable to use at the different delivery distances. The goal was divided into two research questions: • Research question 1: Which purchasing process and purchasing role should the company follow? • Research question 2: Which means of transport are most suitable to use in accordance with the needs of the company? The research method used to answer the goal and the research questions was a literature study and a case study. A literature review was made to understand the subject in a broader context and to gather a case study for empirical results. The case study was conducted at a small company in the construction industry in Södermanland in Sweden, which currently does not have a purchasing process. Based on collected empirical data, the company has encountered some problems. The first problem is that there was no purchasing process to be able to start after which it leads to the company buying in products and testing them if they are customizable and if they do or do not fit, the goods are saved in a containment unit. The second problem is regarding the choice of transportation method for purchased goods in relation to the distance and their needs. Students has, through literature studies, scientific articles and interviews with the company, produced an overview of how to structure and systematize purchasing work, and which means of transport are suitable for the company to be able to collect goods. / Syftet med studien var att identifiera hur man kan implementera en inköpsprocess i ett litet företag samt att undersöka vilket transportmedel som är lämpligt att använda i olika leveransavstånd. Målet var indelat i två forskningsfrågor: • Forskningsfråga 1: Vilken inköpsprocess och inköpsroll ska företaget följa? • Forskningsfråga 2: Vilket transportmedel är mest lämpligt för att använda för transport utefter företagets behov? Forskningsmetoden som används för att besvara på målet och forskningsfrågorna var en litteraturstudie och en fallstudie. Det gjordes en litteraturgranskning för att förstå ämnet i ett bredare sammanhang samt genomfördes en fallstudie för att insamla empiriska data. Fallstudien gjordes hos ett litet företag i byggbranschen i Södermanland i Sverige som inte har en strukturerad inköpsprocess. Utifrån uppsamlad empiri är det känt att företaget stött på några problem. Först och främst finns det ingen inköpsprocess att kunna utgå ifrån, vilket det leder till att företaget för tillfället köper in produkter och testar deras anpassbarhet, och ifall de inte kommer till användning så förvaras de undan. Det andra problemet angår vilket transportmedel som är lönsammast utefter deras behov och transportsträcka. Studenterna har genom litteraturstudier, vetenskapliga artiklar och intervjuer med företaget frambringat en överblick av hur man kan strukturera och systematisera inköpsarbete, samt vilka transportmedel som lämpar sig för företagets behov.

Bakgrund: Efter en litteratursökning uppmärksammades att forskning kring leverantörsrelationer existerar, men att den däremot är bristfällig gällande kopplingen mellan leverantörsrelationer och styrning av socialt ansvar. Faktum är att många leverantörsrelationer misslyckas och att styrning kan fungera som en lösning till problemet. Problematiken kommer av att företag upplever svårigheter med att kontrollera sina underleverantörers arbete med socialt ansvar eftersom den delen av verksamheten ligger utanför företagens direkta ägande och kontroll.  Ekonomisk styrning består av flertalet styrverktyg som kan fungera som hjälpmedel för företags styrning av sina underleverantörer för att få dem att agera på ett önskvärt sätt och därmed realisera huvudföretagets strategi kring socialt ansvar. Syfte: Syftet med studien är att skapa en styrmodell över hur svenska företag styr sina underleverantörer till att arbeta med socialt ansvar i en leverantörsrelation. Genomförande: Genom att kombinera teoretiska modeller och resonemang med tio kvalitativa intervjuer, på tre företag, har en fallstudie genomförts för att besvara syftet. Resultat: Studiens resultat pekar på att företag kan nyttja leverantörsrelationer till att styra underleverantörers arbete med socialt ansvar. Krav och riktlinjer som sedermera formuleras i kontrakt anses vara lämpligare än uppförandekoder och standarder. Kontraktet fungerar som beslutsunderlag, bevismaterial samt styrdokument vid uppföljningar och utvärderingar och är därmed betydande för styrningen av socialt ansvar i leverantörsrelationer. Formella och informella styrverktyg fungerar som komplement till varandra, studien kan däremot inte styrka att informell styrning reducerar behovet av formell styrning. Tillit är en viktig faktor för leverantörsrelationen, men kommunikation och interaktion anses vara viktigare för styrningen av socialt ansvar. / Background: After a literature search we discovered that research about supplier relationships exist, however the connection between supplier relationships and control of social responsibility is insufficient. The fact is that many supplier relationships end up failing and management control can function as a solution to the problem. The problem arises from companies experiencing difficulties in controlling their subcontractors’ work with social responsibility. The subcontractors’ work with social responsibility is difficult for the companies to control since it lies outside the direct ownership and control of the companies. Management control comprises of several management tools that function as facilitators to ensure that subcontractors act in the desired manner and thus realizing the social responsibility strategy of the main company. Purpose: The aim of the study is to create a framework of how Swedish companies control their subcontractors to work with social responsibility within the supplier relationships. Completion: Through a combination of theoretical model and reasoning with ten qualitative interviews, at three companies, a case study has been conducted in order to answer the purpose. Conclusion: The finding of the study show that companies can use supplier relationships to control the subcontractors’ work with social responsibility. Requirements and guidelines subsequently formulated in contracts have been proven to be more adequate than codes of conducts and standards. The contract function as a basis for decision making, as evidence and a regulatory document used for monitoring and evaluations and therefore plays a central role in controlling social responsibility. Formal and informal control are complementary and the study cannot find evidence that informal control reduces the need for formal control. Trust is an important factor for the supplier relationships, but communication and interaction are seen as more important for controlling social responsibility.