Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

No description available.

This study details Roman women’s use of makeup, and the relevance of studying makeup whenexploring the history of Roman women. The study explores the relation between the use ofmakeup and female identity through texts and archaeological material. By first presenting thetypes of makeup used and the paraphernalia associated with the application of makeup, thiscontextualizes how women interacted with makeup on a day-today basis. This leads to adiscussion on who used makeup and what the use of makeup says about female identity. When analyzing women’s use of makeup, this study compares ancient texts, archaeologicalfinds, and modern chemical analysis of ancient makeup. This study argues that women ofdifferent social standings could use makeup, and that women were able to use makeup as a toolto establish some control over how they were perceived by the public. This in turn makesmakeup a way to study female agenda in antiquity. / Denna studie fokuserar på romerska kvinnors användning av smink och relevansen av attstudera smink i anknytning till romerska kvinnors historia. Studien utforskar relationen mellananvändningen av smink och kvinnlig identitet genom texter och arkeologiskt material. De olikatyperna av smink och föremålen associerade med appliceringen av smink presenteras, med syfteatt kontextualisera hur kvinnor interagerade med smink i sin vardag. Detta lägger grunden fördiskussionen om vem som använde smink och vad användningen av smink säger om kvinnorsidentitet. För att analysera kvinnors användning av smink jämför denna studie antika texter,arkeologiska fynd och modern kemisk analys av antikt smink. Denna studie argumenterar attkvinnor från olika samhällsklasser kunde använda smink, och att smink gav kvinnormöjligheten att påverka hur allmänheten såg dem. Detta gör i sin tur att smink kan ses som ettsätt att studera kvinnlig agenda under antiken.

I denna undersökning studerades en grupp gymnasieelevers kunskapsutveckling i samband med ett kursmoment, bestående av fyra olika delmoment, som konstruerades som en del av denna undersökning. Eleverna som deltog i undersökningen går för tillfället i årkurs 1 på Naturvetenskapsprogrammet och den kurs som eleverna läste och som kursmomentet genomfördes i var kemi 1. Kursmomentet genomfördes med målsättning att utöka elevernas kunskaper inom utvalda ämnesområden från ämnesplanen i kemi, men också med syfte att skapa förutsättning för eleverna att utveckla Scientific Literacy samt stärka sin förmåga att kunna diskutera och att ta ställning i olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Detta undersökes genom att dels låta eleverna besvara en enkät där de själva fick ta ställning till sin egen kunskapsutveckling efter att de hade deltagit i kursmomentet, men även genom att granska deras kunskaper i samband med rättningen av den hemuppgift som eleverna utförde som sista del av momentet. I uppgiften efterfrågades att eleverna dels skulle beskriva olika kemiska analystekniker, men också att redogöra för potentiella lösningar till olika miljöproblem utifrån principer för hållbar utveckling. De slutsatser som kunde dras utifrån undersökningen var att kursmomentet hade gett förutsättningar för eleverna att stärka sina kunskaper och förmågor inom de efterfrågade ämnesområdena. Dock framkom också att viss bearbetning av de olika delarna av momentet behöver genomföras för att ytterligare stärka korrelationen mellan utförandet av kursmoment och de mål som det var avsett att uppnå. Både under och efter genomförande av kursmomentet analyserades även den didaktiska process som ägt rum i samband med arbetet. Utifrån detta kunde slutsatser presenteras angående hur man som kemilärare kan resonera kring organisering av arbete och planering av tidsåtgång, om man önskar utforma ett liknande kursmoment eller vill använda det som ligger till grund för detta arbete / In this research, the knowledge development of a group of high school students during a course component was studied. The course component, which consisted of four separate parts, was developed for this investigation. The students who participated in the investigation are all in year one in high school, and study at the Science programme. The course component was included in their chemistry course. The course component was developed to increase the students’ knowledge within selected topics from the curriculum, however, also to offer the postulation to develop Scientific Literacy, as well as to increase their ability to discuss societal issues while including a scientific perspective. To be able to carry out the investigation, two different data selections were accomplished. One where the students responded to a survey, where they had to reflect upon their own knowledge development, and another, where their subject knowledge was examined during the assessment of an assignment that they had to carry out as the last part of the course component. The instructions for the assignment was to first describe different analytical tools used in chemistry, and secondly, to narrate different solutions on how to deal with environmental issues, using a perspective of sustainable development. The conclusion drawn from this research is that the course component provided the students the opportunity to increase their knowledge and their strengthen abilities within the requested subject areas. However, it also emerged from the study that, if the different parts om the course component were to be adjusted, the result might have been more successful and the correlation between the course component and the main purposes for it to be carried out might had been stronger. The didactical process that has been carried out during this work has also been analysed. Hence, suggestions about how to reflect upon time requirements and work organisation if one, as a teacher, wishes to either implement this course component in their own tutoring, or do something similar, is presented in the end of this report.

The aim of this paper is to document the development of a method for detectionand quantification of Polychlorinated biphenyls (PCB) in soil using GasChromatography (GC) connected to a Quadrupole Mass Spectrometer (MS) via aninternal standard (CB189). The method developed is performed in conjunction withthe information provided by the Swedish environmental agency (Svenskanaturvårdsverket, SNV) in regards to PCB limits for sensitive land usage. The steps ofthe method and maintenance of the GC/MS are used to create a user manual andan attempt at transformative learning is done in an effort to teach the staff atLjungaLab AB so that at the very least, independent analysis can be run and at best,new methods and application are independently developed for the GC/MS. Anevaluation of the teaching efforts is also done to assess what grade of learning isachieved. / Syftet med denna uppsats är att dokumentera utvecklingen av en metod fördetektion och kvantifiering av polyklorerade bifenyler (PCB) i jord med hjälp avgaskromatografi (GC) ansluten till en masspektrometer (MS) och med användningav en intern standard (CB189). Metoden som utvecklats skapades med hjälp avuppgifter från det svenska naturvårdsverket (SNV) angående PCB-gränser för känsligmarkanvändning. Därefter skapades en användarmanual som beskriver stegen imetoden och även underhåll av GC/MS. Personalen på LjungaLab AB undervisadesi hur man använder och underhåller instrumenten för att, åtminstone, kunna köraoberoende analyser, och i bästa fall, utveckla nya metoder och tillämpningarsjälvständigt. Det sistnämda är ett försök till transformativ lärande. En utvärdering avlärarinsatser sker också för att bedöma vilken grad av lärande som uppnås.