Introduktion: Operationssjukvården är i ständig utveckling och det är viktigt att operationssjuksköterskor ges möjlighet att kontinuerligt inhämta information och kunskap om nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kompetensutvecklande åtgärder i samband med införandet av nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med 15 operationssjuksköterskor på två sjukhus i mellansverige där data analyserades via innehållsanalys. Resultat: Resultatet gav två huvudkategorier och fem subkategorier. Operationssjuksköterskorna erfor att inhämtad kompetensutveckling dels låg i deras eget yrkesansvar och intresse, men även var ett organisationss ansvar. Många gånger tillgodosågs kompetensutveckling men andra gånger inte. Konklusion: Ett ansvar hos operationssjuksköterskorna är att ta igen missad kompetensutveckling. Erfarenhetsbaserad kompetens gör att nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik är lättare att ta till sig för operationssjuksköterskorna och de vet när det går att improvisera då kompetensutveckling uteblivit. Sättet på vilket operationssjuksköterskorna erhåller kompetensutveckling i samband med införandet av nya operationsmetoder och ny medicinsk teknik behöver synliggöras för att ytterligare förbättra rutiner. Rutiner behöver även förstärkas för att undvika att kompetensutvecklande åtgärder ibland uteblir.

Bakgrund  Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna i världen och drabbar i snitt var fjärde kvinna. Screening för bröstcancer ger möjlighet till tidig behandling, däremot finns det rädslor som gör att kvinnor undviker bröstcancerscreening. Studier visar att en kirurgisk behandling har utgångspunkt från patienten och att en personcentrerad vård är viktig. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå kirurgisk behandling vid bröstcancer. Metod Litteraturstudien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats och kvalitativ analys. Datainsamling gjorde från databaserna PsycInfo, PubMed och Cinahl. Sökorden utformades enligt PEO-T modellen. Kvalitativ analys gjordes utifrån Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) nio-stegsmodell. Resultat Totalt 15 artiklar omfattar resultatet. Två teman och fyra kategorier framkom i resultatet. Teman som presenteras är identitet och stöd. Första temat Identitet finns kategorierna Det inre och Det yttre. För temat Stöd finns kategorierna Stöd från anhöriga och Stöd från vården. Resultaten visar på känslor av rädslor, en negativ kroppssyn och vikten av stöd för att orka att genomgå sin behandling. Slutsats Kvinnor som opereras för bröstcancer genomgår ett lidande vilket påverkar efterförloppet av behandlingen i form av identitetskris och förändringar i deras sociala kontext.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Eftersom allt fler lider av fetma så väljer allt fler att uppnå viktminskning genom en bariatrisk kirurgi. Övervikt och fetma är relaterat till psykisk ohälsa, vilket även kan förekomma efter en bariatrisk kirurgi. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot personer med fetma.Syfte: Beskriva personers upplevelser av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studiens resultat baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Kategorierna var att uppleva förändrad självkänsla och självförtroende, att uppleva ökad energi och glädje, att uppleva positiv påverkan på sociala relationer, att uppleva ökad ångest och depression och att uppleva missnöje med kirurgin.Slutsats: Studien har visat vilka olika typer av upplevelser personerna hade av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi, vilket resulterade i både bra och dålig psykisk hälsa. Det var känslor som till exempel förändrad självkänsla och självförtroende men även ökad ångest och depression samt missnöje med kirurgin. Personerna upplevde att deras psykiska hälsa påverkades av den bariatriska kirurgin. Studien kan bidra till att sjuksköterskor kan få en ökad förståelse för hur personer upplever sin psykiska hälsa samt skapa bättre förutsättningar för en god personcentrerad omvårdnad efter bariatrisk kirurgi. Den kan även förbättra sjuksköterskans kunskapsområde inom psykisk hälsa efter en bariatrisk kirurgi.Nyckelord: Bariatrisk kirurgi, hälsa, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, upplevelser

Bakgrund: Övervikt och fetma anses vara ett stort hälsoproblem. Av Sveriges befolkning har 51% överviktigt eller lider av fetma. Bariatrisk kirurgi implementeras då ingen annan viktminskningsmetod fungerar. Tidigare studier har visat på att stöd från närstående, sjukvård och forum på internet har varit positivt kopplat till resultatet efter kirurgin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer som genomgått bariatrisk kirurgi upplevt tiden före och efter kirurgin med fokus på stöd. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre deltagare som genomgått bariatrisk kirurgi för två till tio är sedan. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna ansåg att stöd var viktigt i den livsomställning som kirurgin medförde. Det största stödet de alla hade fått var från närstående. Forum på internet var också ett stöd som var betydelsefullt då personerna i forumen besatt liknande erfarenheter. Överlag upplevdes stödet från sjukvården bra med deltagarna lyfte att informationen från sjukvården ibland hade varit bristfällig och deltagarna uttryckte avsaknaden av stöd från en dietist och en kurator. Slutsats: Stöd från sjukvård och familj men även olika forumgrupper på internet är av stor vikt för personer som genomgår bariatrisk kirurgi. Ökad dietistkontakt och kontakt med kurator var något som efterfrågades av deltagarna. / Background: Obesity is considered a huge health problem. In Sweden, 51 % of the population are overweight or suffering from obesity. Bariatric surgery is given when no other weight loss method has proven sufficient. Earlier studies have shown that support from people in the surrounding, health care and different forums on the internet is positively linked to outcome after bariatric sugery. Purpose: The aim of the study was to describe how people that undergoes bariatric surgery experience the time before and after the surgery with focus on support. Method: Interviews where held using a semi structured questionnaire with three people that have gone through bariatric surgery two to ten years earlier. Data was collected and analysed with a qualitative content analysis. Results: The participants expressed that support was very important in their life change that followed the surgery. Support the participants emphasized the most came from family and people in their surroundings. Forum on the internet were also meaningful due to the experience that the people in the forums possessed. Overall, the participants experienced adequate support from health care, but expressed that some of the information given from the health care had been inadequate and participants also expressed that the lack of support from a dietician and a counsellor. Conclusion: Support from health care and family, but also from forums on the internet is important for people that undergoes bariatric surgery. The participants expressed the need for more support from a dietician and a counsellor.

Bakgrund: Robotassisterad kirurgi ökar både globalt och i Sverige. Idag utförs robotassisterade operationer på Norrlands universitetssjukhus och för patienter har tekniken visat sig fördelaktig. Perioperativa sjuksköterskor har en avgörande roll för att robotassisterad kirurgi ska vara genomförbar men det innebär också krav på kunskap om kirurgin hos perioperativa sjuksköterskor. Motiv: Det finns få studier om perioperativa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Denna studie kan, med en fördjupad förståelse, bidra till utvecklingen av användningen av robotassisterad kirurgi för personal inom operationssjukvård. Syfte: Syftet med studien är att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med perioperativa sjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Från intervjuerna identifierades tre kategorier; utmaningar i arbetsmiljön, struktur och samarbete i teamet samt dynamisk arbetsroll med patientfokus Konklusion: Resultatet visar att perioperativa sjuksköterskors upplevelse att arbeta med robotassisterad kirurgi är tudelade och bör utforskas vidare för att förbättra perioperativa sjuksköterskors arbetsmiljö och villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, kvalitativ innehållsanalys, perioperativ sjuksköterska, robotassisterad kirurgi, upplevelse / Background: Robot-assisted surgery is increasing both globally and in Sweden. Today, robot-assisted surgeries are performed at Norrland University Hospital and for patients, the technique has proven beneficial. The perioperative nurses have a decisive role for robot-assisted surgery to be feasible, but this also means higher knowledge demands for the perioperative nurses. Motive: There are few studies on perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery. This study can, with deeper knowledge, contribute to the development of working with robot-assisted surgery for the staff in perioperative care. Aim: The study aims to highlight perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery.  Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with perioperative nurses (n=8). Collected data were analyzed with qualitative content analysis. Result: From the analysis, three categories emerged; challenges in the working environment, structure and team collaboration as well as a dynamic working role with a focus on patient care. Conclusion: The result shows that perioperative nurses' experiences of working with robot-assisted surgery are mixed and should be further explored to improve the perioperative nurses' working environment and conditions. Keywords: Experience, perioperative nurse, qualitative content analysis, robot-assisted surgery, work environment.

I Sverige väntar tusentals människor på elektiv höft- eller knäartroplastik, där den främsta indikationen för operationen är smärta och nedsatt funktion i den drabbade leden. Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen och utmärks av en påverkan på hela människan och dennes livskvalitet. Genom att få en ökad förståelse för personer som väntar på elektiv kirurgi vid artros och deras situation och upplevelser, ökar även möjligheterna att möta behov och därmed bidra till en mer personcentrerad vård. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett inifrånperspektiv och grundar sig i 13 vetenskapliga artiklar där en kvalitativ manifest innehållsanalys har tillämpats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskriver patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Att väntetiden känns frustrerande, plågsam och långdragen, att smärta och begränsningar orsakar en försämrad livskvalitet, att känna rädsla inför operationen och tiden efter, men se det som enda utvägen, att förbereda sig och acceptera situationen samt känna hopp om en bättre framtid och att behöva information och stöd från andra och sjukvården. Sjukvården är i behov av ett paradigmskifte gällande bemötandet av patienter som väntar på elektiv höft- och knäartroplastik, där fast-track perspektivet riskerar att tränga undan individanpassad och personcentrerad vård. Det finns ett behov av ytterligare forskning inom området för att säkerställa en individualiserad och god preoperativ vård.

Syftet med studien var att utreda vilka indikationer som finns för ortognatkirurgi och den utredningsprocess som patienterna genomgår innan behandlingen. Även de vanligaste preoperativa besvären som upplevs av denna patientgrupp samt huruvida de kan avhjälpas med hjälp av ortognatkirurgi studerades.Studien är uppdelad i en litterär del och en retrospektiv studie där 50 journaler över patienter som har behandlats på Skånes universitetssjukhus i Malmö har genomgåtts. Information angående vilka preoperativa besvär patienterna upplevde samt eventuella förbättringar eller försämringar postoperativt togs ut.Litteraturen betonar att både funktion och estetik är viktigt att ta hänsyn till vid en ortognatkirurgisk behandling. Dock måste den huvudsakliga indikationen vara att skapa eller upprätthålla ett funktionellt bett. Enbart estetik är inte en tillräcklig indikation för att behandlas med ortognatkirurgi. Det fanns vissa svårigheter att hitta relevant litteratur för frågeställningarna som ställts upp. Övervägande delen av patienterna var överlag nöjda med behandlingsresultatet. Frekvensen av upplevda besvär inom patientgruppen hade minskat postoperativt för alla fem preoperativa besvär som studerades (avbitningssvårigheter, nedsatt tuggförmåga, muskelvärk och/eller spänningshuvudvärk, käkledssmärta samt klick- och/eller skrapljud från käkleden). Endast tre patienter uttryckte missnöje med resultatet av sin behandling.Studien innefattar för få patienter för att några slutsatser angående en eventuell gemensam faktor för de missnöjda patienterna ska kunna dras. Det kan dock relativt lätt konstateras att ortognatkirurgi som behandlingsmetod har en hög lyckandefrekvens och i de flesta fall leder det till en förbättrad situation för patienten. Svårigheten att hitta relevant information i litteraturen indikerar att ortognatkirurgi fortfarande är ett relativt outforskat område.

<p>The present thesis addresses various means of reducing inflammatory responses associated with cardiopulmonary bypass (CPB) and retransfusion of pericardial suction blood (PSB) during cardiac surgery.</p><p>Four (I-IV) prospective randomised controlled clinical trials comprising 475 patients were performed in the following areas: effects of heparin coating on measures of clinical outcome and memory function (I, II), inflammatory reactions in PSB and its systemic effects after retransfusion using cardiotomy suction or cell salvage (III) and effects of retransfusion of PSB on memory function and release patterns of protein S100B (IV).</p><p>The use of heparin coated CPB-circuits was associated with a decrease of postoperative blood loss (I, II), transfusion requirements (II), shorter stay in hospital (I) decreased postoperative ventilator time (I), lower incidences of atrial fibrillation (II) and neurological deviations (I), reduction in releases of protein S100B (I, II) and lower postoperative creatinine elevation (I, II).</p><p>PSB contained high concentrations of cytokines, complements, myeloperoxidase, free plasma haemoglobin and protein S100B (III, IV). Retransfusion using cardiotomy suction increased the systemic concentrations of free plasma haemoglobin and protein S100B, whereas retransfusion using cell salvage caused no detectable systemic effects (III, IV). CPB was associated with a small but significant release of protein S100B, despite elimination of PSB-contained protein S100B using cell salvage (IV).</p><p>Subtle signs of impaired memory function were identified that were not associated with the use of heparin coated CPB-circuits (I, II) or retransfusion of PSB (IV).</p><p>Key words: cardiopulmonary bypass, oxygenators, heparin, S100 proteins, blood loss, haemostasis, memory, outcome and process assessment.</p>

<p>The extension of laparoscopic procedures into the chest may induce specific pathophysiologic effects.</p><p>In pigs, we have demonstrated how devastating a combined thoraco-laparoscopic approach can be for gas exchange. Furthermore, the transmission of elevated pressure intra-cranially is a potential danger. The application of positive end-expiratory pressure (PEEP) was found to improve gas exchange and, more importantly, hypoxemia could be avoided. The application of PEEP did not increase intra-cranial pressure further; nor did it adversely affect cerebral circulation.</p><p>Even before the introduction of the laparoscopic technique, there was a substantial increase in the annual number of antireflux procedures. Therefore, the threefold increase of the incidence of antireflux surgery recorded during the past decade cannot solely be explained by the introduction of minimal access surgery. However, a clear shift in the preferred methodology took place. This change was not scientifically supported at the time of the transition and, surprisingly, it is still not supported today. In comparison with open surgery, patients do not seem to derive significant long-term benefits from having the antireflux procedure done laparoscopically. As was demonstrated, laparoscopy might even be an inferior approach in some patients. Nevertheless, it is reasonable to assume that laparoscopy can yield equally good results as open surgery despite our failure to confirm that in our studies. Determination of the effectiveness of minimal access surgery in the treatment of GORD is critical, before minimal access techniques become the standard for antireflux surgery in the community.</p>

<p>From being a rare disease in the early 1900s, lung cancer is today the most common forms of cancer worldwide. This development is due to the gradual uptake of cigarette smoking in different populations and birth cohorts during the past 75 years. In spite of different modes of treatment, survival is still poor and surgery remains the prerequisite for cure. </p><p>National data from the Swedish Cancer Register for the 35-year period 1958-1994 were analysed to estimate the effects of birth cohort, year of diagnosis (period) and age at diagnosis on the time trends in lung cancers. Early mortality, complications, major morbidity during the first 30 days, quality of life and long term survival after lung cancer surgery were assessed to estimate the significance of pre-surgical and tumour-related risk factors. Also, effects of delay in diagnosis and treatment among patients with non-small cell lung cancer were examined.</p><p>The main results indicate that the overall age-adjusted incidence of lung cancer in Sweden has stabilised in men during the last two decades but has been increasing continuously in women. The fastest rate increase was noted among the youngest women and the incidence of adenocarcinoma is increasing in both sexes. Our results show low early mortality and morbidity after lung cancer surgery. Furthermore, quality of life was comparable with that of CABG patients postoperatively. However, patients with reduced lung capacity and those undergoing pneumonectomy should be treated with great care, as they run a considerable risk of major complications, impaired quality of life or death during the first 30 days postoperatively. Tumour stage (TNM) is the best prognostic indicator for long-term survival following radical surgery, underlying the importance of accurate surgical staging. Factors such as impaired preoperative lung function, older age, and major complications after surgery all negatively influence survival. Current smokers as a group run a significant risk of an adverse outcome (major complication or death), impaired mental health and shortened survival after lung cancer surgery. Waiting time for diagnosis and treatment of lung cancer was longer than recommended; especially among those surgically treated, but prolonged delay did not influence survival adversely.</p>