Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta: – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller pappa under uppväxt? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnådda familjefunktioner? – Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris? Metod Denna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades. Enkäterna hanterades anonymt och sammanställdes först i Excel-ark för att sedan analyseras i SPSS genom Mann-Whitney och Chi-2 test, samt logistisk regression. Resultat Prediktorer för intresse för estetisk kirurgi är föräldrar som pratat om att utföra estetisk kirurgi (P=0,049), lägre skattning av psykisk närvaro av mamma (P=0,029), lägre skattning av psykisk närvaro av pappa (P=0,042), lägre skattning av att pappa ingivit respekt kring den egna personens värde (P=0,001) och vid lägre skattning av att familj gett en god grund för en stabil och harmonisk uppväxt (P=0,003). Ingen av dessa kunde enskilt förklara den beroende variabelns variation, utan alla samvarierade. Genom att stegvis exkludera prediktorer i en logistisk regression kunde den viktigaste prediktorn till intresse av estetisk kirurgi identifieras, vilket var, den sistnämnda. Slutsats Slutsatsen är att vissa subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi medan påverkan av andra inte gett signifikanta skillnader. / Aim The purpose of this study is to explain how subjective experiences around the family affect interest in esthetic surgery. Specific questions were made to investigate this: - How is the interest in esthetic surgery affected by family members who has been talking about undergoing or have been undergoing esthetic surgery? - How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of divorce during childhood and growing up with a single parent? - How is the interest in esthetic surgery affected by physical or psychological absence of mother or father, during childhood? - How is the interest in esthetic surgery affected by at least one person who has been supported and loving, during childhood? - How is the interest in esthetic surgery affected by family functions that are unmet? - How is the interest in esthetic surgery affected by the experience of a family crisis? Method This thesis has used a quantitative research method, with a survey. An own survey was made, and handed out in Stockholm. 60 surveys was handed out, of which 58 was answered. The survey was managed anonymously, and at first consolidated in spreadsheets of Excel and then analyzed in SPSS, trough Mann-Whitney and Chi-2 test, and also logistic regression. Results The predictors of interest in esthetic surgery are parents who talked about undergoing esthetic surgery (P = 0.049), lower estimates of mental presence of the mother (P = 0.029), lower estimates of mental presence of father (P = 0.042), lower estimate of that the father has given respect of the own person´s value (P = 0.001) and lower estimation of that the family have provided a good basis for a stable and harmonious childhood (P = 0.003). None of these could individually explain the dependent variable's variation, but all of them interacted. By gradually exclude the predictors in a logistic regression, the main predictor of interest in esthetic surgery was identified, which was the last one mentioned. Conclusions The conclusion is that certain subjective experiences around the family affect interest in cosmetic surgery, while the influence of others has shown no significant differences.

När patienter får besked om att ett kirurgiskt ingrepp är nödvändigt så kan detta väcka olika känslor och skapa oro hos patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Litteraturstudie valdes som metod och en sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i tio relevanta artiklar och dessa granskades och analyserades. Resultatet visade att det patienterna var mest oroliga för var att känna smärta, samt att tappa kontroll över sin kropp och vara utlämnad åt andra. Det framkom även om behovet av att få bra information med bra och tydlig information blev patienterna lugnare. Vidare framkom att de patienter som blev omhändertagna av en sjuksköterska som arbetade enligt den perioperativa dialogen upplevde att de fick en trygg relation och kände tillit till sjuksköterskan. Det behövs mera forskning i ämnet då morgondagens generation kommer att ha högre krav på sjukvården och vara mer upplysta om sina rättigheter i samband med elektiva kirurgiska ingrepp.

Introduktion: WHO:s checklista för säker kirurgi skapades för att minska risken för komplikationer vid kirurgiska ingrepp. Den har sedan 2009 implementerats på de flesta sjukhus i Sverige, vilket gör det av intresse att undersöka följsamheten till WHO:s checklista i Sverige 2014.   Syfte: Syftet var att undersöka följsamheten till WHO:s checklista för säker kirurgi inom dagkirurgisk verksamhet på två sjukhus, samt undersöka om sjukhus, anestesiform eller om operationen utförs på förmiddag eller eftermiddag är associerat med följsamheten.     Metod: Studien genomfördes som en icke deltagande, strukturerad observationsstudie med kvantitativ design. Det genomfördes 39 stycken observationer. Data analyserades med IBM:s SPSS och presenteras i tabeller och löpande text. Resultat: Följsamheten till checklistans kontroller varierade mellan 0 till 92 %. Fyra av kontrollerna visade statistiskt signifikanta skillnader mellan sjukhusens följsamhet. Jämförelsen mellan de olika anestesiformerna visade en statistiskt signifikant skillnad i följsamheten till en kontroll. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs i följsamheten till kontrollerna mellan för- och eftermiddag.   Konklusion: Resultatet visar varierande följsamhet till WHO:s checklistas faser och kontroller. Vissa av kontrollerna genomförs inte överhuvudtaget. För att förbättra följsamheten och därmed även patientsäkerheten kunde det ligga i organisationernas intresse att ta upp för diskussion hur följsamheten kan förbättras.

Background: This dissertation is composed of five individual studies of the stapled haemorrhoidopexy operation. The operation was launched to an international audience in 1998 by the Italian surgeon Antonio Longo. In conventional surgery the prolapsed piles are excised from the anodermal part of the prolapse up through the anal canal into the lower rectal mucosa where the pile is divided with diathermy or suture ligated and excised. It leaves open wounds throughout the anal canal. These wounds can be very painful, especially at defecation, and will take from three to six weeks to heal. In the stapled haemorrhoidopexy operation symptomatic haemorrhoids are seen as a disease of anodermal, haemorrhoidal and rectal mucosal prolapse of varying degree. The main component of the prolapse is the redundancy of rectal mucosa. By pushing back the prolapse into the anal canal followed by excision of the mucosal redundancy above the anal canal with a circular stapler devise a mucosal anastomosis is fashioned. This anastomosis is situated immediately above the haemorrhoids and will attach them to the rectal muscular wall to prevent further prolapse. The operation is associated with substantially less pain and a quicker recovery. Methods: For the five studies, a total of 334 patients were operated for haemorrhoidal prolapse. The first operations were performed in February 1998. All patients were assessed preoperatively and postoperatively with the same set of protocols as follows. The symptoms of haemorrhoids were scored with a questionnaire to patients to obtain their independent statements of the frequency of each of five cardinal symptoms: pain, bleeding, pruritus, soiling and prolapse in need of manual reduction. A diary was used by patients to report daily pain scores, use of pain medication and speed of recovery within the first 14 postoperative days. The surgeon rated the deranged anal anatomy before and after surgery. We also developed an algorithm based on the patients’ statement of digital reduction of prolapse (grade 3) and the surgeon’s assessment of lesser prolapse at proctoscopy (grade 2). Absence of prolapse was grade 1. The surgeon also provided statements about the conduct of the operation and rated the technical complexity. The information, for all patients, was entered into an electronic data base. Results: One registry based study and one prospective randomised controlled trial assessed the advantage of performing the operation under perianal local anaesthetic block. The postoperative pain and surgical outcome was independent of the type of anaesthesia. No operation under local block had to be converted to general anaesthesia. Anodermal prolapse is seen in 70 percent of the patients. In a registry-based study we found that excision of the anodermal folds did not increase the postoperative pain provided the excision stopped at the anal verge. In 270 patients with precise preoperative and postoperative classification we found that the symptomatic load was identical for grades 2 and 3. The symptoms were independent of the anodermal prolapse. The symptoms were greatly reduced when the operation turned out grade 1 prolapse. The long-term result was assessed in 153 patients operated 1 year to 6 years previously. The need for early re-intervention was 6.2 percent representing technical error to reduce the prolapse. At the final evaluation 12 patients (8.2 percent) complained of a mucoanal prolapse in need of digital reduction. The mean symptom burden had been reduced from 8.1 to 2.5 points but 17 percent had at least one cardinal symptom with a weekly frequency. Conclusions: Stapled haemorrhoidopexy should be performed as day surgery under local anaesthesia. Any remaining anodermal prolapse should be excised. The optimal long-term outcome is grade 1A or 1B with low symptom score. There was an 87 percent chance of cure of the prolapse with the first haemorrhoidopexy. About half the failures were insufficient primary surgery and half a relapse of the prolapse. / <p>The original title of article IV was "Prolapse grade and symptoms of haemorrhoids are poorly correlated: result of a classification algorithm in 270 patients. The new title after publishing the article is "Grade of prolapse and symptoms of haemorrhoids are poorly correlated: result of a classification algorithm in 270 patients".</p>

Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.

Background Research shows that the majority of patients feel anxiety before and during anesthesia. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may cause adverse effects in the postoperative course. Nurse anesthetists have a key role in creating a safe environment and the opportunity to use different interventions to reduce the degree of anxiety. Aim The aim of the study was to examine which interventions may reduce anxiety in adult patients before and during both general, local and regional anesthesia. Design Systematic literature review with a quantitative approach. Results Several studies indicate that gabapentin and pregabalin can reduce anxiety before and during anesthesia. The anxiety reducing effect appeared to be dose dependent. The naturopathic drugs Citrus aurantium blossom and Passiflora incarnata Linneaus were found to reduce anxiety before anesthesia. Music on headphones was also found to reduce the patient´s anxiety before and during anesthesia. In this study information provided as video and electronic information material did not demonstrate a reduction in pre-and perioperative anxiety, with exception of one study. Conclusions Several studies indicated that pharmacological interventions could reduce anxiety before and during anesthesia. Listening to music in connection with anesthesia was also found to reduce the degree of anxiety. Music is a simple intervention for the nurse anesthetist to initialize and the patients themselves may be given the opportunity to participate in their treatment by selecting the music. Considerably more research is needed on non-pharmacological interventions to complement all pharmacological research being conducted. / Bakgrund Forskning visar att majoriteten av patienterna känner oro inför och under anestesi. Det har visat sig i flera studier att preoperativ oro kan ge negativa konsekvenser i det postoperativa förloppet. Anestesisjuksköterskan har en viktig uppgift i att skapa en trygg miljö och möjlighet att med olika interventioner minska graden av oro. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka interventioner som kan minska vuxna patienters oro inför och under såväl generell som lokal och regional anestesi. Design Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultat Flera studier visade att gabapentin och pregabalin kunde minska patientens oro före och under anestesi. Den orosreducerande effekten visade sig emellertid vara dosberoende. Naturläkemedlen Citrus aurantium Blossom och Passiflora incarnata Linneaus visade sig minska oro inför anestesi. Musik i hörlurar sågs också minska patientens oro före och under anestesi. I denna studie påvisade information i form av video och elektroniskt informationsmaterial inte någon reducering av pre- och peroperativ oro, med undantag för en studie. Slutsats Flera studier pekade på att farmakologisk behandling kunde minska oro före och under anestesi. Att lyssna på musik i samband med anestesi visade sig också minska graden av oro. Musik är en enkel intervention för anestesisjuksköterskan att initiera och patienten kan ges möjlighet till delaktighet i sin behandling genom att själv välja musiken. Betydligt mer forskning behövs dock om icke-farmakologiska interventioner som komplement till all farmakologisk forskning som bedrivs.

I den akutte postoperative fase er obstipation et forsømt problem. International forskning er sparsom, selvom det er vist, at obstipation kan forringe livskvaliteten for patienterne. Symptomerne er mavesmerter, oppustethed, kvalme, anstrengelse ved defækation, alment ubehag for patienterne. Obstipation øger risikoen for postoperative komplikationer, kan forlænge hospitalsindlæggelsen, øge de økonomiske udgifter samt antallet af plejetimer per patient.Formål: At beskrive proportionen af patienter der påvirkes af postoperativ obstipation under indlæggelsen og de første 30 dage postoperativt. At beskrive hvornår obstipation udvikles. At beskrive patientens gener ved postoperativ obstipation og om de påvirker patienternes dagligliv.Metode: En prospektiv forløbsundersøgelse blev valgt. Hvor patienter indlagt til thoraxkirurgi, indgår konsekutivt. Ved indlæggelse, udskrivelse og en måned efter operation blev defækationsmønster, afføringsform og konsistens vurderet ved hjælp af Bristol Stool Scale og et selvudviklet interviewskema. Data er indsamlet af forfatteren som led i MPH - uddannelsen.Resultater: 139 patienter med en gennemsnitsalder på 60 år (+/-14) deltog. 69 % var mænd. 18 % var obstiperede ved indlæggelsen. Efter operationen var 67,2 % obstiperede, og 31,5 % angav, tendens til obstipation en måned postoperativt. Normalt defækationsmønster blev reetableret 11 dage postoperativt med en spredning fra 2 – 30 dage. 22,5 % angav, ifølge Bristol Stool Skalaen at deres fæces ikke havde normaliseret sig en måned efter operationen. Ingen signifikant forskel i angivelse af postoperativ obstipation mellem mænd og kvinder. Patienterne rapporterede mange symptomer på grund af obstipation.Konklusion: Resultaterne af dette studie viser, at postoperativ obstipation påvirker op mod 70 % af patienterne og komplicerer den postoperative fase for patienterne. Resultaterne viser at obstipation påføres patienten under indlæggelsen og at de også har problemer efter udskrivelsen. Litteraturens beskrivelse af, at kvinder har to gange højere risiko for obstipation end mænd, er i kontrast til dette studies resultater. Mere forskning må afgøre om litteraturens resultater kan overføres til patienter, der gennemgår kirurgi. Resultaterne viser at der er behov for systematiske sygeplejeinterventioner i den første postoperative fase og efter udskrivelsen. / In the acute postoperative phase constipation is a neglected problem. International research is sparse, eventhough constipation is shown to reduce quality of life for patients. Symptoms are abdominal pain, bloating,nausea, straining to defecate and a general discomfort for the patients. Constipation increases the risk forpostoperative complications, can prolong hospital stay, increase financial cost, and staff nursing care time.Purposes: To describe the proportion of patients experiencing postoperative constipation during hospital stayand first 30 days after surgery. To describe when constipation develops. To describe the inconvenience patientsfeel with postoperative constipation and if it effects patients daily life.Method: A prospective follow up survey was chosen. Were patients consecutive admitted for cardiothoracicsurgery was included. At admission, discharge and 30 days after surgery defecation pattern, stool form andconsistency were assessed using Bristol Stool scale and a self-developed questionnaire. The data was collectedby the writer as a MPH-education.Results: 139 patients mean age 60(+/-14) participated. 69 % were men. 18 % reported to be constipated whenadmitted. The first period after surgery 67,2 % reported they were constipated and 31,5 % reported tendency toconstipation one month after surgery. Normal pattern of defecation was established at 11 days postoperative(range 2–30 days) and 22,5 % indicated that there stools, had not normalized 30 days after surgery according toBristol Stool Scale. No significant difference in report of postoperative constipation between men and women.The patients reported a number of complaints due to constipation.Conclusion: This survey shows that postoperative constipation affected up to 70% of the patients andcomplicates the postoperative phase for the patients. Results show that constipation is induced the patients atadmission and that they also have problems after discharge. The literatures description of women having 2times higher risk of constipation than men, are in contrast with this survey’s results. More resurge must decideif literatures results can be applied to patients who undergo surgery. Therefore there is a need for systematicnursing intervention in the acute postoperative phase after cardiothoracic surgery and after discharge. / <p>ISBN 978-91-85721-44-3</p>

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av omvårdnaden av patienten vid förändrade inskrivningsrutiner inför en operation på kirurgavdelningen på Enköpings lasarett. Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta innan och efter de nya inskrivningsrutinerna trädde i kraft intervjuades. En intervjuguide av semistrukturerad typ togs fram med en bred huvudfråga och olika teman för att besvara syftet. En innehållsanalys på manifest nivå med en induktiv ansats gjordes. Resultat: Upplevelsen av omvårdnaden vid de förändrade inskrivningsrutinerna var individuell hos de intervjuade sjuksköterskorna. Den generella upplevelsen var att omvårdnaden förändrats och resultatet visar positiva såväl som negativa aspekter av detta relaterat till de förändrade inskrivningsrutinerna. Slutsats: Då vården står inför en stor utmaning med en växande och åldrande befolkning är detta inskrivningssystem en del av den anpassning sjukvården går igenom för att bli mer effektiv. Fler liknande studier kan möjliggöra att denna typ av inskrivningsrutiners positiva aspekter kan uppmärksammas och förstärkas samt att de negativa aspekter som framkommit kan diskuteras och åtgärdas. / Purpose: The aim of this study was to investigate nurses' experience of nursing care of the patient with the new routine of same day admission before surgery in the surgical department at Enköpings hospital. Method: Qualitative design with descriptive approach. Eight nurses with experience working before and after the new routine of same day admission were interviewed. An interview guide of semi- structured type was developed with a broad main issue and different themes to answer the purpose. A content analysis of the data was made. Results: The experience of nursing after the introduction of same day admission was individual of the nurses who were interviewed. The general experience was that nursing care has changed and the result shows positive and negative aspects of this related to the changed admission routine. Conclusion: When care is facing a major challenge with a growing and aging population, this admission system is a part of the adaptation healthcare goes through to become more efficient. More similar studies may enable this type of admission so that positive aspects can be highlighted and strengthened and the negative aspects that emerged can be discussed and addressed.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

<p>När patienter får besked om att ett kirurgiskt ingrepp är nödvändigt så kan detta väcka olika känslor och skapa oro hos patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vuxna patienters upplevelser i samband med elektiva kirurgiska ingrepp. Litteraturstudie valdes som metod och en sökning av vetenskapliga artiklar genomfördes. Sökningen resulterade i tio relevanta artiklar och dessa granskades och analyserades. Resultatet visade att det patienterna var mest oroliga för var att känna smärta, samt att tappa kontroll över sin kropp och vara utlämnad åt andra. Det framkom även om behovet av att få bra information med bra och tydlig information blev patienterna lugnare. Vidare framkom att de patienter som blev omhändertagna av en sjuksköterska som arbetade enligt den perioperativa dialogen upplevde att de fick en trygg relation och kände tillit till sjuksköterskan. Det behövs mera forskning i ämnet då morgondagens generation kommer att ha högre krav på sjukvården och vara mer upplysta om sina rättigheter i samband med elektiva kirurgiska ingrepp.</p>