Diskussionen om personlig integritet, anonymitet och säkerhet på internet är idagväldigt aktuell. En konsekvens av ny teknik och de större vinstmöjligheter som finnsi IT-branschen skapar efterfrågan på analys av internetanvändare. Datainsamlingensker via sociala medier, sökmotorer och genom dolda dörrar in till användaresprivatliv. Uppsatsen analyserar ett antal olika tekniker för hur information samlas in.Syftet är att svara på hur spårning och profilering sker genom datainsamling. I enenkät frågas användare om de är medvetna om datainsamlingen, och de får ävensvara på hur de ställer sig till den information som presenteras i enkäten. Vidaretestas och analyseras flera verktyg som kan blockera olika typer av datainsamling.

Den ökande användningen av personuppgifter, bland annat för att ”profilera” de registreradeutan deras vetskap, kan innebära en kränkning av den personliga integriteten. De rådande reglerna räcker inte till för att garantera att de registrerade ger ett fritt, aktivt och informerat samtycke till varje tilltänkt behandling av personuppgifter. I detta hänseende förväntasdataskyddsförordningen förstärka skyddet för den registrerades personliga integritet, genom attställa högre krav för att samtycke till personuppgiftsbehandling ska vara giltigt.När det gäller tillämpningen av reglerna angående inhämtning av samtycke till användning avkakor, visar en empirisk studie av svenska och franska webbsidor att, förutom i undantagsfall,tillämpar varken företag eller myndigheter de nu gällande reglerna. Detta innebär dels en riskför kränkning av de registrerades personliga integritet, dels en risk för hårda sanktioner för de personuppgiftsansvariga när dataskyddsförordningen träder i kraft.De registrerade börjar uttrycka oro över den omfattande personuppgiftsbehandling som sker utan deras vetskap och, i brist på öppen och ärlig information från de personuppgiftsansvarigas sida, börjar använda sig av reklamblockerare. Steget är inte långt till att de också börjar användasig av andra verktyg som helt utesluter användning av kakor. En sådan användning fyller dockviktiga statistiska, ekonomiska och praktiska funktioner, både för den personuppgiftsansvarigeoch för den registrerade. Genom att nöja sig med att ge generell information såsom ”vi använderkakor för att ge dig en bättre användarupplevelse” utan att närmare förklara på vilket sätt eller under vilka villkor, förstärker de personuppgiftsansvariga den rådande misstron hos de registrerade. Enligt öppenhetsprincipen som fastställs i dataskyddsförordningen, bör de personuppgiftsansvariga istället tydligt informera de registrerade om vilkapersonuppgiftsbehandlingar som utförs och i vilket syfte. Annars är risken, dels att de personuppgiftsansvariga straffas hårt när dataskyddsförordningen träder i kraft, dels att de registrerade helt vägrar personuppgiftsbehandlingen. Företagen har förklarat att de inte följer reglerna på grund av bristande kunskap, vilket bekräftas av en undersökning som har beställts av DELL. För att förklara hur reglerna ska tillämpas gerdärför denna uppsats ett enkelt exempel som visar att det endast krävs några få ändringar för attreglerna ska följas. Det ligger i företagens intresse att tillämpa dessa regler innan dataskyddsförordningen träder i kraft och, med denna, mycket hårdare sanktioner som även gäller vid behandling av icke-känsliga personuppgifter i strid med bestämmelser om samtycke. Detsamma gäller i större utsträckning för myndigheter, som underkastas ännu hårdare krav på grund av den registrerades underlägsna ställning och brist på fritt val. Ett förslag på hur inhämtning av samtycke bör se ut för att respektera dataskyddsförordningens minimikrav ges under rubriken 7.3.2. DELL-exemplet. Viktigast är att den registrerade först får detaljerad information angående varje tilltänkt personuppgiftsbehandling och dess syfte, och sedan har möjlighet att enkelt ge, vägra eller ta tillbaka sitt samtycke till varje tilltänkt personuppgiftbehandling. Utöver dessa minimikrav föreslås i uppsatsen att de personuppgiftsansvariga som befarar att de registrerade vägrar ge sitt samtycke till personuppgiftsbehandling skapar incitament genom att tydligt visa på vilket sätt personuppgiftsbehandlingen innebär en konkret förbättring av de registrerades användarupplevelse. För att motivera de registrerade att ge sitt samtycke till användning av särskilt integritetskränkande kakor, såsom tredjepartskakor som används i reklamsyfte, kan det behövas starkare incitament i form av en ekonomisk kompensation.

Background. Cookies and third-party requests are partially implemented to en- hance user experience when traversing the web, without them the web browsing would be a tedious and repetitive task. However, their technology also enables com- panies to track users across the web to see which sites they visit, which items they buy and their overall browsing habits which can intrude on users privacy. Objectives. This thesis will present user perceptions and thoughts on the tracking that occurs on their most frequently visited websites. The scope will cover some of the most prolific tracking technologies and the trackers found on the users top five visited websites. The aim of this study is to increase user awareness of online tracking as well as synthesising users view of tracking on their most visited sites and get a sense of the acceptability level of trackers. Methods. The questions we aim to answer with this research; On a scale (1-5) how aware are users of web tracking on the websites they visit? and Which domains are using tracking services on websites that the user is currently active on? To do this the browser extension Privacy Badger’s source code was modified to enlighten users of trackers without blocking them. Along with this a questionnaire will be provided to gauge the users perceptions and awareness of online tracking. Results. Our results show that users are generally aware that the sites they visit use tracking services. The experiment combined with our survey paints a convincing picture of the most prevalent tracking domains. Number one on this list being dou- bleclick.net which is owned by Google inc. Conclusions. From this research we conclude that the average user is aware of tracking and one of the ways they combat this is by avoiding certain sites and using privacy add-ons. Furthermore online advertisement is a very big business and the list of tracking domains is extensive where some of them operate under the same parent company.

Denna studie syftar till att undersöka om och i sådana fall hur medvetenheten om kakor skiljer sig mellan internetanvändare från två olika generationer. Samt hur internetanvändare från två olika generationer uppfattar företags tillvägagångsätt att informera om vad samtycke till kakor innebär för internetanvändare. Den syftar även till att undersöka vilket samband som finns mellan internanvändares inställning till att dela data och företagens tillvägagångsätt att informera om samtycke på sina webbsidor. Den yngre generationen representerar 18–30 åringar och den äldre generationen representerar 45–60 åringar och har valts då de har introducerats till internet i olika stadier av deras liv. Studien är baserad på en kvantitativ webbaserad enkätundersökning och baserad på svar från 175 respondenter. Resultaten visade att den yngre generationen ansåg sig vara mer medvetna om vad kakor är jämfört med den äldre generationen. Cirka hälften av respondenterna i den yngre generationen och 76% av respondenterna i den äldre generationen ansåg inte att de var medvetna om vad webbsidor använder insamlade data till. Båda generationerna ansåg att webbsidor borde ge tydligare information om hur och vad de använder kakor till. Studiens slutsats indikerar att tydliga informationsrutor om hur och vad delade data används har en positiv påverkan på respondenternas upplevda trygghet till att dela data. / The purpose of this study is to examine if the awareness of cookies differs between two different generations, and if so, how it differs. The study also examines how two generations perceive the way companies provide information about what consent to cookies means for the internet users. The study also aims to examine whether internet users’ attitude to sharing data is connected to the way companies provide information about consent on their websites. The younger generation represents internet users between 18-30 years and the older generation represents internet users between 45-60 years. They have been chosen because they have been introduced to the internet at different stages of their lives. The study is based on a quantitative web-based survey with answers from 175 respondents. The result showed that the younger generation considers themselves to be more aware of what cookies mean compared to the older generation. About half of the respondents in the younger generation and 76% of the respondents in the older generation did not consider themselves to be aware of what websites uses the collected data for. Both generations felt that websites should provide clearer information on how and what they use cookies for. The study ́s conclusion indicates that clear information notices about how and what shared data is used for has a positive impact on respondents perceived safety to share data.

Individualised online marketing requires taking a stand regarding legal laws and user privacy. Although laws and regulations have arisen to strengthen individuals' rights to privacy and data control, the subject is still perceived as complex. The purpose of the study is to make it easier for companies' marketing departments when communicating with consumers, by creating an insight into the consumer's perception of how sharing their personal data affects marketing on the internet. This study aims to investigate consumers' experiences regarding privacy and personal data for marketing purposes. The aim is to gain an insight into how users assess the value of the positive aspects of internet use, concerning the concerns linked to protecting personal data. Researchers of the study will research which factors impact consumers than they are sharing their personal data.  To answer the research question, 16 interviews were conducted, based on the consumer perspective. Respondents answered questions about their experience of privacy and sharing personal data when using the internet. At the same time, the study shows that consumers do not know how little control they have over their personal data. The study also shows that consumers value their privacy when sharing personal data online by trying to control the sharing of personal data. The empirical material shows that there are consumers who appreciate targeted marketing, while other consumers see it as an invasion of privacy. The study's theoretical contribution includes a model that infers the factors a consumer considers when deciding whether to share their personal data. The study concludes that consumers' experience of invasion of privacy makes them choose to minimise the sharing of personal data. This results in targeted online marketing being negatively affected, as consumers minimise the sharing of personal data. The study also concludes that consumers' relationship with companies deteriorates in cases where consumers experience lower trust, when they experience that their integrity is being violated.

Denna studie presenterar skånska internetanvändares attityder till webbtjänsten Flattr Plus samt deras kunskaper om intressebaserade annonser. I denna studie deltog folk i åldersgruppen 21-46+ år. Flattr Plus riktar sig mot annonsblockerande användare där syftet är att låta användarna stödja innehållsskapare på internet genom att bidra med pengar. I denna studie görs det även en jämförelse om användarnas attityder och kunskaper stämmer överens med andra studier utförd av andra personer. Genom en webbenkät och sex kvalitativa intervjuer visar det empiriska materialet att majoriteten av respondenterna anser annonser störande för surfupplevelsen och därför används en annonsblockering. Majoriteten av respondenterna är negativt inställda till att stödja innehållsskaparnas intäkter och har en negativ attityd till Flattr Plus. Resultaten visar även att respondenterna har olika grad av kunskap om intressebaserade annonser. Respondenterna visar ingen koppling till att kunskaper om hur intressebaserade annonser fungerar är en av orsakerna att en annonsblockering används. Slutsatsen är att respondenterna inte är intresserade av att betala medan de surfar och anser även att innehåll på internet ska vara gratis vilket stämmer överens med andra studier. Majoriteten har en negativ attityd till att stödja innehållsskaparnas intäkter på internet vilket stämmer överens med andra studier. Dessa faktorer bidrar till negativa attityder till Flattr Plus. Respondenterna menar även att de inte vet vilka som ligger bakom Flattr Plus och vill själva styra vilka innehållsskapare som får ta emot pengar. Detta är inte möjligt med Flattr Plus algoritm som bygger på en användares internetaktivitet. Vidare finns det behov av kunskap om hur intressebaserade annonser, annonsblockering och kakor fungerar, vilket även stämmer överens med andra studier. / This study presents empirical data about Scania’s Internet users’ attitudes towards Flattr Plus and their knowledge about behavioral advertising. People from age 21-46+ participated in this study. Flattr Plus targets adblocking users as their users and the service aims to support creators on the Internet, by donating money, due to the problems adblocking cause. This study also aims to compare with other previous studies. The study presents the results of a web survey and qualitative interviews containing 77 participants which reveals that the majority of the participants experience advertisements as disturbing and therefore use an adblocking service. The result also states that the majority of the participants are negative to Flattr Plus. The result presents that the participants have different levels of knowledge about behavioral advertising. They show no connection between their knowledge about behavioral advertising and their use of an adblocking service. The conclusion of this study shows the participants unwillingness to pay while on the Internet and that content should be free which are similar to other studies. The majority of the participants have a negative attitude towards how creators earn money and to Flattr Plus. The participants are negative as they are unaware of who the creators of Flattr Plus are. Participants also wish to have the ability to decide which creators receive the money. This is not possible with Flattr Plus algorithm which is based on a user’s Internet activity. Further conclusion shows that the participants are in need of education concerning behavioral targeting, adblocking and cookies which are similar to other studies.

This study aims to address whether Swedish e-commerce websites use dark patterns in cookies and, if so, how they do it and what users think is ethically acceptable regarding this matter. Previous research has mainly focused on identifying dark patterns and the user experience aspect of cookies and dark patterns. In this study, a framework based on definitions of dark patterns from Brignull (u.å.b) and Forbrukerrådet (2018), was used to identify dark patterns in cookies through a content analysis on 30 of the e-commerce websites in Sweden with the highest economic turnover. What users consider to be ethically acceptable is examined through a survey with a total of 111 respondents. The results show that dark patterns are used to a large extent on Swedish e-commerce websites and out of eight examined dark patterns, an average of five dark patterns per website were identified. The results also indicate that the majority of users thought that dark patterns in cookies are ethically unacceptable, even though a certain part of the respondents also seemed to be more neutral set in the matter.

Data klassificeras numera som världens mest värdefulla resurs. Den växande och storskaliga användningen av internet är en bidragande faktor till de enorma mängder data som genereras och florerar i våra digitala miljöer. Genom att analysera data som samlas in från internet, kan insikter och förståelse för internetanvändares beteendemönster utvinnas. Därför har datainsamling och webbanalys på senare år blivit en nyckelaktivitet för många internetaktörer. Med ett effektivt arbete kring dessa områden kan internetaktörer skapa sig fördelar gentemot sina konkurrenter, och därmed skapa sig marknadsmässiga försprång. I takt med att data blir allt mer eftertraktat ökar också kraven på att internetanvändares integritet ska prioriteras så att datainsamlingen inte bryter mot några etiska principer. Detta ämne har på senare år blivit allt mer aktuellt efter att det visat sig att internetanvändares integritet ofta åsidosätts i strävan efter att samla in data. Många webbläsare har därför börjat arbeta aktivt för att skydda sina användare i större utsträckning, bland annat genom att hantera kakor allt mer restriktivt. Detta har orsakatproblem för webbanalysverktyg, då de använder kakor för att kunna identifiera, binda samman och samla in data kring en besökares beteenden och interaktioner på en webbplats. Syftet med denna studie är att utveckla, utvärdera och jämföra metoder som stärkerde kakor som används av webbanalysverktyg. Med hjälp av de metoder som utvecklas är studiens mål att höja kvalitén på den data som samlas in av verktygen. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod i fem olika faser. För att utvärdera de metoder som utvecklas i studien har en utvärderingsmodell introducerats. Via utvärderingsmodellen har underlag till studiens resultat kunnat genereras. Resultatet visar att det med hjälp av mikroservicetjänster, i form av en proxyserver, är möjligt att åstadkomma en markant förbättring av kvalitén i den data som samlas in av webbanalysverktyg. / Data is now classified as the world’s most valuable resource. The growing and large-scale usage of internet is a contributing factor to the huge amount of data that are generated and flourish in our digital environments. By analyzing the data that can be collected from internet, insights and understanding of internet users behavioral patterns can be extracted. In recent years, web tracking and web analytics has therefore become a key activity for many players on the internet. With an effective work in these areas, internet players can create an advantage on thier competitors. As data becomes more and more sought after, the demands on the privacy aspects for internet users are also increasing. In recent years, this topic has become even more relevant, after it has been found that the privacy of internet users is often violated in the effort of data collection. Many web browsers has therefore actively begun to protect their users, for instance by handling cookies more restrictively. This has casued problems for web analytics tools, as they use cookies to identify, bind and collect data about users interactions and behavior patterns on a website. The purpose of this study is to develop, evaluate and compare methods that strengthen cookies used by web analytic tools. Using the methods developed in the study, the goal of the study is to improve the quality of the data that are collected by the tools. The study was conducted using a qualitative research method in five different phases. In order to evaluate the methods developed in the study, an evaluation model has been introduced. Through the evaluation model, data to the study’s result have been generated. The results shows that with help of microservices, in the form of aproxy server, it is possible to achieve a significant improvement in the quality of the data collected by web analytics tools.