<p>Syftet med det här arbetet är att lyfta fram och bidra med erfarenheter och kunskaper inom läraryrket och undervisningen i skolan, utifrån en lärares livs - och yrkesberättelse. Som redskap har jag använt mig av livsberättelsemetoden, vilket är en kvalitativ intervjumetod där det främst handlar om att lyfta fram berättaren. I det här arbetet får vi ta del av en engagerad och flexibel lärare som har arbetat i 25 år. Hon beskriver hur hon arbetar med Kiwimetoden i åldersblandade klasser, för att främja elevers läs- och skrivutveckling. I undervisningen använder sig läraren av både helhetsmetoden och ljudmetoden. Lärandet sker i sociala samspel och undervisningen individanpassas utifrån elevernas nivå, erfarenheter och intressen. Arbetet tar upp begreppen, arbetslag, traditionell undervisning, åldersblandade klasser och Kiwimetoden.</p><p> </p><p>I intervjuerna förmedlar läraren en positiv bild av barn och lärande, samt vikten av att underlätta läs- och skrivundervisningen för alla barn. Dessutom ska man inte vara rädd för att prova nya arbetssätt och metoder.</p><p> </p> / <p>The purpose of this project is to raise and contribute with experience and knowledge within the profession as a teacher and the education in school, seen from the point of view of a teacher´s lives- and profession story. As a tool I have used the lifehistory method, which is a qualitative method of interviews wich most is about to bring out the story teller. In this work we take part of an engaging and flexible teacher whom has working for 25 years as a professional teacher. She describes how she is working whit the Kiwi method in mixed ageing classes, to promote the pupils reading and writing development. In the education program the teachers use both the entirety method and the sound method. The teaching happens in social teamwork and the education is individually adapted from outside the pupil´s level of experience and interestes. The work bring up the conceptions of teamwork, traditional education, mixed ageing classes and the Kiwi method.</p><p> </p><p>In the interviews the teacher mediate a positive picture of children and their learning, the important of facilitate the reading- and writing education for all the children. Beside, you shouldn´t be afraid to try new ways of working manners and methods.</p>

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Syftet med det här arbetet är att lyfta fram och bidra med erfarenheter och kunskaper inom läraryrket och undervisningen i skolan, utifrån en lärares livs - och yrkesberättelse. Som redskap har jag använt mig av livsberättelsemetoden, vilket är en kvalitativ intervjumetod där det främst handlar om att lyfta fram berättaren. I det här arbetet får vi ta del av en engagerad och flexibel lärare som har arbetat i 25 år. Hon beskriver hur hon arbetar med Kiwimetoden i åldersblandade klasser, för att främja elevers läs- och skrivutveckling. I undervisningen använder sig läraren av både helhetsmetoden och ljudmetoden. Lärandet sker i sociala samspel och undervisningen individanpassas utifrån elevernas nivå, erfarenheter och intressen. Arbetet tar upp begreppen, arbetslag, traditionell undervisning, åldersblandade klasser och Kiwimetoden.   I intervjuerna förmedlar läraren en positiv bild av barn och lärande, samt vikten av att underlätta läs- och skrivundervisningen för alla barn. Dessutom ska man inte vara rädd för att prova nya arbetssätt och metoder. / The purpose of this project is to raise and contribute with experience and knowledge within the profession as a teacher and the education in school, seen from the point of view of a teacher´s lives- and profession story. As a tool I have used the lifehistory method, which is a qualitative method of interviews wich most is about to bring out the story teller. In this work we take part of an engaging and flexible teacher whom has working for 25 years as a professional teacher. She describes how she is working whit the Kiwi method in mixed ageing classes, to promote the pupils reading and writing development. In the education program the teachers use both the entirety method and the sound method. The teaching happens in social teamwork and the education is individually adapted from outside the pupil´s level of experience and interestes. The work bring up the conceptions of teamwork, traditional education, mixed ageing classes and the Kiwi method.   In the interviews the teacher mediate a positive picture of children and their learning, the important of facilitate the reading- and writing education for all the children. Beside, you shouldn´t be afraid to try new ways of working manners and methods.

.The Whole language program is in Sweden generally referred to as “Kiwimetoden” - “the Kiwi program” (author’s direct translation) partly due to the fact that the Whole language program originates from New Zealand. Whole language is basically a literacy program and approaches literacy from a holistic point of view. Children learning to read and write should do so in the same natural way children learn to speak their native language which is in the context of authentic language as a whole. In Sweden the program is generally practiced together with a commercial and pre-organised material called “kiwi” or “Stjärnsvenska”. The material is basically made up of small- and big book- fiction and fact books organised to meet several different levels of literacy proficiency and interests. The purpose of this study was to identify some key factors that base the choice of the Kiwi program in the classroom. The informants of the study were four teachers with varied experience who practice the Kiwi program along with (or only uses) the pre-organised material. Through interviews the teachers informed about reasons behind their use of the Kiwi program and how they practice it. The study analyses four key factors to why the teachers chose “the Kiwi program” to begin with and why they choose to continue practicing the program which are: the pre-organised material, the methods within the program, colleagues and dissatisfaction with previous practice. The main key factor was the use of the materials. Our conclusion is that the materials are indispensable and essential for the teachers in the study regarding the practice of the Kiwi program. The teachers considered the materials to be all-purposed, fun, individualised, well thought through and able to include children with special needs (as well as children with Swedish as a second language), generating good academic results, reading pleasure and self confidence for the children. Even though the teachers thought that holistic whole language teaching generates good results in literacy, they all had complimentary teaching approaches towards literacy in analyzing letters and sounds. Conclusively, the study finds that the teachers’ choice of the Kiwi program naturally comply with their previous experience and tacit knowledge of teaching literacy. However, the Kiwi program is utterly dependent on good co-operation with teacher colleagues and the use of the pre-organised materials.

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.

<p>Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.</p>

Dagens samhälle med ett allt snabbare tempo skapar ny teknik som blir ålderdomligt redan dagenefter. Samtidigt underlättar tekniken informationsspridningen. Detta ställer höga krav på skolansom ska rusta eleverna inför framtiden. Svenska elever är i nuläget duktiga i läsning i eninternationell jämförelse men antalet elever med läsförmåga över medel sjunker samtidigt somfärre antal läser längre texter. Denna aktionsforskningsstudie är ett sätt att utveckla och bidra medkunskap om hur elever upplever läsning genom en för gruppen ny arbetsgång där olika lässtilarinkluderas. Studiens frågeställning är: Hur upplever elever ett nytt arbetssätt i läsundervisningen?Genom samarbete med klassens lärare, som är medforskare, har ett nytt material introducerats.Materialet innehåller onlineböcker som går att läsa genom enbart bilder, enbart text, både text ochbild samt att texten blir uppläst. Eleverna använder sig av pekplattor och har fått bekanta sig medmaterialet som sedan utvärderats genom intervjuer. Introduktionstillfället och de enskildaintervjuerna har spelats in på video och observationer har utförts. Eleverna har visat sigengagerade och positiva till det nya materialet. Några föredrog att läsa på pekplattan och några iböcker. Några tyckte bäst om att lyssna till berättelsen medan andra hellre läste. Deras olika nivåeri läsutvecklingen har påverkat resultaten samtidigt som det faktum att arbetssättet har varierats hargjort att fler kan ta till sig innehållet i böcker. I sin tur påverkar detta den personliga utvecklingenoch att eleverna blir mer delaktiga i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. / In today’s society new technology is being created as we speak and is at the same time rapidly becoming outdated. Still, technology facilitates the dissemination of information. This puts a strong demand on the school to prepare the students for the future. Swedish students are currently good at reading compared to other countries but the amount of students who performs above average is decreasing and at the same time less students are reading larger volumes of texts. This action research study is a way of developing and contributing with knowledge about how students experience reading through for the group a new way of working where different reading styles are included. The objective of this study is to answer the question of how students experience this new way of working with reading. Through cooperation with the teacher of the participating class in the study, who is a co-researcher, a new material has been introduced to the class. The material includes online-books, which can be read using only pictures, text only, both text and pictures and also by the text being read aloud. The students have used touchpads for reading and have familiarized themselves with the material which later on has been evaluated via interviews. The study introduction and the separate interviews have been recorded on tape and observations have been carried out. The students have been engaged and positive to the new material. Some preferred to read on the touchpad and others in books. Some found it best to listen to the stories as other preferred to read themselves. Their different levels of reading has affected the results while at the same time the fact that the working methods varied has made it possible for more students to understand the content in the books. In turn, this affects the personal development and that students are becoming more involved in the education from a special education perspective.

<p>Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.<strong></strong></p>

Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar.

Vårt syfte med denna kvalitativa undersökning är att undersöka två olika metoder, Kiwimetoden och Att skriva sig till läsning (ASL). Vi valde även att undersöka hur lärare kan arbeta med digitala verktyg inom metoderna. För att genomföra detta fick vi hjälp av två skolor, där en skola arbetar med ASL och en arbetar med Kiwimetoden. Dessa skolor har vi valt att kalla för ASL-skolan och Kiwiskolan. På de båda skolorna genomförde vi två observationer i klassrum där lärare arbetade med metoden, samt en intervju med en lärargrupp.Resultatet utifrån vår undersökning visar att det finns flera faktorer som har betydelse vid elevers läs- och skrivinlärning. De båda metoderna är välstrukturerade med en tydlig arbetsgång som eleverna lär sig under arbetets gång, vilket vi anser kan stärka elevernas läs- och skrivinlärning i längden. Den fysiska miljön i klassrummet påverkar om eleverna agerar i samspel med andra och lär av varandra. Vi fick se två olika alternativ på detta, ett klassrum som inte inbjöd till samtal och ett som bjöd in till dialog elever emellan. Vi kom även fram till att innehållet i det lärare och elever arbetar med har stor betydelse för hur eleverna tar sig an uppgiften. Finns det en fascination för ämnet hos eleverna görs uppgiften med ett bättre resultat och eleverna har en tydlig lust att lära. Resultatet visar även att yttre händelser som till exempel olika beslut, krismöten, teknikens tillgänglighet och ekonomi kan påverka undervisningen.Genom denna undersökning fick vi fram att båda metoderna har för- och nackdelar. I ASL används datorer och andra digitala verktyg kontinuerligt. Inom Kiwimetoden används inte digitala verktyg men det finns möjlighet att utveckla arbetssättet om lärare vill använda till exempel datorer eller datorplatta i undervisningen. Oavsett vad lärare arbetar med krävs det att en har kompetens inom ämnet för att veta hur en gör och framförallt varför en gör det en gör.